Dagen som försvann

 

Vi har varit ute och guppat på haven rätt länge nu.

Sett många soluppgångar…

… och ännu fler solnedgångar. Egentligen har dom nog varit lika många som soluppgångarna, men nedgångarna är lättare att fånga på bild av nån anledning.

Det har under resans gång bjussats på ett helt gäng med sovmornar.

Ama är sååå tacksam för det, men till slut straffar det sig:

För nu har vi korsat datumlinjen, vilket gjorde att vi – hux flux! – förlorade en hel dag.

När vi gick och la oss igår kväll var det lördag, och efter att ha sovit en helt vanlig nattsömn vaknade vi upp på en måndagsmorgon.

Söndagen den 27:e augusti 2017 fick vi aldrig uppleva.

Datumlinjen är den där något förvirrade linjen som går rakt (nåja) ned genom Stilla Havet. Ama tog bilden på ett föredrag som Dr Tom höll och som skulle ge svaret på ”Vad är datumlinjen och varför finns den”. Han har hållit många föredrag här på båten om en massa intressanta ämnen, som exempelvis hur påskö-gubbarna tillverkades och förflyttades.

Tyvärr har han en väldigt monoton stämma, så Ama somnar alltid på föredragen, men ett par saker hann hon i alla fall uppfatta.

Att linjen inte är rak beror på att vissa länder vill ha samma datum även om dom råkar befinna sig där datumlinjen egentligen borde ha varit, och andra vill ha samma datum som dom länder som dom har mest handelsutbyte med.

Den icke-raka linjen orsakar också att det ett par timmar varje dag finns tre datum samtidigt här på vår jord.

Jodå.

Här är förklaringen till detta:

Komplicerat? Ja. Ama har funderat mycket på detta och ändå inte blivit särskilt mycket klokare. Sen tillkommer ju den där sommartiden också för att ytterligare krångla till allting. Dr Tom tyckte också att den var ett otyg.

Men man kan säga som så (om man bortser från sommartid): Före vi passerade datumlinjen låg vi 13 timmar efter er i Sverige. När vi åt frukost var ni redo för kvällsmaten samma dag. Nu ligger vi 11 timmar före er. Så när vi snart ska äta frukost så intar ni ert kvällsmål igår.

Vi har alltså måndag nu, medan ni fortfarande har söndag.

Trots den tappade söndagen kommer ändå Ama’s bidrag till Skyltsöndagen här:

Det är den här vi har litat på hela resan. Skeppstiden. Det känns tryggt att dom skyltar med skandinavisk maritim tid. Det är till syvende och sist kaptenen som bestämmer vad klockan är slagen här på båten.

Om Ama får säga det själv så är det inte illa att lyckas med en skyltsöndag trots att den dagen inte fanns för vår del.