Gårdagens höjdpunkt!

 

Det var absolut denna:

Lilla tåget! Se så ivrig Anders är att få komma ombord!

När Lilla tåget till och med går på riktig räls, ja, då är det ju extra bra.

Oooo… Skulle Anders få köra denna gång?

Nope.

Men han såg rätt nöjd ut ändå.

För det facila priset av en dollar fick man åka runt på en rundtur på stan på en sisådär 45 minuter, allt medan chauffören guidade och pratade om bland annat Sverige och El Salvador. (Kan bli så om man är typ ensam på turen…)

Vi såg en massa saker.

Bland annat såg vi oss själva…

… och en ny bro som var under konstruktion. Vad ÄR det med Little Rock och broar? Fast det här skulle bli en bilbro som ska ersätta den gamla som syns där i bakgrunden. Känner Ama dom rätt i Little Rock så blir nog den där gamla en gångbro…

Vi var nöjda och glada där på Lilla tåget.

Och om man nu har varit så snäll och följt med Ama på hennes favoritnöje…

… ja, då är man värd sin belöning.

När vi satt där och avnjöt den välförtjänta ölen så upptäckte vi plötsligt att dom visade hockeymatchen mellan Sverige och Finland på TV-n. Det var lite otippat.

Gomorron!

 

Annons

Little Rock

 

Igår såg vi en vacker solnedgång från motellfönstret.

Idag såg vi liknande färger i träden. Hösten är på gång även här i Arkansas huvudstad, Little Rock.

Little Rock, ja… Man kan undra ibland över det där med namngivning. Hur har man bestämt sig för att nån eller något ska heta si eller så?

I det här fallet var det ganska lätt, och egentligen ganska fantasilöst. Den upptäcktsresande som först landsteg här fick syn på en hyfsat liten sten, så Little Rock fick det bli. Dom hade gjort ett monument av denna sten.

Precis vilken av dom halvsmå stenarna det var fick Ama inte riktigt klart för sig, så hon lägger ut en hög. Ni får välja själva.

Det fanns en del skojiga konstverk där i parken nere vid Arkansas river, som är USA’s tredje största flod.

Bron där i bakgrunden…

… den där alltså… Det är också en gångbro, precis som den i förra inlägget, fast inte lika lång. (Den där bilden är förresten varken paintad eller photoshoppad. Dom hade satt upp en praktisk skylt i form av en ram, så man besparades besväret med att fixa själv i datorn)

Man kunde ta trapporna för gå upp på den. Eller hissen. Ni får själva räkna ut vilket av alternativen som Ama valde.

Och här är en till. Gångbro, alltså. Dom tycks ha en viss vurm för gångbroar här i stan. Clinton Presidential Park Bridge. En gammal ombyggd järnvägsbro.

Eftersom Ama är den brofetischist som hon är så blev det många bilder. (Ni ska veta att ni slipper se alla, trots att Ama fuskat lite och klistrat ihop några för att låtsas att det inte är så många bilder som det faktiskt är)

Den ombyggda bron invigdes 2001 av expresident Clinton tillsammans med eventuellt nästa president Clinton och deras dotter Clinton.

På sista av den där ”enda” bilden syns en lustig byggnad.

Det var den här. William J. Clinton Presidential Library and Museum.

Mer museum än bibliotek kan man säga. Det fanns inga böcker, utan museets utseende ska vara inspirerat av Trinity College Library i Dublin. Alla dom där blåa grejer var mappar som innehöll brev som presidenten hade fått, och det var ändå bara en bråkdel av dom.

Det fanns många montrar med vad Clinton hade uträttat. Ama saknade dock en… Såg inte till nån Monica-monter. Undrar varför?

Vi fick lära oss lite matnyttigt där på museet också:

Åtminstone hur man ska duka inför intaget av den nyttiga maten. (Är det Stalkern som syns där igen, månntro?)

Idag har vi vandrat runt en hel del…

… så nu ska det bli skönt med ett dopp i vår pool på tredje våningen.