Det är mycket man måste akta sig för…

05 juli 2015

 

… när man är ute och kör bil.

Några exempel:

1

Man måste se upp för rasande stenar. Ni ser varningsskylten där nere i högra hörnet, va?

2

Man måste vara på sin vakt och kolla efter studsande hjortar…

3

… och stillastående kor.

4

Man måste akta sig för snö på vägbanan…

5

… och det blir halkigt när det är is. (Snö och is kändes dock inte som överhängande faror just nu…)

6

Man får även titta noga så att ingen tänker gå över gatan. Här har vi bara kört över ”Herr gårman”, och det är ju inte så farligt.

Många saker måste man akta sig för när man kör bil.

Men vi grejade det!

7

Och nu är vi tillbaka i vår egen region och till och med hemma i Torrevieja.

En härlig tur runt om i delar av det fantastiska Spanien. Det kan tänkas att det kommer lite mera från den turen framöver ifall ni har otur.

La ni förresten märke till en röd tråd i det här inlägget?

Ja, just det. Skyltar. Det är Skyltsöndag med BP igen.


Vägen mellan slott och koja

05 juli 2015

 

Eller: Vägen mellan Cuenca och Albacete.

1

Vi åkte genom den nationalpark som finns i trakterna kring Cuenca. Väldigt vackra vägar.

2

Ama fick syn på den här mannen. Hon gissade åtminstone att det var en man. Av någon anledning.

3

Här verkar några träskallar spela volleyboll.

Det var nog en skulptör som gjorde natursnubbar av naturstubbar.

Sen slog det över, kan tro:

4

Han kunde troligen inte hejda sin kreativitet…

5

Vi åkte vidare.

6

Stannade och tittade på en sjö.

Sen kom vi till ”Ventano del diablo” – ”Djävulens fönster”. Och där blev Ama alldeles darrig i benen igen…

7

Varför måste Anders upp på alla kanter hela tiden?

8

Det var skitbrant och jättejättehögt! Det fanns betydligt bättre – och säkrare – ställen där man hade lika bra utsikt.

En som hade superbra utsikt ser vi här:

9

Vi såg massor av rovfåglar som svävade högt i skyn. Mäktigt!

Sen hände nåt mycket märkligt.

Trots den 34-gradiga värmen och det soliga vädret…

9b

… så kom det en regnskur, till synes från ingenstans. Den varade säkert i 30 sekunder eller ett par hundra meter, sen var ovädret över. Mycket konstigt.

Till slut kom vi fram till Albacete…

10

… och där gick vi på bröllop. Eller nja. Vi satt och tjuvkikade ett tag. Det mest spännande var när den där hummern körde uppför den lilla trappen och parkerade för att invänta brudparet. Nåja. Nån nytta ska man ju ha av sin fyrhjulsdrift även i stadstrafik.

Gomorron! 


A room with a view

04 juli 2015

 

Ni kommer väl ihåg vårt fina, röda boende i Cuenca? Om inte kan ni scrolla nedåt.

Det var inte bara boendet som var fint, utsikten kunde man inte heller klaga på.

1

Igår kväll hade dom smackat på med fasadbelysning på berget utanför rumsfönstret.

2

Nu i morse fick det naturliga ljuset klara upplysningen på egen hand.

Vi gav oss iväg från Cuenca.

3

När vi åkte kände vi oss lite iakttagna.

4

Mycket iakttagna om sanningen ska fram.

6

Vi lämnade staden och Ama var väldigt nöjd med att åka under bron denna gång.

Nu har vi kommit fram till Albacete.

Rummet är kanske inte riktigt i samma klass som dom vi haft tidigare…

7

Från slott till koja kanske rubriken borde ha varit. Och det är nån som har stökat till rummet nåt alldeles förskräckligt också.

A room with a view var visst rubriken, va?

8

Och visst är det en viss utsikt, men kanske inte lika maffig som förut.

Men, men. Det ska nog gå att sova här också. För det finns det viktigaste.

AC.

Just nu är det 39 grader ute…

Ja, ja. AC’n är väl det näst viktigaste. Anders går såklart före.


Cuenca

04 juli 2015

 

Ama har sett att finvädret har kommit till Sverige. Härligt!

1

Här verkar det dock ha blivit lite svalare.

2

Även om det inte kändes särskilt kyligt så kunde vi kallt konstatera att Cuenca är ett tämligen backigt ställe. Väldigt onödigt att gå fel också, blev några extra backar på det viset.

Det Cuenca är mest känt för är nog dom hängande husen.

3

Dom här husen balanserar bara lite på kanten…

4

… medan dom här har tagit det ett steg längre. ”Vi vågar bygga närmare kanten än alla andra!”, typ utanför kanten, kan man också säga.

5

Den här bron skulle ta oss tillbaks till stan igen, utan att behöva gå sådär jättemycket nedför och sen uppför igen.

6

– Kom igen nu, Ama! Det finns dricksvatten här borta…

Ama funderade allvarligt över om det där med backar verkligen var så jobbigt trots allt? Men tog mod till sig och studsade glatt över bron med hoppsa-steg (det där sista kan vara liiiite överdrivet…)

7

Till slut kom vi tillbaka till Plaza Mayor med dess restauranger och katedralen.

Lite senare på kvällen:

8

Då dansades det tango där på plazan.

9

Vi satsade dock på att äta gott, studera tangodansen och lyssna på musiken.

Just innan vi gick hem igen kom Anders på en sak.

10

Han hade inte varit UPP på nån kant på hela dan. Ser ni honom? Ama blundade…

Idag är det dags att åka vidare igen.

Ama kommer att sakna Cuenca, det är jättefint här!

Men framför allt så kommer hon att sakna detta:

11

Det fina, röda köket med både tvättmaskin OCH diskmaskin. Kan det bli bättre?

Gomorron!


Ama ser rött!

03 juli 2015

 

Vi inledde dagen som sig bör:

1

Med frukost på hotellet i Chinchón.

2

Sen styrde vi kosan ut ur provinsen Madrid och in i La Mancha. Vårt mål var Cuenca.

Väl framme blev det sådär spännande igen.

3

Men Ama har blivit rätt duktig på att blunda och fotografera samtidigt. Simultanförmåga, ni vet…

4

När vi kom fram till portalen in mot Plaza Mayor så gällde det att inte tveka. Chickenrejs!!! (Eller så försöker Ama bara göra det mer spännande än det var… Om sanningen ska fram så var trafiken i den trånga passagen styrd av rödljus.)

5

Framme vid vår boplats kunde vi blicka ned på paradoret i Cuenca. Det var på tok för dyrt, och att vi inte bodde där fick Ama att se rött.

6

För kolla vår lägenhet – väldigt mycket rött. Fint!

7

Här sitter den nakne kocken, men vaaar är hans kök?

Aha!

8

Dääär är hans kök. Gömd bakom skjutdörren. Perfekt!

Vilken tur att paradoret var så dyrt, för Ama gillar att se rött.


Chinchón

03 juli 2015

 

Det finns ett parador i Chinchón också, men nåt sånt bidde det inte denna gång.

Istället tog vi in här:

1

Casa Rural la Granja.

2

Ett mycket trevligt ställe.

3

Dom gemensamma utrymmena var också fina, och i källaren fanns till och med ett spa.

Casas rurales är en typ av ”boenden i lantlig miljö” som finns runt om i Spanien. Det är första gången vi bott på ett sånt ställe, men definitivt inte den sista.

4

Själva stan var mysig, med trånga gränder och fina byggnader.

5

Inte så stor, men naggande god kan man säga. Sen har dom en bra prioritering – i den förhållandevis lilla staden finns det inte mindre än 43 restauranger. Fast det är i och för sig inte bara bra. Inte när man är så velig som Ama är. Alla dessa beslut!

6

Så här ser husen ut runt Plaza Mayor.

7

Men dom hade byggt upp några sorts läktare runt det stora torget. Vi gick in och frågade på turistbyrån vad det var som pågick där ute på plazan. Svaret vi fick var:

– Absolut ingenting!

Fast det var som Ama misstänkte… Den 25:e juli kommer årets första tjurfäktning i Chinchón att äga rum där på torget.

Allt i Spanien är inte bra och trevligt…

8

Anders hade sett ut en grej som vi måste kolla in. Såklart låg den högst uppe på en topp i andra änden av stan. Borgen.

Vi knatade dit i värmen, men det hade vi inte så mycket för…

9

… för när Anders knackade på var det ingen hemma.

Vi traskade runt och lyckades fatta beslut om var lunch och middag skulle intas.

Sen blev det en väldigt spännande natt…

10

Skulle den där hyllan med dom tunga glasgrejerna hålla?

Jaaaa!!! Det gjorde den.

Gomorron!

PS: Ja, vi har våra egna kuddar med oss. Åker man bil så finns det gott om plats, och dom spanska korvkuddarna kan vara huuur obekväma som helst.

PPS: Nu så blir det frukost, sen lämnar vi Chinchón – tjingtjong!


Det är fult att ljuga…

02 juli 2015

 

Så det är lika bra att erkänna direkt. I förra inlägget meddelade Ama stolt att sötsaker håller hon sig minsann borta från.

Men kolla här:

1

Hmm… Till sitt försvar kan Ama säga att det där inte är glass, utan frozen yoghurt. Yoghurt är väl himla hälsosamt? Och den där chokladtoppingen… Den är nog bara nyttig, va? Nåja. Ama har i alla fall vett att se lite skyldig ut.

Då var erkännandet klart, och vi kan gå vidare med detta inlägg.

Och åkte vidare, det gjorde vi idag. (Wow! Vilken övergång, va?) 

2

Här hade vi hittat ett hål i muren i Ávila där vi kunde komma ut.

Det var rätt lustigt när vi skulle åka. På paradorets parkering var det ganska trångt, och ett äldre par skulle ge sig av. Tanten gick ut och vinkade och gubben körde. Tanten sa till två gånger att ”nu får du stanna”. Första gången efter att han hade backat in i en stolpe med bagageluckan och andra gången då han hade träffat av samma stolpe med passagerarsidans backspegel. Haha! Tanten var till och med sämre än Ama på det där med att vinka och dirigera. Men dom var lika glada ändå.

3

Här i… i… här nånstans stannade vi och åt frukost. Vi ville ha kaffe och en toast med marmelad. Men det hade dom inte. Vi plockade åt oss en yoghurt istället, men då kom hon som stod bak disken med ett bröd och undrade om vi ville att hon skulle rosta det åt oss. Sen undrade hon om vi kanske ville ha marmelad också. Haha! Det var ju det dom inte hade? Men vi fick den frukost vi var ute efter trots allt.

5

Vi valde att köra en lite längre och mindre väg istället för att bränna efter motorvägen. Tog väl en 10 minuter längre tid, men sååå mycket trevligare.

4

Castilla y León tog slut, och vi åkte in i regionen Madrid.

6

Vi kom väldigt nära Madrid, och där var det motorvägar som gällde och betydligt mer trafik.

7

Till slut nådde vi dagens mål – Chinchón.

8

Här hade Ama hittat ett bo för natten med en stoooor härlig terrass.

Allt var frid och fröjd.

Tills…

9

GAAAHH!!! Är det inte Stalkern som går där nere?

Vojne, vojne…


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 83 andra följare