Äsch! Det är lika bra att passa på…

31 oktober 2016

 

 

När det finns ett helt lager med pumpabilder och det är Halloween? Ja, då är det lika bra att passa på.

1

Många pumpor fanns det där i Dallas.

4

Dom hade kantat gångarna snyggt – med pumpor, såklart.

3

Och sett till att växtligheten matchade snyggt den med.

2

Som sagt. Många varianter var det.

Vi frågade en tant hur många sorter dom hade, och hon sprang raskt (nåja) iväg och hämtade detta papper:

5

Om man är lite flink i matte (eller fuskar med kalkylatorn) så ser man att det finns 7*6=42 olika varianter av pumpor, squash och kalabasser där. Ama tycker att dom två inringade  infyrkantade är intressanta. Den övre – som var Anders favorit i förra inlägget – heter ”Caveman Club”. Hmm… Och den nedre. Där kan man ana att nån har ledsnat på att namnge alla dessa, eftersom den heter ”One Too Many Pumpkin”.

Men Ama kunde inte sitta i hallen och fira Hall-å-vin hela denna utomordentligt vackra dag.

6

Så vi gick ned till strandpromenaden.

7

På El Tiburón vid Playa los Locos intog vi en smarrig trerättersmeny. Det gäller ju att passa på – sista dan på födelsedagsmånaden idag. *snyft*

Men sen…

… blev det dags att inta Hall-å-vin positionen igen. Denna gång med en passande blomma och en objuden toalettborste som Ama inte har en aning om vad den gjorde där?

Se nu till att ha en riktigt trevlig sista oktoberkväll!

Annons

Ska man fira Halloween?

31 oktober 2016

 

Det verkar ska firas Halloween idag, och till det lär det behövas pumpor, såvitt Ama förstår.

1

Här hade Ama hittat en liten rackare till pumpa i Dallas förra månaden.

Eller förresten…

2

… hon hittade flera. Och fotade dom också på sitt typiska armar-utåt-sträck-sätt.

3

Det fanns mängder av pumpor på längden och tvären och i alla möjliga färger och former.

4

En del hade dom byggt hus av.

5

Anders hittade en favorit som hade ett inbyggt handtag. Praktiskt!

Men man blir rätt trött av att gå runt och titta på en massa pumpor…

6

… och då kan det vara bra att hitta en variant som man kan stötta sig mot.

Och när man blir helt utpumpad av alla pumpor…

7

… då kan man sätta sig ned och vila på dom. Vilket både pumpagumman och pumpagubben gjorde här.

Med alla dessa pumpor borde det väl vara ett alldeles utmärkt läge att fira Halloween?

Men nej. Ama håller sig till sina traditioner och firar som vanligt:

Hall-å-vin!

Fast lite senare, kanske. Först frukost.

Gomorron!


En lördag i Torrevieja

30 oktober 2016

 

Vad kan man hitta på då?

Tja…

1

Man kan ju alltid gå på Calabrio. Så det gjorde vi, tillsammans med Patrik och Ami.

Den här gången hade vi ett uppdrag.

2

Och här var det slutfört. Skulle Ami möjligen fylla på servetter eller nåt? Nejdå. Det var mannen som gick där mitt i gatan som var uppdraget. Han fick ett av Ama’s två kvarvarande paket med cigaretter. Lite gammalt var det allt paketet, har legat i sänglådan sen Ama slutade med dom där pinnarna för drygt ett och ett halvt år sen. Men eftersom han brukar gå och leta fimpar på gatan så var det nog överkomligt, paketet var dessutom oöppnat.

Det visade sig vara en mycket vältalig och trevlig man. Kanske får han Ama’s sista paket nån gång också? Dags att bevisa att det inte behövs en nödutrustning i lådan.

3

Sen blev Ama lurad igen. Ut på piren…

4

Ami och Ama kollade in seglingsbåtarna.

5

Vad grabbarna kollade på vet vi inte riktigt. Men dom ser lite ut som vaktande surikater. Glada surikater.

6

Dom kollade lite åt andra hållet också.

7

Och klev över djupa avgrunder.

8

Sen gick vi hemåt igen.

Ja, det kan man syssla med en lördag i Torrevieja.

Inte alls fel, faktiskt.

Idag är det söndag, och vintertiden är här. Men det där med att det är vintertid nu…

9

… det märktes inte sådär jättemycket på stränderna.

Ha en skön söndagskväll!

 


Söndag igen…

30 oktober 2016

 

… och följaktligen Skyltsöndag med BP ännu en gång.

Idag blir det några bilder med fordon och skyltar från USA.

1

En drive-thru-bankomat.

Finns det ingenting man kan göra i det landet där man faktiskt måste lämna bilen?

2

Nej. Tydligen inte… Lägg märke till polisbilen som står där utanför. Ama kollade in polisen och kunde något lättad konstatera att att han endast köpte en påse chips där inne.

3

Sen åkte han till Donken och fixade mat. (Jodå. Ama har själv blivit rätt duktig på det där med stalking. Har lärt sig av den bäste, kan tänka)

En del fordon blir rätt tjusiga skyltar i sig själva.

5

Som den här långtradaren, till exempel. Den matchar himlen rätt bra, och snyggar till omgivningen också på sitt eget vis.

4b

Den här långtradaren utan släp fungerar enbart som skylt. Och det faktiskt är faktiskt en äkta, fullstor förarhytt det där, även om den ser en anings pluttig ut. En del skyltar är stooora, men vad annat kan man förvänta sig i USA?

4

Om man tog fart här så kunde man kanske åka snålskjuts? Bilen som redan åkt upp där hade tagit bort sin registreringsskylt, förmodligen för att inte kunna spåras ifall han blev upptäckt. Smart!

Men den coolaste var nog denna:

6

Den här fläskiga Mercan med registreringsskylten MUYMAL. Spanska för ”mycket dålig”. Lite provocerande, kanske…

Det var alla skyltar för idag.

Nu återstår bara för Ama att hoppas att…

… ni har sovit gott, fick en skön sovmorgon…

… och att ni när ni slog upp ögonen…

… slapp få en kamera upptryckt i nyllet. (Sengångaren hittade vi på en promenad vid en flod i Costa Rica 2010)

Sådär som på sista bilden kan det vara att leva med en bloggare.

Gomorron!


Gårdagen…

29 oktober 2016

 

Ibland går Ama ut på marknaden som en helt vanlig människa.

1

Men hon brukar ge upp rätt fort. FÖR mycket folk!

Vi kom på en lysande idé!

2

Varför inte äta lunch på Bar Carlos?

Tja… Kanske inte den bästa idén just på en fredag. Proppfullt där inne.

3

Solen var på gång att hitta fram där bakom molnen…

4

… så vi gick hem och lagade supergod mat hemma på terrassen.

Det var då han kom och störde…

2

… Ingvar Carlsson.

Men det hela handlade bara om att behöva handla eller inte.

En del handlar…

6

… medan andra lagar.

Helt bevisligen var det Anders som lagade sina flappisar igår. Ama hade aldrig – ALDRIG! – hanterat klädnyporna på det där färgmässigt förkastliga viset.

Men nu är det dags att starta upp denna nya dag!

Eller vänta lite förresten…

7

Kanske bäst att öva lite mer på morgondagens sovmorgon? (En sömntuta i Australien, 1996. Ama kände att hon hade en själsfrände där…)

Gomorron!


Alla dessa politiker…

28 oktober 2016

 

Dom lämnar oss inte ifred!

Det är Hillary hit, och Trump dit.

Och idag kom ingen mindre än Ingvar Carlsson och störde oss på terrassen!

1

Johodå! Även om Ama kanske ser lite lurig ut, så är det helt sant.

Kolla bara:

2

Visst är det Ingvar! Men han verkar ha fixat en hårförlängning och dessutom blivit mer… regnbågsfärgad?

Ha en härlig fredagskväll!


Konstigheter…

28 oktober 2016

 

För precis tre veckor sen…

1

… då var vi på det här stället och hälsade på hos han Seward, ni vet. Det kan tänkas att Ama har skrivit om det stället nån gång förut?

2

Då gick allt som en dans, och konstnärerna var konstgjorda. Inga konstigheter med det.

Men en sak som är konstigt, det är…

3

… att det verkar vara fredag idag igen? Allaredan??? Ytterligare en vecka har gått. POFF bara.

Konstigt också att det regnade nu på morgonen, trots att väderkartorna så sent som igår kväll visade en stor sol?

Men vem vet? I eftermiddag kanske solen skiner igen.

En annan konstighet är att den inte har flyttat än, marknaden.

Men vem vet? Nästa vecka kanske…

Gomorron!


Att fira befrielsen från dolda fel…

27 oktober 2016

 

… det gick inte riktigt som vi tänkt oss.

Det var fullsatt på Sunset Beach, där vi hade tänkt fira det hela. Men då får man lov att improvisera.

1

Så vi gick till Alinghi istället. Ett säkert kort, och Ama ser rätt nöjd ut ändå.

Hon har på sig en av dom nyaste tröjorna hon äger…

5

… och ändå var precis samma tröja på nåt konstigt vis med på den där bilden som har 10 år på nacken. Dagen då vi lämnade vårt hus i Sollentuna. Hmm… Kanske dags att förnya garderoben?

2

Vi åt gott, som alltid på Alinghi. Trerättersmenyn kostar 7,90 exklusive dryck, och det är den absolut värd.

3

Ama var tvungen att byta plats till varmrätten. Solen kröp fram bakom parasollen och då blev det blev på tok för varmt. Men, men. Man är väl flexibel och rörlig av sig?

Sen hade vi hunnit nästan ända fram till vår gata och hade bara upploppet kvar hem när vi stötte på några hurtfriska rackare som lurade oss.

5

Och vips befann vi oss längst ute på piren tillsammans med Patrik och Ami. Nåja. Det var skönt att skaka ner all den där maten med en promenad i trevligt sällskap. Och dessutom blev en knorrande Ama utlovad en belöning i form av ett glas vin på Luna efteråt. Vilket hon också fick, men då var hon tydligen så slut så hon inte ens orkade ta en bild…

Nej, vårt firande blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, men det blev superbra ändå. Och vet ni vad det bästa är? Jo, Ama har nu ett besök på Sunset Beach innestående. Så himla gott det ska bli!

Fast det får bli en annan dag. Nu går det inte ned en smula till ikväll.

Inte än på ett tag i alla fall.

 

 


En dag att fira!

27 oktober 2016

 

1

I det här huset i Sollentuna bodde vi i 21 år. Trivdes jättebra, men det var dags att göra nåt annat i livet.

2

Så vi gav bort våra möbler…

3

… och slängde det som ingen ville ha. Som här, Rosa Åsa. Soffan som inhandlades redan 1981 till vår första lägenhet. Hon hade fått stå på undantag i källaren många år, Rosa Åsa, men nu var hon definitivt körd.

4

Den 26:e oktober bäddade vi ”sängen” enligt principen ”man tager vad man haver”.

5

Dagen efter – den 27:e oktober 2006 – lämnade vi huset för sista gången. Dom där gardinerna (som Ama hade sytt själv) dom ville dom nya ägarna ha, så vi slarvade inte med urplockningen av alla grejer.

Idag har det alltså gått precis 10 år sen vi överlämnade huset till andra människor. En dag att fira! Ni kanske undrar varför? Jo, idag går alltså vårt ansvar för ”dolda fel” i huset i graven.

Tio år… Var någon annanstans får man den typen av garanti som köpare? Och just för dolda fel, också. Fel som inte syns och som ingen vetat om? Helt sanslöst.

Men nu är vi alltså fria från det. Inte för att vi egentligen har oroat oss, men Ama gillar att hitta anledningar att fira.

Gomorron!

PS: Första bilden är tagen från grannarnas övervåning. Vi har visst alltid terroriserat våra grannar.


En härlig eftermiddag!

26 oktober 2016

 

Idag gick vi över till grannarna.

1

Här satt vi och hade det mysigt i soldiset, Patrik, Ami, Thomas och Anders. Åsså fotografen bak kameran såklart.

Ama kände sig lite morsk, styrkt av alla hejarop i förra inlägget, och tänkte balansera på kanten igen.

Men tyvärr…

3

… nödutgången fick inte blockeras. Det var väl synd! (”Räddad av gonggongen” är ett annat sätt att uttrycka det på…)

4

Vi traskade ned till Cervecerían och beställde in lite smått och gott.

5

Dagens erbjudande var en ölhink och en stor portion kycklingbitar med chips för 6,50. Korven där kostade 1,50. Vi var ju tvungna att ha nåt att tugga på i väntan på kycklingen.

Nåt att tugga på…

6

… och nåt att dricka. Jamen skål då!

Den här gången behövde vi inte lämna nån ”pant” för hinken. Troligen såg vi pålitliga ut och dom trodde väl inte att vi skulle plocka med oss hinken hem.

Men helt säkra var dom nog inte…

… för dom gav oss inte en sån där fin röd hink med vita prickar.

Det var en varm och behaglig dag idag. 26 grader…

7

… och som sagt lite disigt.

8

Fast solen jobbade på duktigt där. Tyvärr kom det en palm ivägen.

Tack alla för en mycket trevlig eftermiddag!