Skyltsöndag – hindra

05 december 2021

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där temat för den kommande veckan är Hindra.

Den här gången blir det först några färska bilder från veckan som gått och sen bär det av ut i arkivet igen.

På Aldi försökte dom hindra oss att gå in den där vägen. Lydiga som vi är så gick vi runt till den rätta ingången.

Ama ville sååå gärna hoppa upp på scenen och dra ett sång- och dansnummer, men blev hindrad av staketet. Attans också!

På Jeremi’s höll dom på med renovering och hade satt upp staket för att hindra folk att lägga sig i arbetet. Likaså bra det, Ama kände ändå inte för att hjälpa till.

En bom hindrade bilarna från att köra ut, eller in heller för den delen.

Även här hindrades bilarnas framfart, förmodligen för att bautakrubban stod en bit längre in på gatan.

Då beger vi oss ut i arkivet då.

På Island 1986 möttes vi av denna skylt. Vi hade kört på en riktigt usel väg en lång sträcka och den här skylten fanns när vi kom fram till en betydligt bättre väg. Den vägen vi kommit på var den bakom skylten, det fanns ingenting som hindrade oss när vi körde in på den därifrån vi kom. Vägen var alltså bara avstängd från ena hållet. Mycket märkligt.

Det här var väldigt snopet. 1992 skulle vi köra från Vail till Aspen i USA. Det fanns en stor motorväg mellan orterna men vi ville gärna se mindre och vackrare vägar. När vi bara hade en kort bit kvar innan vi skulle komma fram till Aspen blev vi rejält hindrade. Vägen var avstängd på grund av att passet inte var plogat. Det var bara att vända om och efter en sisådär sex timmar i bilen var vi tillbaks till samma ställe där vi startade… Efter en lunch tog vi motorvägen istället, det gick bättre.

Här kunde dom hindra bilister att åka in ifall det var risk för tsunami.

Snacka om att dom verkligen hade täckt upp dom flesta varianterna för att hindra folk att campa i parken nattetid. Det brukar räcka med ett överkorsat tält, eventuellt kompletterat med en husbil.

Om man ledsnat på alla jobbiga skyltar som hindrar ens framfart så är detta ett bra tips. Täck över skylten bara, sen är det fritt fram att susa genom korsningarna.

Ibland sätter dom upp staket som hindrar fotgängare att komma fram.

Vissa av dom staketen är Ama väldigt glad över. Det här hindrade till exempel Anders från att gå ut på kanten.

I mars 2020 när pandemin attackerade så satte dom upp avspärrningar för att hindra folk att gå ned på stranden. Just den här dagen hade dom satt hela stan i karantän för en lååång tid, så vi var faktiskt – helt ovetandes – ute på en tjuvpromenad, vilket Ama redan har erkänt HÄR.

Apropå tjuvar så är det väldigt vanligt att folk här i Spanien har galler för både fönster och dörrar för att hindra ovälkomna besök. Fast just här kändes gallret lite överdrivet, inte så lätt att ta sig in genom väggen om man nu lyckats forcera gallret.

Även vi har galler för terrassdörren, men det hindrar inte Rulle (och vi med honom) att önska er alla en riktigt glad andra advent!

Gomorron!


Att blogga är verkligen väldigt givande!

04 december 2021

Ni kanske minns den här bilden för några inlägg sen?

Då när Anders kollade på smarta klockor på MediaMarkt.

Efter det inlägget kom ett mail från Peter och Vivianne att dom hade en sån klocka som bara låg och skräpade i en låda. Peter hade bytt från Samsung till Apple och dom matchade inte alls. Vi kunde den. Som ersättning bjussade vi på lunchen – win-win. Åtminstone för vår del. Mycket trevligt var det.

När vi kom hem var Anders väldigt glad över paketet…

… och självklart ännu gladare över innehållet.

Men instruktionsboken var han nog allra gladast över. Vad är det med karlar och instruktionsböcker?

Är man ”man” så måste man tydligen läsa dom mycket noggrant.

Klockan är mycket väl synkad med telefonen. En analog klocka var det länge sen vi hade, men det finns mååånga inställningar på klockan så man kan få urtavlan att se ut i princip hur som helst. Ser ut som vi kommer att få finväder här i Torrevieja framöver dessutom. Inte dumt alls.

Gomorron!


Påfyllning

03 december 2021

Det behöver man göra ibland.

I tisdags tog till exempel vår gasolflaska slut.

Då åkte vi till en mack som matchade flaskan…

… där fanns det påfyllda flaskor som man kunde byta ut mot sin tomma, ja ifall man betalade en slant också såklart. Fast jösses vad priset på gas har skjutit i höjden!

Den 11:e januari i år betalade vi 13:70 för att byta en flaska i samma storlek – i tisdags kostade det 21:60. Ja, ja. Det är väl bara att gå ut och käka oftare istället för att laga maten hemma, då spar man på gasen. Hmm… Undrar just vad nobelkommittén tycker om den idén? Ama gillar den i alla fall.

I onsdags gick vi upp till vår vårdcentral för att kolla ifall vi kunde få påfyllning av våra covidvaccinationer. Våra tredje doser, alltså. Det var väldigt mycket folk, trängsel och långa köer så vi väntar till nästa vecka för att se om trycket har minskat. Dom har precis släppt på så att 60plussare har rätt till en tredje dos och många verkar vara sugna på att få en sån. Tidigare var gränsen 70 år och uppåt.

Men vi blev inte helt utan påfyllning i onsdags ändå, det blev dessutom en väldigt trevlig sådan. Vi fyllde på med mat.

På El Sabor träffade vi Patrik, Ami, Karlsson och Leffe. Leffe hade kallat det för ”Tacksägelsemiddag” och dom ville bjuda på middagen eftersom vi andra fyra hade åkt ut till dom och tömt kyl och frys när det kom en pandemi och ställde alla resplaner på ända. Dom hade inte alls behövt bjuda, för vi hade ju hittat både parisare, älgkött och en massa annat gott i deras frys och det har vi för länge sen smällt i oss och njutit av. Men dom stod på sig och stod för notan – man tackar!

Anders och Ama valde ett par rätter som Leffe brukar benämna ”indiskt tjafs”. Det var supergott!

Leffes eget val blev som alltid på El Sabor en ”Gipsyschnitzel”. Den finns inte ens kvar på menyn, men när Leffe kommer så fixar dom ändå fram en sån. Han är allt bra enformig va?

Fast apropå enformig… Ama väljer alltid ”indiskt tjafs” när hon är på El Sabor. Man kanske inte ska kasta sten när man sitter i glashus?

Och apropå tacksägelse så säger vi tack så jättemycket för en väldigt trevlig tacksägelsemiddag!

Gomorron!


Dags att krubba!

02 december 2021

I tisdags – då Anders varken braskade eller slaskade här – gick vi ut på spaning igen.

När vi kom ned till Playa del Cura kändes det som att vi var en anings överklädda. Koftorna åkte av rätt snabbt i den värmande solen.

Det måste erkännas att den blåa granen matchar den blåa himlen väldigt bra.

Den gröna, småländska granen gjorde sig också fint mot himlen.

Vackert med dom där röda cyklamenblommorna i planteringen. Synd med muppen i förgrunden bara.

Ingen zumba överhuvudtaget på scenen denna gång. Vi har verkligen otur med det där.

Fast den egentliga anledningen till att vi hade gått till kyrktorget var för att kolla in den stora julkrubban som blivit avtäckt den första advent.

Den är verkligen gigantisk med en himla massa detaljer.

Sen började spaningen. Vaaar fanns bajsande gubben? Vi valde att gå dit när det inte var så mycket folk så vi slapp att trängas när vi utförde vårt spaningsarbete.

Många detaljer som sagt och många ställen för en bajsgubbe att gömma sig på.

Ojsan! Vid marknaden hade det tydligen varit en brand och delar av huset hade rasat ihop.

Vissa figurer och byggnader var nya medan andra var mer välbekanta, som tanten som ramlar nedför trappen.

Sniglarna som kryper på räcket var nog bautastora, i alla fall om man jämför med den vita fågeln som sitter till vänster om dom. Eller så var det kanske en pygméfågel?

Vi letade överallt, på framsidan, baksidan och på båda gavlarna men ingenstans fanns den bajsande gubben att finna.

Men plötsligt utropade Anders:

– Här är han!!!

Fast det var bara en tuva med mossa som nån hade tappat ned mellan ett par klippor.

Vi fick helt enkelt ge upp. Kanske nån redan hade hunnit stjäla gubben? Han verkar vara en populär souvenir.

Vi tyckte ändå att vår spaning hade gått hyfsat så då fick vi såklart en belöning.

När vi kommit nästan hem så ringde Ole och berättade att dom också hade varit nere vid krubban och dom hade hittat gubben! Anders fick en beskrivning av fyndstället, men vi beslöt att vi får gå och titta en annan dag för efter att ha sett en så magnifik krubba kände vi mest för att gå hem och krubba i solen på terrassen.

Men döm om Amas förvåning här hon på hemmaplan framkallade bilderna:

Heureka! Hon hade lyckats fånga honom på bild! Ser ni honom?

Hmm… Inte så lätt kanske, Ama zoomar:

Fortfarande inte så lätt att se, så Ama har ringat in honom. Man kan se hans turban och hans armbåge där han sitter och trycker (i dubbel bemärkelse) under bron.

Även om bilden är kass så måste Ama säga att det var skickligt att få med bajsande gubben på bild utan att ens veta om det.

Gomorron!


En tämligen misslyckad shopping…

01 december 2021

… det lyckades vi med i måndags. Fast att lyckas med att misslyckas det är väl inte sådär jättebra egentligen.

Det började redan när vi skulle ut ur garaget. Den där lastbilen stod så till att Anders var tvungen att köra mot enkelriktat en bit och sen sno för att kunna komma förbi. Blev nästan vibbar från den gamla tiden när fredagsmarknaden blockerade framfarten och tvingade oss att köra regelvidrigt för att komma ut med bilen.

Men ut kom vi och körde söderöver. Skojiga små söta moln på den blåa himlen. När molnen är små och söta får dom gärna vara där.

Här fick Ama lite hicka. Anders valde att parkera på ett annat ställe än vanligt, så det var bäst att fota så man kunde hitta tillbaks till bilen igen. Att han dessutom körde mot enkelriktat även i garaget gjorde att Ama ångrade att hon inte tagit med en papperspåse att hyperventilera i.

Vi passade på att gå till återvinningen i garaget även denna gång, fast det enda vi hade att återvinna var den lilla lampan som pajat i julstjärnan.

Vi gick upp till Leroy Merlin, men vi gick inte in där – kors i taket!

Nej, det var detta som var målet:

Jultältet mitt emot Leroy och Anders tog täten för att kliva in där – kors i taket igen!

”Vi” var ute efter nya julgranskulor för att ersätta dom solblekta kulorna i granarna ute på terrassen. Fast trots att det fanns hyllmeter efter hyllmeter med kulor så var dom antingen för stora eller så hade dom fel färg. Snögubben som gick ned i spagat på bilden längst ned till höger ville inte Ama ha. Trodde att dom snögubbarna vi redan har här hemma skulle bli ledsna om dom såg att det fanns snögubbar med fötter.

Letade också efter en Rulla till Rulle men hittade ingen lämplig kandidat. Får väl lägga ut Rulle på Tinder eller nåt.

Någon verkade ha varit väldigt nyfiken över innehållet i julklappen och börjat riva upp den. Och nej – det var inte Ama som hade försökt bryta sig in i paketet.

Trots idogt letande kom vi tomhänta ut från jultältet.

Nästa mål var MediaMarkt och där tog Ama täten för att kliva in – kors i taket ännu en gång!

Där har dom det så fiffigt ordnat att man kan hämta upp sina beställda varor via lucköppning och det passar ju alldeles utmärkt såhär i adventstider.

Tyvärr hade vi inte fått nån kod till lucköppningen via sms, så det blev till att köa. Tjejen bakom disken frågade ifall Anders inte hade fått nån kod? Nej, det har jag inte, sa Anders. Har du tittat efter? frågade hon då. Såklart att han hade gjort det!

Nåja, efter en stunds rotande bland alla påsar bakom disken så hittade tjejen beställningen i en av påsarna.

Vi hade beställt en ny röd mus till Ama och en grå sladd till Anders. Vad fick vi då? Jo, Amas röda mus var grå och Anders gråa sladd var blå… Vi avsade oss den leveransen och kom alltså tomhänta ut även från MediaMarkt.

Verkligen en tämligen misslyckad shopping. Vi lämnade Zenia Boulevard utan att ha lyckats köpa en enda grej. I och för sig bra med tanke på ekonomipriset, men ganska snopet ändå.

För att trösta oss lite så åkte vi till ett ställe där vi aldrig kommer tomhänta ut ifrån:

Är det nåt vi är riktigt bra på…

… så är det att shoppa mat.

Fast det höll på att gå åt pipsvängen även där. När vi betalade så drogs det dubbelt på kortet. Kassören konstaterade att den första dragningen hade blivit annullerad från deras system och att det var banken som inte visade rätt. Pengarna skulle nog komma tillbaks under dagen och om dom inte gjorde det kunde vi komma tillbaks till Aldi dagen efter och reda ut det hela.

Som tur var kom pengarna tillbaks på kontot lite senare så vi slapp åka tillbaks igen. För – som sagt – är det nåt vi är duktiga på så är det att shoppa mat. Vi hade förmodligen kommit hem med ännu fler godsaker om vi återvänt dagen efter och kylen är rätt full vid det här laget.

Gomorron!


På spaning efter julen

30 november 2021

I lördags gav vi oss ut för att spana lite efter julen här i stan.

Vid vita kyrkan hittade vi en gran som gick i vitt och guld.

Nere på paseon vid pirfoten fanns en blå variant. Ser ni förresten Ama där på bilden?

På stora kyrktorget fanns en som hade den färg som en gran ska ha – grön. Den har som vanligt forslats ned från dom småländska skogarna hit till Torrevieja.

Julbelysningarna ovanför gatorna hade kommit på plats.

Ett zumbapass hade precis avslutats när vi gick förbi på kyrktorget. Det var väl synd att vi inte hann fram i tid?

Den stora julkrubban var fortfarande hemlighetsfull…

… men tack vare Anders långa räckvidd (han har typ inbyggda selfiepinnar) så kunde vi ändå få en sneak peek.

Krubban innanför ett av fönstren på vita kyrkan var också på gång.

Sen tyckte Ama att det fick räcka med julspaning för den gången och såg till att få en belöning för väl genomfört spaningsarbete.

I söndags på första advent tändes granen på kyrktorget och julkrubbans täckande skynke togs bort.

Hmm… Det kan vara läge för en ny spaning för att kolla hur det ser ut i all sin prakt och att spana efter bajsande gubbar i krubborna, men det får bli nån annan dag.

Nu ska Ama gå ut till kontoret och se ifall Anders braskar eller slaskar.

Gomorron!


Första advent – all-in med julen!

29 november 2021

Som Ama avslöjade igår på första advent så lät vi Rulle tjuvstarta julen redan i lördags och han var sååå glad att få komma ut ur garderoben resväskan och komma upp i lägenheten igen.

Precis på den rätta dagen så hämtade vi upp våra julkartonger från garaget där alla dom resterande julpryttlarna hade bott sen förra julens tjugondag Knut. Vi går alltid all-in den första advent och all-out när Knutte kommer. Rulle övervakade det hela och skyltade med vilken dag det var, som bevis liksom.

Vi började med att hänga upp julgardinen och lägga ut julmattan i köket. Ooops! Nån hade visst glömt bort att diska… Fast det kändes viktigare att få fram julen än att bry sig om såna petitesser som lite disk på bänken.

Det blir rätt stökigt medan man håller på. Är det månne det som kallas för julstök?

Här fixar Anders till den väldigt viktiga detaljen att få det hysteriska julblinket på plats bland spröten…

… och nu står det och blinkar hysteriskt på sin plats i hörnet. Tomtarna, luciatåget, snögubbarna Sixten och Signe samt renen Sigurd delar bänken med julgirlangen. På TVn har bakgrundsbilden bytts ut till pepparkakshuset som Ama byggde tillsammans med en killkompis i slutet av 70-talet.

Självklart har den bajsande gubben en given plats bland juldekorationerna – ingen jul utan en bajsande gubbe! Pepparkaksgubben ser dock inte ut att vara riktigt nöjd med sin tilldelade plats av nån anledning.

Avsaknaden av fönsterbrädor gör att elljusstaken får stå på en hylla istället. Det går bra det med.

Elljusstaken från Rusta har blivit bänkad på en annan plats. Ååhhh… Rusta… Ama saknar den affären här i Spanien.

Lavalamporna har fått tomteluvor på skallarna och lite julkrafs runt fötterna. Ama vill gärna påtala att lavalampan i mitten har knallröda pluppar som åker runt. Att dom ser illrosa ut skyller hon helt och hållet på mobilkameran.

Även katten har fått sig en luva.

Julstjärnans lampa hade som vanligt lagt av, men det fixade Anders genom att titta i sitt lamplager i garaget. Där fanns det en hel, himla bra med förråd ibland!

Fast vi behöver ändå göra en komplettering:

Nya julgranskulor till granarna på terrassen måste inhandlas, dom är rysligt solblekta. Är det ett problem som ni också har? Ja, att solen bleker julbollarna alltså.

Bortsett från dom bleka bollarna i granarna är nu julen komplett hos oss. Fast det kan ju tänkas att Ama hittar nåt mer kul där i jultältet på Zenia Boulevard. Inte alls omöjligt…

Gomorron!


Skyltsöndag – kamma

28 november 2021

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där temat för den kommande veckan är Kamma.

Inte helt oväntat så blir det en blandning av gamla och nya bilder.

Kamma sig kan man göra på frisersalonger. Fast ooops! Det där var visst en pizzeria. Kanske dumt att gå på ett sånt ställe ifall man vill få frisyren fixad.

Det här var garanterat ett ställe där man kunde få håret kammat. Inte Amas fel att dom glömt att sätta ut själva kammen i skyltfönstret.

Peluquería är det spanska ordet för frisörsalong. Här verkade dom ha nån sorts garageverksamhet för en sån.

Här var dom mer öppna med sin verksamhet.

”Peinar” är det spanska ordet för ”kamma”. Prislistan visar bland annat hur mycket det kostar hos en av våra mängder av frisersalonger ifall man vill få håret ”kammat”. Det motsvarar det svenska för att lägga håret och det är olika priser beroende på hårlängden. Självklart släpper dom inte ut en från salongen med hår åt alla håll ifall man bara är ute efter en klippning.

Vill man kamma håret själv finns det många grejer att välja mellan. Sen pandemin slog till är det detta som gäller för oss. Självklipp och självkamning.

Men nu har ju Ama spånat in helt och hållet på det där med att kamma frisyrer. Finns det inget annat som stämmer in på temat?

Tja… Man kan ju alltid kamma hem storvinster.

1958 kammade Pelé (tillsammans med sitt lag) hem sitt första VM i fotboll som sjuttonåring på Råsunda i Solna. Ni vet, den där VM-finalen som enligt vissa konspirationsteorier aldrig har ägt rum? Inte mindre än 1282 mål gjorde han under sin karriär. En sak som Ama tyckte var roligt att få veta här på hans museum i Santos, Brasilien, var att han i sin avskedsmatch i New York spelade ena halvleken för sitt ursprungslag Santos, och den andra för den klubben där han avslutade sin karriär, NY Cosmos.

Anders kammade hem Nobels fredspris 1988 tillsammans med ”några” andra som gjort FN-tjänst. Undrar just bara när Ama ska kamma hem ekonomipriset? Kan inte vara så långt borta nu.

Det här trycket kammar hem priset i Amas egen tävling ”cool logga”. Vilket bra budskap!

Här ser man att det – förutom palmer – finns väldigt fina bergskammar i Sierra Nevada.

Det här kan vara en av dom mest välordnade sadelkammare som Ama någonsin sett. Spanska ridskolan i Wien.

Nej, det är nog lika bra att sluta nu innan Ama spårar ur helt.

Då återstår det bara att säga…

Från oss alla, till er alla…

… ha en riktigt glad första advent!

Här ska julen komma fram, idag går vi all-in. Rulle fick tjuvstarta lite igår, men det var han sååå värd. Att hålla till nere i garaget är inte alls kul, det lärde vi oss under karantänstiden. Ni ser väl att han håller på att kamma till frisyren inför julen?

Gomorron!


I torsdags…

27 november 2021

… styrde vi stegen hit:

Till Woken på andra sidan gatan från shoppingcentret Habaneras. Fast det var inte restaurangen som var det primära målet, nej vi var på väg till stället där man kan se skylten spegelvänd (dock inte upp-och-ned) längst till vänster på taket.

Det här alltså – bowlingen.

Vi var ett gäng på 11 personer som träffades där.

Först intog vi lite sportdryck. Ooops! En person tycks ha rymt? Det sitter bara 9 runt dom två borden och sen är Anders bakom kameran… Jahaja. Ser nu att Patrik har intagit en strategisk plats vid bardisken. Smart!

Det fanns fina gröna käglor…

… som sen skiftade om till blått. Tjusigt värre.

Fast som ni kan se längst bort i bild var våra käglor lite tråkigt vita. Kloten var i alla fall väldigt färgglada, alltid något. Ama minns förr i tiden då säkert 95% av alla klot var svarta. (Okej. Käglorna lystes upp med vitt sken när banorna öppnades och gjordes redo för spel, förmodligen för att man inte ska kunna skylla eventuella missar på bristande ljus).

Sen drog spelet igång.

Det där såg väl rätt snitsigt ut?

Ser ut som det kunde bli en strike. Strike, förresten. Konstigt att det ordet även betyder ”strejk” på engelska. Är det för att käglorna väldigt ofta strejkar och vägrar ramla ikull?

Hejarklacken satt och hejade (eller dom kanske satt och tänkte ”åk i rännan”, ”åk i rännan”…). Det var obligatoriskt med munskydd i hallen och under spelet, men inte om man åt eller drack.

Ama var inte med och spelade för hon kände att det stretade lite i ärren på magen och ville inte riskera nåt, men självklart var hon med och hejade. Dessutom förde hon protokoll.

Som tur var för Amas del så sköts sånt automatiskt med datorer nuförtiden, för det där med hur man räknar i bowling är verkligen inte lätt.

Ama backade visserligen från att spela…

… men hon backade inte från Woken där vi hamnade efter slutförda matcher. Eller jo, förresten, hon backade faktiskt om.

Svårt att inte gå flera gånger när det fanns så mycket godsaker på buffén.

Sen fanns det även otillagad mat, men där hade vi tur igen – det fanns kockar som wokade skaldjuren, köttet och grönsakerna man plockat åt sig på tallriken. Nu ville Ama i och för sig inte få sin sushi wokad, men hon återvände såklart med en ren tallrik när sushin var uppäten.

Det blev verkligen en väldigt trevlig kväll i glada vänners lag!

Gomorron!


Hur gick då shoppingen?

26 november 2021

Ama lämnade er med en liten klipphängare i förra inlägget.

Hur gick shoppingen?

Jo, tackar som frågar, den gick rätt bra.

Vi kikade runt en stund…

… och gick sen in på Leroy Merlin. Ama var sååå inspirerad så hon skippade jultältet och gick in på Leroy-original istället. Nån sorts förstoringsgrej till appen borde man väl kunna hitta där? Men icket. Anders var oerhört impad över att Ama skippade jultältet och dessutom väldans förvånad av att det var hon som lämnade Leroy sist. Att lämna både MediaMarkt och Leroy efter Anders? Det hör verkligen inte till vanligheterna.

Fast på Al Campo då?

Nope.

Men vi hittade annat där, som till exempel…

… halluomiost…

… och vårt favorit-te.

Men det bästa av allt!

Här hällde Anders i våra fula brunpengar i myntinkastet när vi skulle betala.

Sen kom växeln tillbaks med bara eurosar och tre stycken inte alls lika irriterande gulpengar. Vi hade alltså inte en enda brunpeng kvar i våra ägor – ett halleluja-moment!

Men när det kommer till det där med klock-appen som får den spegelvända och upp-och-ned-vända tiden att lysa i taket…

… så undrar Ama om det kanske inte är likaså bra att köpa ett reseur som har den funktionen…

Men skam den som ger upp!

Gomorron!