Bakom kulisserna – hur ett inlägg kommer till

 

I Kansas City hittade vi dom här häftiga badmintonbollarna. Eller som Ruth i Virginia säger att dom heter: ”shuttlecocks”.

Det var många  flera  nån enstaka som var imponerad över den bilden när Ama balanserade badmintonbollen på fingret. Men det var en lång väg dit, till den bilden. Man kan säga att det är en himla tur att det är såpass billigt med film nuförtiden, och att framkallningen går fort.

För att inte tråka ut er alltför mycket så tar Ama kortversionen.

Ama: Kupa handen åt andra hållet! Eller förresten, jag ser inte riktigt hur bilden blir… Vi tar ”pek-varianten” istället.

Anders: Ok. Jag sätter mig ner. Blir det bra såhär?

Ama: Fasen också, jag ser inte, det är för ljust!

Anders: Vi byter, jag fotar dig.

(Flera bilder senare…)

Ama: NUUUU då?

Ama: Jag kanske använder fel finger?

Anders: NU!!! Nu blev det helt perfekt!!!

Problemet var bara att själva bollen inte kom med på bilden…

(OBS! Bilden är inte redigerad. Anders låg och och vred sig i skratt på gräsmattan)

Men till slut så satt den. Bilden. Ama hade suttit hela tiden.

Och ifall nån undrar:

Ama jobbar fortfarande på att komma loss från förra inlägget.

Gomorron!

Vi ändrade bildieten

 

Man kan inte sitta och trycka i sig godis och kakor på alla bilresor här i USA. Det säger sig självt att det inte är nyttigt.

Kolla vad smart! Vi sitter och smaskar på isbitar. Inte många kalorier och man har ju nåt att äta på trots allt.

Läskande och riktigt gott!

Fast…

Ama råkar visst ha ett litet reservförråd i handskfacket. Ooops…

Vi lämnade Kansas City och åkte hit:

Till St Louis. Detta var ett steg i vårt ”Vi samlar på OS-städer”-projekt. OS i St Louis hölls 1904 och var väl inte ett sånt grandiost OS. Det hölls i fem dagar och av dom 681 deltagarna var 525 deltagarna från USA för att det var så dyrt att ta sig över Atlanten.

Domarna var partiska, så det räckte. Och lite anmärkningsvärt är det att den amerikanska gymnast som vann två guld, två silver och ett brons hade ett träben.

Om ni vill läsa mer om detta ”speciella” OS, så kan ni kolla HÄR.

Nåväl. Vi brukar besöka arenor och så när vi är i OS-städer. Av förklarliga skäl finns inga spår av nåt sånt här i St Louis.

Så vi fick titta på nåt annat istället.

Det här till exempel. Vad det nu än är, så var det fasligt svårfotograferat.

Tills man kom tillräckligt långt ifrån.

Den där bågen är väldans hög. Det är Anders som står där mitt under…

Man kunde åka upp i den, med det gjorde vi inte. Köerna var hur långa som helst, och att stå i kö – det gillas inte.

Så vi tittade på den från en annan vinkel istället…

… och hur den såg ut när den hamnade bakom ett hus.

Sen tittade vi också på hur det där huset såg ut från en annan vinkel:

Hmm… Lite buckligt, sådär.

Nej, nu får det vara slut med tittandet.

Eller förresten, bara eeeen till:

Tittut!

(Här är väl inte frågan så mycket var Ama är, utan hur hon kom dit, och hur hon ska komma ut därifrån…)