Hemresan

18 november 2017

 

1

Vi inledde denna dag med frukost som ingick i hotellpriset. Då slapp vi knåpa själva – skönt!

2

Inte en särskilt varm morgon. En minusgrad där vi befann oss.

3

Detta föranledde att Ama – för första gången på dom drygt 11 år vi haft bilen – använde stjärtvärmen. (Att det är väldans dammigt där i bilen kan ni väl bortse ifrån? Ama har inte tid att städa med paint)

4

Vi lämnade vår boende – Castillot i Manzanares. Inget parador, men väldigt trevligt boende ändå.

Det fanns förresten ett parador där i Manzanares också:

5

Det var väl fint?

Haha! Nejdå, det fanns även ett ”riktigt” parador:

6

Såg väl trevligt ut, men det låg lite i utkanten av stan och vi föredrar att bo mer centralt.

7

Sen lämnade vi stan via den där rondellen med en brandbil i mitten. Spanjorerna är verkligen fenor på att utsmycka sina rondeller på roliga och fantasifulla vis.

Vi tog en smärre liten omväg när vi åkte hemåt.

8

Det ångrade vi verkligen inte – fantastiskt naturskönt! Mer om detta vid nåt annat tillfälle.

9

Självklart hamnade vi i en trafikstockning. (Trafficstocking som Ama kallade det en gång i Kanada varvid taxiföraren såg väääldigt undrande ut)

10

Vi kom loss från den där kön och in i en liten by mitt ute i ingenstans. Livat värre där också.

11

Idag körde vi mot pilarna, men det var ju helt rätt eftersom vi var på väg hemåt.

12

Det dök upp nåt intressant där bakom palmerna. Självklart var vi tvungna att stanna.

13

Grymt mycket folk var det på en lördag så här när det börjar lacka mot jul, men en korv orkade vi i alla fall köa för.

Sen kom Ama på att hon nog behövde fylla på ljusförrådet? Tror det börjar sina hemma… Men Anders påstod att vi inte hade tid att köa för att köpa ljus.

Synd.

14

För det där med chokladljus lät onekligen mycket intressant! (Men visst är det irriterande med all den sär skrivning som förekommer överallt?)

Nåja. Nu är vi hemma igen – och som vanligt finns det några bilder kvar, så det kommer att komma mera från vår lilla tur framöver.

Ha en fin lördagskväll!

Annonser

Kulturella i Manzanares

18 november 2017

 

Jodå. Det var vi igår. Jajjemensan! 

1

Först besökte vi castillot. Eller ja… Vi bodde ju där, så det var ett perfekt ställe att lämna av väskorna på. (Man kan tycka att ett slott borde kunna hålla sig med bredare korridorer?)

2

Vi kom ut på borggården. Anders såg ut att fundera på att ta sig upp i tornet, men Ama lyckades avleda hans uppmärksamhet.

3

Så vi gav oss ut på den mycket livliga stan.

Hmm… Var befann sig lokalbefolkningen, kan man undra?

Det fick vi veta när vi kom fram till stora torget med bautakyrkan:

4

Där var han! Lokalbefolkningen. Ja, även Stalkern såklart.

Ama vände sig om åt andra hållet på torget, och se på tusan!

5

Där var han igen! Lokalbefolkningen. Ja, även Stalkern såklart.

Men där på torget kunde vi inte stanna och mingla med lokalbefolkningen hela dan – vi skulle ju vara kulturella!

6

Så vi gick till museet för Manchegoosten.

7

Där inne var det lugnt och skönt. Men vi fick en varning av en guide… Vänta lite med att gå in i det där rummet som syns till vänster i bild.

Varför då?

Ama zoomade:

8

Ojsan! Inne i det rummet var helt proppfullt med barn…

9

… som strax efter fullkomligt vällde in i lokalen där vi stod. Om man säger som så – det var inte speciellt lugnt och skönt längre. Jösses vilken ljudnivå!

Som tur var så pep ungarna ut från museet, och friden återställdes.

10

Vi kunde lugnt gå runt och titta på gamla och nya tillverkningsprocesser.

11

Studera en bautastor spyhink mer ingående, och…

Äsch! Vem försöker Ama lura? Främsta anledningen till det där kulturella besöket var detta:

12

Ost- och vinprovningen.

13

Inte alls dumt!

14

Fina glas var det också som föll glasfetischisten Ama i smaken. Både innehållet och behållaren faktiskt.

Det var gratis inträde till museet, men ville man testa ost och vin så fick man punga ut med hela 1 euro per person. Ama måste ändå säga att det var en av den bäst investerade europengen någonsin.

Hmm… Med det hutlösa priset kan man undra om inte glasen ingick också? Attans. Dom glömde Ama ta med sig.

Gomorron!


Vi pilade vidare idag

17 november 2017

 

Men vi inledde med frukost på paradoret:

1

Vi hade tagit med oss frulle hemifrån och den intogs på rummet. Paradorerna brukar ha en alldeles förträfflig frukostbuffé, men inte är den värd 16 euro/person. Speciellt då Ama inte är en frukostmänniska heller. Inte riktigt hennes tid på dygnet, vilket kanske framgår av bilden. (Ni kanske tror att vi startade med en redig whiskypinne? Men det i glasen är faktiskt te. Vi hade med både vattenkokare och tepåsar, men hade glömt muggarna, och då får man ta vad som finns – hotellets glas)

2

Vi checkade ut från paradoret…

3

… och körde bilen dit pilen ledde oss. Synd bara att pilarna alltid pekar åt så många håll – alla dessa beslut! Tur ändå att vi hade bilen, för som ni ser på himlen där så var flygplanen väldigt snurriga idag.

4

Vi körde lite mer ut på landsbygden…

5

… och där följde vi pilarna till fots. Men mer om det nån annan gång.

6

Vi fortsatte sen att följa pilarna. Här valde vi den som pekade mot Manzanares som var vårt mål idag.

7

Passerade en bautastor kyrka…

8

… och kom sen fram till vårt boende inatt – Castillo de Pilas Bonas i Manzanares. Nej, Ama kom inte undan från en borg/castillo den här trippen heller.

9

Anders checkade in och Ama dokumenterade det hela.

10

Här står Anders precis utanför vårt rum. Hoppas det inte är nån tillställning där ikväll eller – ännu värre – tidigt imorgon bitti.

Hittills hade vi klarat oss helt och hållet utan trappor upp i det där castillot, men sen kom vi in på vårt rum…

11

… och då var det bara till att trappa upp från vardagsrummet…

12

… till sovrummet.

13

Jodå. Ama trappade också upp, även om det fanns både en soffa och en barnsäng att sova i där på nedre plan.

Ha en härlig fredagskväll!


Almagro

17 november 2017

 

Måste först bara visa Amas nya käcka frisyr. Den råkade komma i bild då vid frukosten igår morse.

1

Eller ja, skuggan av den i alla fall. Om bara håret blir lite tjockare och kanske en anings blåare, då blir det väl lite Marge Simpsonstuk på det va?

Men det var en parentes. Nu till stan där vi landade igår – Almagro.

2

Stora torget – Plaza Mayor – gjorde själ för sitt namn. Men vad höll dom på med där i mitten?

3

Hmmm… Såg ut som dom höll på med att sätta upp nån sorts modern julgran?

4

Husen på långsidorna av torget såg väldigt vågiga ut. Dom som byggde hade nog glömt vattenpasset. Eller så kanske det inte ens var uppfunnet då?

5

Anders minglade lite med barnen.

6

Och åtminstone en ville mycket gärna vara med på bild. En gullig grabb!

7

Stadens gator var lugna…

8

… och föredömligt platta.

9

Anders matchade den obligatoriska tjurfäktningsarenan. Den här var nog inte i bruk, för den var inte öppen för allmänheten. Hoppas verkligen att den inte var öppen för tjurar heller.

10

Som sagt, stan var väldigt behagligt platt.

Men fanns det nån borg då?

Nja…

Det enda vi såg som var något sånär borglikt var en ful betongklump till hus som dom hade smällt upp i utkanten av stan:

11

Men sen hade dom målat den på ett så otroligt läckert sätt att den blev fin ändå. Att man sen inte fick gå upp i den – det var bara en bonus.

12

Så vi gick tillbaks till stora torget och partajade med barnen som hade vuxit till sig något.

Idag åker vi vidare.

Gomorron!


Dagens förflyttning

16 november 2017

 

Efter morgonfikat på en parkeringsplats fortsatte vi vår körning.

1

Vi åkte in i Castilla la Mancha.

2

Körde förbi en rondell där det tycktes pågå nåt sorts arbete, men det visade sig vara en något annorlunda installation.

3

Körde förbi en annan rondell som tycktes vara en sån där något annorlunda installation, men där visade det sig pågå nåt sorts arbete.

4

Vi åkte förbi vackert rödfärgad lerjord.

5

Till slut kunde vi parkera under tak på en ovanligt tjusig parkeringsplats.

6

Entrén till hotellet var fin.

Vi checkade in och började leta oss fram till vårt rum.

7

Det fanns en läcker ingård.

8

Och en till sån där tjusig gård.

9

Många långa korridorer fanns det också.

10

Efter en hel del irrande hittade vi slutligen vårt rum. Bakom dom där luckorna vid sidan av fönstret dolde sig ett kylskåp. Nej, det var inte så smalt som man kan tro – det fanns en djup nisch där bakom dörrarna.

11

En skön, grön utsikt över trädgården. Ama såg till och med en talgoxe, undrar just om hon har sett en sån i Spanien förut?

Men det bästa av allt:

12

Kolla bara vilket braigt vigvatten!

13

Ama bara älskar att bo på Paradorer! Dom är sååå himla läckra.

Nu undrar ni kanske lite var vi har hamnat också?

Ama ska inte hålla er på sträckbänken.

14

Vi är i Almagro.

Ha en trevlig kväll!


Mer om rör

16 november 2017

 

Ama hade ett rörande inlägg igår morse där hon visade ett antal intressanta skorstensrör. Ja, ja. Kanske inte jätteintressanta, men ändå.

Nu kommer här ett inlägg om hur man kan nyttja rör till andra saker, nämligen för vattenavledning.

1

I den lägenhet där vi bodde i Cehegín när Ama fyllde år där hade dom löst det på detta vis. Ut med vattnet på gatan bara!

2

På ett annat ställe i den staden körde dom samma princip – ut med vattnet på gatan bara! Men dom ville liksom sprida lite mer på gracerna.

Men det fanns folk i stan som inte riktigt ville dela med sig:

3

Ut med vattnet bara! Men vi behåller det nog helst på vår egen terrass…

Sen kan inte Ama låta bli att visa dessa vattenrör, även kallade ”kranar”:

4

Visst ser dom lite förälskade ut?

Nähäpp! Nu börjar bilderna från förra, förrförra och förrförrförra turen ta slut.

5

Likaså bra att ge sig ut en sväng igen, nu när väskan ändå är packad.

Nu när vi hade rört på oss i ett par timmar…

6

… så stannade vi och åt frukost.

Bagageluckeloppis har väl dom flesta hört talas om.

7

Men visste ni att det finns bagageluckebloggning?

Nej, nu är det dags att rulla vidare så vi kommer fram nån gång.

Gomorron!


Ama gör ett inlägg i miljödebatten

15 november 2017

 

Det där med växthuseffekten…

Är det så dumt egentligen?

Förutom att den ordnar till det så att vi får det lite varmare, så ordnar den till det på annat vis också.

0

Som den här vinodlingen i Kalmar. Utan växthuset skulle dom nog ha frusit ihjäl.

Men det där med att…

… glaciärerna smälter och orsakar att havsnivån stiger, det är kanske inte så bra?

1

Idag kunde vi se att havet var ovanligt högt nere på Playa del Cura. Kan det möjligen bero på den där växthuseffekten?

Nja… Kanske inte. Ni ser där bortåt den sneda horisonten, va?

Okej. Ama zoomar igen:

2

Kan det vara så att växthuseffekten är oskyldig?

3

Om den där båten bara slutade upp med att fylla på med vatten i havet, så skulle det nog ordna till sig.

Over and out från miljöbloggen – ha en trevlig kväll!

PS: Den sneda horisonten – det är garanterat växthuseffektens fel! Vems fel skulle det annars vara?