Ooo… Så spännande!

09 augusti 2018

 

Igår åkte vi iväg på ett väldigt spännande äventyr, ni kan få hänga med om ni vill – annars kan ni sluta läsa nu.

Det började här:

1

Lite kö var det fram till glada gubben som kör förtvätten. Typiskt att det var en dyrdag, har man tur kan det vara rea och kosta 1 – 1,50 men det är klart att dom passar på att ta ordentligt betalt nu när det är så mycket folk och bilar här.

2

Vi kom fram till glada gubben – han som alltid brukar sjunga på jobbet – och blev först nedsprutade…

3

… och sen fick vi en släng av sleven skurborsten.

Efter det drog den riktiga spänningen igång:

4

Oooo…

I detta läge kommer Ama alltid att tänka på den här filmsekvensen:

 

Minns ni? Såvitt Ama har hört så var det bara en tagning och inget fejk. Han åkte verkligen över bilen där. Haha! Man måste bara älska den scenen. Ja, hela filmen för den delen.

Nu har ju vi ingen husvagn, så Anders behövde inte ut och rädda husvagnsspeglarna, men vi har ändå ett väldigt stort spegelrelaterat spänningsmoment i den där biltvätten varje gång:

5

Oj, oj, oj… Kommer backspegeln att klara sig förbi den där sidorullen utan att vika in sig?

6

JAAA!!! Det gick bra.

7

Det här fick dock Ama att tänka på en annan incident i en biltvätt i Zürich 1989. Då när bilen blivit tvättad av en automat i ett rum, så skulle man köra vidare in till en angränsande torkavdelning. När Anders hade gjort det så stängde han bara av motorn och inte själva tändningen. Det gjorde att elantennen stannade kvar uppe varvid den där torkmanicken raskt bröt av den. Resten av den resan fick vi lyssna på CD-skivor. Utom på betongmotorvägarna i Östtyskland, där funkade inte dom heller – det hackade då när alla skarvarna på vägen gjorde att det lät som vi snarare åkte tåg än bil.

Alltid när Ama hör ”Zürich” brukar hon titta på Anders och säga: ”Det var där du tvättade bort antennen på bilen”. Det var som sagt var 1989 – vissa saker preskriberas aldrig.

Hade ingen bild just från den biltvätten, det fotades inte riktigt lika hejvilt på den tiden. Men här är en bild från den semestern i alla fall:

8

Som synes går det alldeles utmärkt att misslyckas i en biltvätt även om man inte har en husvagn – det går precis lika bra med ett tält.

Ja, så spännande hade vi det igår (och för ”några” år sen). Hade ni en lika rafflande dag?

Gomorron!

Annonser

Saker man inte tänker på förrän man själv blir drabbad

08 augusti 2018

 

Det finns nog en hel uppsjö av såna grejer, med det Ama tänkte på just nu var detta:

1

Ingenting här (förutom en Stalker och en vattuman)

2

… och ingenting där.

På dom mer renodlade matvaruaffärerna som till exempel Mercadona och Consum finns det ingenstans att slå ned ändalykten ifall man blir trött och/eller yrslig. Inte ens en liten bänk utanför kassorna.

Himla dumt! Det finns många som kan behöva en plats att vila en stund på när man är ute för att handla, inte minst äldre eller – som i Amas fall – en ung (nåja) konvalescent kvinna. Dom första gångerna vi var ute och handlade tillsammans igen stod Ama ofta och hängde över frysdiskarna inne på dom affärerna. (Fast inget ont som inte har nåt gott med sig – vi kom hem med glass…)

På dom större affärerna som är mer av varuhuskaraktär – som Carrefour och Al Campo – där kan man ju alltid leta upp trädgårdsavdelningen eller slå sig ned och kolla kvalitén på madrasserna ett tag.

Kinaaffärerna föregår med gott exempel:

3

Många braiga stolar precis innanför dörren.

Dom tänker dessutom inte bara på dom lite äldre som kan behöva vila:

4

… nej det finns nåt för dom yngre också.

5

Även om dom små liven inte vill låtsas om att dom behöver ta igen sig en stund utan hoppar upp med världens fart och spring i benen för att slippa bli förevigade i den situationen.

Konstigt att det inte finns någonstans att sitta och vila inne på matvaruaffärerna, åtminstone där utanför kassorna?

Som sagt – vissa saker tänker man inte på förrän man själv blir drabbad.

Gomorron!


Söndagen

07 augusti 2018

 

1

I söndags tog vi med oss Gihan och åkte ut till bilträffen i Los Montesinos. Gihan tog med sig egen skugga vilket var smart, för nån annan skugga fanns det knappt alls på området. Utom våra egna skuggor då, men dom svalkar inte det allra minsta. Vi sprang på Ami och Patrik som också hade åkt dit en sväng.

Grabbarna fastnade i ett ”spännande” samtal, men vi tjejer var mer intresserade av dom bilar som hade orkat ta sig dit:

2

Här hade vi hittat en tjusig röd bil, en… en… en… ja, en röd bil.

3

Och en blå. Den fick man bara peta på ifall man var helt naken, så den petade vi på jättemycket. Glömde dock att fota det.

4

Här var det en väldigt upplyst fortmoppe. Den intressantaste detaljen syns där uppe i backspegeln.

Ser ni?

Okej, Ama zoomar in:

5

Jodå. En mycket intressant och träffsäker detalj.

Vi orkade inte stanna särskilt länge där i värmen, så istället tog vi oss hit:

6a

Till 100 Montaditos, där vissa av oss inte riktigt grejade den där gyllene bloggregeln att vänta… Perfekta dagen och stället att sitta på där i skuggan där det dels fläktade lite och dessutom är det ju rea på söndagar då alla (åtminstone dom allra flesta) grejerna på menyn kostar en euro styck.

Ama lyckades – vilodagen till trots – att slå sitt personbästa sen hon kom på benen igen och kom upp i drygt 5.500 steg.

Hon tog dock ut vilodagen retroaktivt igår då det inte blev många steg alls. Så får man göra, ingen idé att överanstränga sig i värmen.

Gomorron!


Halvvägs framme vid målet

06 augusti 2018

 

Ama fortsätter att vidga sina vyer.

1

I lördags kom hon sig ned till havet igen. Rätt många som badar nu. Eller så vill dom bara ha lite sol? Hela stranden är ju skuggad av parasoller.

2

Som sagt, rätt många badar. Undrar hur dom hittar ”hem” igen där på stranden?

3

Ama valde att hålla sig borta från den trånga och sandiga stranden. Nu i en prickig klänning. Pricky woman, typ.

4

Fullsmockat och färgglatt på Playa del Cura.

5

Även på mini-Cura var det lite småtrångt.

Och ser man på!

6

Ama lyckades hasa sig ända in till vattenfallet nere på stan. WOW liksom. Det dagliga stegmålet är vanligtvis 10.000 steg. I lördags lyckades Ama uppnå lite drygt 5000 då när hon kom hem igen. Halvvägs framme vid målet, alltså – rubriken ljög inte.

En del har undrat om vi har så varmt här som det har skrivits om i tidningarna.

Nja, inte fullt så varmt som i inre delarna av Spanien och i Portugal…

7

… men fullt tillräckligt varmt kan man säga. Innertemperaturen får vi koll på med AC och fläktar, så den får vi ner till en mer behaglig temperatur än 30 grader. Utetemperaturen däremot, den är det inte så mycket att göra åt. 36 grader i skuggan är i mesta laget om ni frågar Ama.

Kan nog bli en varm dag igen, nu vid sjutiden är det redan 29 grader…

Hur har ni med värmen nu? Börjar den lugna ned sig?

Gomorron!


Skyltsöndag – blå

05 augusti 2018

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Blå.

Det första man kommer att tänka på när det kommer till den färgen är väl himmel och hav?

Ama fortsätter att gräva i skyltarkivet:

Har man bara himmel och hav att tillgå så får man improvisera lite när det kommer till att sätta upp skyltar.

2

Här är det himmel och hav på själva skylten. Vackert omgivet av rött.

3

Snyggt med blå skyltar som matchar den blå himlen. Intressant att det är 0 ”enheter” åt ena hållet och 100 åt det andra… Undrar till vad?

4

Utöver den blåa himlen och skylten hade man här också en fin bro. Den var dock inte blå. Lite synd… Skojigt att man på skylten där uppmanar barn till att ha kul och att man gärna får vara romantisk och dejta. På dom flesta skyltar är det oftast mest bara förbud.

Ibland behöver himlen lite hjälp för att visa sig från sin blåa sida:

5

Som här, där himlen i bakgrunden ser vit ut, men i speglingen i huset ser man att den är blå. I och för sig med vita tussar. Praktiskt också att kunna studera gatan samtidigt som himlen utan att behöva ändra vinkel på huvudet.

Det är inte bara himmel och hav som kan vara blått. Nejdå. Det finns många andra blåa grejer också.

6

Tekniska saker till exempel. Bland annat den här reklamskylten för radio och TV…

7

… och den här blåa telefonkiosken som ger direktkontakt med polisen. Eller gav kontakt, rättare sagt, nuförtiden hänvisas man till närmsta betaltelefon. Såna passar inte alls in i detta inlägg, eftersom det var i London där dom har en förkärlek till röda, jättefina telefonkiosker.

Även i djurens värld hittar vi blått:

8

Katten och fladdermusen är i och för svarta, men mot en blå bakgrund. Kanske blev det lite fel där?

Men här har vi definitivt blåa djur:

9

Typiska blåvalar. Dessutom en rödval och en gulval som bonus.

Sen blir det blott otäckt här på slutet, känsliga läsare (tittare?) varnas. Kan vara läge att blunda nu.

10

Ooo… Vilken läskig manick där på blåa mattan! TUR att dom hade satt ut en varningsskylt och att det – för den som inte var lika tuff som Stalkern – fanns en nödutgång precis bredvid.

Sådärja. Nu kan känsliga läsare/tittare öppna ögonen igen.

Hoppas ni får en härlig söndag!

Gomorron!


♫ ♫♪♪ Ta mig till havet… ♫ ♫♪♪

04 augusti 2018

 

Det var Amas mål igår. Att ta sig till havet för alldeles egen maskin.

1

Och där nere vid pilen låg det, havet. Så nära och ändå så långt bort. Ama var väldigt frestad att stanna i norra Spanien. Ja, i Asturien där på andra sidan gatan. Baren låg i skugga och såg ut att ha goda prognoser.

Men skam den som ger sig:

2

Se där! Där var havet.

3

Lite småtrångt på stranden, men vem bryr sig? Ama hade tagit sig för alldeles egen maskin ned till havet.

Hmm… Ni verkar misstänksamma? Okej – här kommer bildbevis:

5

Den gamle Ama och havet. Mission accomplished!

En liten reflektion som Ama gjorde var denna:

4

Tur att livvakterna sitter på en upphöjd position, annars skulle dom nog inte kunna se ett smack vad som händer där ute i havet. Frågan är bara hur lång tid det kan ta att ta sig genom parasolldjungeln ned till vattnet ifall nåt skulle inträffa?

Hur gick det då med den där prognosen?

8

Den här, om ni minns.

Jodå. Tackar som frågar…

6

… den stämde precis hur bra som helst.

Sen var det dags att gå hemåt igen. En nackdel är helt klart att då går det uppför. Inget rullband, ingen rulltrappa och ingen hiss.

Hur löser man då det?

Tja…

7

Man kan ju alltid ta en liten bensträckare benböjare på vägen. En vilopaus, alltså.

Var tog vi den?

Jo, här:

8

I norra Spanien, i Asturien. Stället där Ama var på väg att stanna till där på första bilden. Det lönar sig alltid att vara noggrann och göra en ordentlig research innan man ger sig ut i stora vida världen.

Hur är det med er? Är ni duktiga på att göra efterforskningar innan, eller se alternativa lösningar då när ni är ute och rör på er?

Gomorron!


Gårdagens utflykt

03 augusti 2018

 

Igår gick vi hit:

1

Till stranden i La Mata. Eller ja, gick och gick… Det kan hända att vi åkte bil. Men Ama ansträngde sig åtminstone och vevade ned fönstret (med elhiss) innan hon tog bilden.

Vart vi skulle var…

2

… hit.

3

Vi hälsade på hos Gihan, där man från den härliga, stora terrassen har utsikt över just La Matastranden.

4

Det finns en terrass på framsidan också. Väldigt trevligt.

5

Vardagsrummet på bottenvåningen kan vara en av dom större som Ama har sett här i Torrevieja. Bakom ryggen på fotografen finns en stor öppen spis också. Just nu känns den kanske lite onödig, men till vintern blir det säkert skönt.

6

Mysigt med lättskötta husdjur inne! Och gläntade man bara lite på persiennen där till vänster i bild…

7

… så fanns det även husdjur där utanför. Skönt att ta det lugnt där i skuggan.

I köket hittade Ama en finfin prognos:

8

Jomen det där lät ju bra. Tack så jättemycket Gihan för en trevlig eftermiddag!

Idag är Amas plan att försöka ta sig ned till havet alldeles för egen maskin och då hoppas hon att dagens prognos är minst lika bra som gårdagens – det är ju ändå fredag.

Vad har ni för planer dagen?

Gomorron!