Skid- och båtgänget…

03 mars 2015

 

… har ombildat sig lite:

1

Skid-…

2

… och …

3

… badgänget!

Eller är det kanske bad- och badgänget?

Vädret var inte kul igår heller, men alla var ute och åkte skidor. Ja, alla utom Ama då. Hon vägrade. Hade en mysig hemmadag istället, men hakade på badgänget när det blev spadags här på hotellet. Det gäller att prioritera rätt.

Men idag ser det ut att bli en fin dag, så idag blir det till att pumpa puder i backarna!

Men först frukost. Det gäller som sagt att prioritera rätt.

Gomorron!

PS: Pumpa puder? Haha! Vem försöker Ama de kaaasa lura?


Ama nådde toppen!

02 mars 2015

 

Den enda i vårt skid- och båtgäng som gjorde det igår, faktiskt.

Fast det började lite läskigt.

1Den här liften var den första vi tog på morgonen. Ser väl… trevlig ut?

Men sen åkte vi skidor.

2

Jodå, det gjorde vi.

3

Ni ser väl skidorna?

Vi gjorde en kombi, och åkte med skidorna – i liften.

4

Sen blev det ännu mer skidåkning, som ni ser.

Igår var vädret inte det bästa. Men det blev en hel del skidåkning ändå.

Fast på upploppet fegade Ama ur, och tog kabinen ner från mittenstationen, medan dom andra tog backen.

Och nu kommer förklaringen till inledningen av inlägget.

Ama var den enda av oss som nådde toppen igår.

Och det berodde enbart på att hon råkade ta kabinen ”ner” åt fel håll, och hamnade således uppe på toppen. Hon vägrade dock att lämna kabinen där uppe och hamnade till slut nere i byn.

Fasen också. Snacka om att vara en guldfisk i backarna…

Gomorron!

 


Upp i bergen!

01 mars 2015

 

1

Igår morse var vädret fint i Grenoble, och då var det givetvis dags att åka därifrån.

2

Frukosten intog vi på busstationen. Den större röda väskan funkade bra som bord. Den är ännu inte öppnad på denna resa, och innehåller bland annat slalompjäxor. Kändes mycket meningsfullt att dra omkring på dom i Paris…

3

Där tog vi den knökfulla bussen till Grenoble flygplats.

4

Där tog vi inte flyget utan vi bytte till en annan, lika knökfull buss.

5

Okej, det kom några till, bland annat skid- och båtgänget. Det var sååå kul att träffas igen!

6

Sen åkte vi kringelikrokvägar upp i bergen och kom fram till Alpe d’Huez.

Där gjorde vi det väsentligaste först:

7

Handlade.

Sen upptäckte Ama att det var en himla tur att skidhjälmen är med:

8

Kan göra väldigt ont annars…

Nähäpp! Nu är det dags att hitta backarna.

Gomorron!


Vad tyckte vi om gårdagens Schlager?

28 februari 2015

 

1

Ama satt bänkad.

Det gjorde dom andra också…

2

… fast på ett helt annat ställe i rummet.

Ama fick bara med en enda av låtarna, och det är den hon faktiskt tycker ska gå hela vägen.

Måns.

Anders då?

3

Han drabbades som vanligt en överslagshandling och fyllde diskmaskinen.

Vilken låt tycker ni ska ta hem hela alltet?

Ama röstar på Måns.


Ni kanske tror att Paris var en nöjestripp?

28 februari 2015

 

Nejdå. Det var rena rama träningslägret.

1

Det började här. Anders hade rätt – det där typsnittet som dom har på skyltarna till tunnelbanan, det har lite Halloween-stuk.

Jösses vad med trappor det var där nere! Särskilt på en station blev Ama mycket misstänksam. Alla passagerarna på tåget hade knöat in sig i en hiss.

Vi tog trapporna…

Just den stationen måste ligga minst en kilometer ner, för det var typ en miljon trappsteg upp till utgången.

2

Tur att dom hade konstutställning på vägen (väggen?). Ama låtsades att bilderna blev fel hela tiden och att dom måste tas om. Bara för att få pusta ut. Som synes var Anders med på noterna i början, sen gick han inte på den enkla längre.

Och det var inte bara i tunnelbanan som det fanns trappor.

Nejdå.

3

Här ser ni trapporna som leder upp mot Montmartre.

Men kolla, kolla, KOLLA!!!

4

Där till höger… Det finns en bergbana!

I och för sig behövde Ama träna benen inför vad som är på gång, men det är annat som också behöver tränas.

5

Bergbanan påminner mycket om vilken kabinbana som helst. Lika bra att öva när tillfälle ges.

Vad är det som är på gång då?

6

Jo det är skid- och båtgänget som är på gång. Det syns väl?

Idag träffas vi igen – äntligen! – och ger oss upp mot bergen.

Får se om det finns uppkoppling och tid där uppe, eller om det bara blir avkoppling.

Ha det bra så länge tills vi hörs igen.

Gomorron!


Dagens förflyttning

27 februari 2015

 

1

Vi började med att åka metron i rusningstrafik. Inte alls så lätt med två resväskor och en korv. (Korven är den blå/gråa handbagageväskan, alltså)

2

Men vi lyckades ta oss till vår första destination. Gare de Lyon. Som ni ser så var vädret i Paris alldeles strålande idag. Det var så dags…

3

Vi intog vår frukost där. Ama valde pastasallad. En alldeles utmärkt frukost.

4

Sen fick vi vänta. Länge… Ser ni Anders, förresten?

Som trogna läsare kanske vet så vill Ama alltid vara ute i mycket god tid när hon ska resa nånstans. Men det är intressant att studera alla människor som är ute och reser dom med. Vart är dom på väg? Var kommer dom ifrån? Varför är dom inte nöjda med att vara där dom befann sig nyss? Frågorna är många.

(Vi kan väl låtsas att Ama är intresserad av såna frågor – sanningen är dock egentligen att hon är väldigt nervös för att missa en avgång…)

5

Till slut kom tåget – i tid – och vi kunde inta våra sittplatser.

6

Och nu är vi framme på vårt hotellrum. Där i det lilla pentryt är den ”makalösa manicken” från förra inlägget inringad. Här gör den tyvärr inte samma nytta, hastigheten är urusel och det går inte göra nåt åt. Det visste vi egentligen innan för vi har bott här förut. Men på tre/fyra år trodde vi att det kanske hade hänt nåt uppspeedande.

Det hade det inte.

Nej, nu ska vi gå ut och kolla på stan snart. Och vet ni vad? Här i Grenoble regnar det…


Det är en makalös manick!

27 februari 2015

 

När vi kom hit till hotellet i Paris så var vårt internet i hotellrummet urkasst. Knapp styrfart, kan man säga och Ama var typ i upplösningstillstånd.

Såhär såg det ut mest hela tiden:

0

VA??? Och vad menar dom med symbolen – är Ama en dinosaurie, eller? (Ok. Till vissa delar kan dom ha rätt…)

Anders – som besitter en större dos av tålamod – gick runt i rummet och undersökte ifall mottagningen var bättre på nåt annat ställe i rummet.

Och minsann! Han hittade ett ställe där mottagningen var bra!

1

Fast där var det inte sådär jättebekvämt att sitta med datorn.

Det var här den makalösa manicken kom in.

2

Den där inringade grejen, alltså.

Anders placerade den där mottagningen var som bäst och kopplade upp den mot hotellets internet.

Sen kunde vi koppla upp oss mot den där lilla mojängen…

3

Och vips blev det mycket bekvämare att surfa med en bra hastighet.

Det är inte alls så dumt att ha sin dataavdelning med sig på resorna.

Idag skiner solen så fint över Paris, och det är väl typiskt, för om en stund åker vi hit:

4

Dags att tåga vidare, alltså.

Nåja. Vi slipper släpa runt på resväskorna i regn i alla fall. Tänk positivt.

Gomorron!


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 79 andra följare