Planlöst?

21 september 2017

 

Ja, det såg det här planet ut att flyga:

1

Helt planlöst.

Tur att vi inte satt i det planlösa planet – vi var istället ute på en promenad efter en mycket välplanerad tapastur på Calabrio.

2

Här skulle vi skiljas åt. Ser kanske lite planlöst ut där också, men det var det inte. Ami och Patrik skulle fortsätta ut på piren. Christel och Per skulle fortsätta hemåt. Och Stalkern? Ja han skulle väl helt enkelt fortsätta att stalka.

Men på Cura verkade det onekligen stämma bra med rubriken:

3

Dom såg inte ut att ha några som helst planer på att gå hem.

Har ni haft en bra planerad dag idag?

Annonser

En vanlig onsdag…

21 september 2017

 

… under den senare delen av september i Torrevieja:

1

Eller vanlig och vanlig… Ama trodde faktiskt att det var söndag igår. Så mycket folk på stranden fortfarande! Måste nästan vara rekord för en vardag vid den här tiden på året.

Kul för stan att det är så mycket folk kvar här fortfarande.

Gomorron!


Finns det ett liv efter detta?

20 september 2017

 

Denna typ av extensionella frågor brukar inte Ama ta upp i sin blogg. Men ibland kan hon inte låta bli att undra, lite i alla fall.

Som här:

Den här urgulliga lilla hamstern Piffi, som tragiskt nog nu har gått bort… Finns hon ingenstans längre?

Man undrar ju.

2

Kanske gör hon det trots allt?


En världsomsegling över havet

20 september 2017

 

Det gjorde den här båten:

1

Sea Princess. Hon startade i Sydney och återkom dit efter 104 dagar och ett varv runt jorden.

Vi nöjde oss dock med att hänga med halva vägen:

2

Från Dover till Calais Sydney, vilket tog 53 dagar.

3

Det var egentligen två kryssningar, Den ena från Dover till New York, och den andra från New York till Sydney. Totalt åkte vi 6297,5 + 13579,8 miles vilket blir… 19877,3 miles. Alltså nästan 3200 svenska mil. En bra bit.

4

Varje kväll fanns det ett häfte med morgondagens program och lite allmännyttig information i brevlådan utanför vår hytt.

5

Det blev några stycken till slut… Dom där gula små lapparna i mitten av bilden var trevliga. En sån låg på sängen 15 gånger under resans gång, och innebar att vi skulle ställa om klockan och således få ett 25-timmarsdygn. Man tackar! Det ligger en vit lapp där längst till vänster, den var inte lika trevlig, för då knyckte dom en timme av oss. Som tur var så hittade vi bara en sån på hela tiden – dom stal en timme när vi åkte från England till Norge.

5b

Sedan knyckte dom i och för sig ett helt dygn när vi passerade datumlinjen. Det märkte vi dock inte så mycket av, annat än att vi fick varsitt diplom och blev lite förvirrade.

6

Mestadels hade vi lugnt, fint och soligt…

… fast ibland kom vi in i dimman.

Hmm… Ama funderar lite här…

7

Kanske var den där dimman självförvållad?

Vi träffade en himla massa trevliga människor ombord också. Dom allra flesta kom från Australien och Nya Zeeland och hade hängt med hela vägen.

Dom vi lärde känna allra bäst var vårt middagssällskap vid vårt bord varje kväll:

8

Australiensarna Margaret, Len, Janine och Lyndyl, samt våra kypare Jorge och Bryam som kom från Dominikanska Republiken respektive Peru. Himla trevligt hade vi och maten var helt suverän.

8b

Som Ama sagt tidigare så var det enda smolket i bägaren att det var så himla dyrt med wiffit ombord. Men när vi kom till New York blev vi uppgraderade ett snäpp som lojala passagerare och fick 500 gratisminutrar var. Det hade vi ingen aning om att vi skulle få, men vi blev inte särskilt ledsna för det. Som synes så lyckades vi sätta sprätt på alla minutrar precis innan vi landade i Sydney.

Lojala passagerare, som sagt. Vi tyckte att vi var rätt erfarna som hade gjort två kryssningar på sammanlagt 43 dagar när vi klev ombord, men när vi pratade med alla andra så var vi rena rama nybörjarna.

”Värst” var dom här:

9

Hmm… Vi får ligga i en aning för att komma ikapp.

Gomorron!


Trafikpolis-Ama bryter mot lagen!

19 september 2017

 

Jo, så råkade det bli…

1

Igår kördes bilen ut ur garaget – med körförbud! Under tiden vi var ute och guppade på sjön så skulle bilen egentligen ha besiktigats. Illa, illa… Ama lever tydligen inte som hon lär.

2

Visst är det väl typiskt att det verkar vara poliser precis överallt vid såna tillfällen? (Inte för att Ama brukar åka runt i obesiktigade bilar…).

3

När vi kom till Toyota var det stängt? Märkligt.

5

Vi hade tid igår klockan 15 och var på plats några minuter i tre…

4

… åsså hade dom siesta fram till klockan 16? Ibland är spanjorer rätt korkade faktiskt. Vi gick runt huset för att se om vi kanske kunde lämna nycklarna på försäljningssidan istället.

6

Mäh? Där stod det att verkstan hade öppet från 15…

När vi kom tillbaks till bilen såg vi att den skylten vi tittat på tidigare satt på dörren bredvid, som var Hyundais verkstad. (Hmm… Undrar vem det är som är korkad, egentligen?). Precis då blev klockan tre och Mercedes kom gåendes och öppnade där på Toyota. (Många bilmärken blir det, Mercedes heter en tjej som jobbar på Toyota)

7

Vi lämnade in bilen, och man kan konstatera att Anders parkerar som en hel spanjor.

I förmiddags hämtade vi upp bilen, servad och klar.

8

Åkte sen raka spåret till ITV – bilbesiktningen. Oj… Verkade vara långa köer.

9

Men Ama hade förberett sig på det och roade sig med att läsa…

10

… medan Anders passade på att motionera.

11

Till slut stod vi först i kön och då ska man inte stänga av bilen. Tomgångskörning brukar sällan uppmuntras, men här gjorde man det.

12

Till slut kom vi in…

13

… och ut igen med en godkänd bil. Jippie!

Från att vi kom till besiktningen tills att vi åkte därifrån tog det två timmar, varav själva besiktningen tog 10 minuter. Det går att boka tid på nätet också, men då ska man ha lite framförhållning, idag fanns inga bokningsbara tider kvar.

Ama kände sig nöjd över att åka i en besiktigad bil igen…

14

… för när hon var laglydig så blev hon inte så nervös av att se polisen mitt i gatan där.

Fast visstja… Det är förbjudet att fota poliser i arbete också. Ooops…


Att komma ut i friska luften – det är viktigt

19 september 2017

 

Inte minst för husdjuren.

1

Om man själv är lat, då kan man låta hundarna gå ut med varandra.

2

Om det är hundarna som är lata, då går det att lösa på det här viset.

Men om nu alla är lata…

3

… ja, då kan man åtminstone hänga ut dom på vädring.

För att komma ut i friska luften – det är viktigt.

Gomorron!


Söndagsmiddag

18 september 2017

 

Ama hittade ett recept hos Mamma C som såg smarrigt ut. Om ni är nyfikna så finns det HÄR.

1

Man börjar med att varva grönsakerna. Dom flesta är dock inte gröna, utan röda. Kanske därför som Ama föll för den maträtten?

Ama är inte så bra på att följa ritningar helt, så hon la till röd paprika där bland grönsakerna också.

2

I brist på grädde så blev det crème fraîche istället, och lite grönmögelost oppanpå innan rivosten fick ta plats.

3

Efter ytterligare en sväng i ugnen var den redo att serveras.

4

En köttbit med vitlökssmör till…

5

… och sen var det bara att sluka maten.

Om det smakade bra?

6

Svar: Ja!

Nuförtiden är vi så smarta så vi lägger upp maten i köket. Tur det, för nu finns det goda rester kvar. Hade vi tagit ut gratängen på terrassen så hade nog hela gått åt. Ama var helt klart mer lat än hungrig då vi hade ätit upp.