Bra tajming!

 

Igår, efter besöket på Noaks ark, så hade det slutat regna och vi körde vidare.

Ama är inte så förtjust i motorvägar när det är mycket trafik. Ibland känner man sig bra liten… Men det är bättre utan regn i alla fall.

Vi susade igenom Cincinnati, och när vi passerade Ohio River där, så lämnade vi Kentucky och körde in i – just det – Ohio. Och detta utan en enda liten välkomnande skylt. Ama var djupt besviken.

Men sen fick hon mat och blev glad igen. Nu kanske ni tänker att dom serverade väldigt små portioner helt plötsligt? Men det där var bara ett ”litet” smakprov som restaurangen bjöd på för att visa vad som var deras specialitet. Gott! Men vi var nästintill mätta efter smakprovet.

Efter vår flygtur i det fina röda, dubbelvingade planet så kändes det rätt att åka och kolla in bröderna Wrights minnesmonument i Dayton.

Där står Anders – som vanligt – uppflugen på kanten och pekar på fältet där Orville och Wilbur höll på med att utveckla sina flygplan.

Och här kommer den braiga tajmingen in (rubriken, ifall ni har glömt?)

Det fanns ett litet museum där också, och det var 15 minuter kvar innan dom stängde!

Så länge orkade till och med Ama vara på det där museet, som dessutom var gratis.

Anders hann till och med testa den ickefungerande flygsimulatorn.

Sen åkte vi och checkade in på motellet här i Dayton, som vi strax checkar ut från igen. Och ja, vi gick in i rummet också, ifall ni undrade.

Gomorron!

♫ ♫♪♪ Det är dags, att bygga Noaks ark ♫ ♫♪♪

 

Nu har vi varit här i USA i fyra veckor…

… och idag drabbades vi av vårt första, rejäla regnoväder.

Skulle tro att det var efterlängtat, med tanke på hur törstigt det där majsfältet såg ut att vara.

Jahaja. Regn… Vad skulle man hitta på dårå?

Tja…

Det kunde ju vara praktiskt att uppsöka närmsta ark.

Som den här gigantiska kopian i naturlig storlek av Noaks Ark som den beskrivs i Bibeln. Ama visste inte att det fanns ritningar i den boken, men så har hon inte lusläst den heller. Initiativet till det som lär vara världens största träbyggnad har tagits av kristna som bekänner sig till skapelseberättelsen i bibeln.

Här är några av djuren som Noak tog med. En praktisk modell av björnar som sen kunde utvecklas till alla möjliga sorter, inklusive isbjörnar som visst inte fanns med på skutan. Giraffer med behändigt korta halsar, och pyttesmå hästar och dinosaurier.

Vänta nu lite…

Dinosaurier??? Dog inte dom ut lååångt innan människan satte sin fot på jorden? Men enligt detta museum så fanns det minst 85 sorters dinosaurier med på arken. Och bara en modell av björnar…

Nej, Ama ger inte mycket för den storyn, inte.

Men själva bygget var imponerande.

Det öppnade så sent som i juli i år, och har kostat många slantar att uppföra. En sisådär 800 miljoner kronor.

När vi kom ut igen hade det slutat regna, så att besöka den där arken räddade oss, kan man säga.

Och nu hoppades Ama. Hoppas, hoppas, HOPPAS!!!

Men nej.

Det där ordentliga regnandet hade inte fått bort den där fjärilssmeten på bilens näbb som den ådrog sig på sin färd genom Texas.

Undrar om den nånsin kan bli ren igen?

Men det är ju faktiskt inte vårt problem. Skönt!