Många långa dygn

 

Vi lämnade Rapa Nui – Påskön alltså, och den här gången hade vi faktiskt köpt med oss en souvenir.

Jajjemensan!

Fast den där enda souveniren som vi köpte, den finns inte kvar längre.

Det gungade ännu mer rejält när vi åkte iväg. Sååå himla tur att vi faktiskt kom iland på Påskön! Vi lyckades tydligen träffa av den lilla slot-tid som gjorde det möjligt. Alla ombord var lyriska.

Men det blev många långa dygn till havs.

Inte mindre än fem tjugofemtimmarsdygn i rad! Inget som Ama hade nåt emot. Sovmornar är inte dumma dom. Hon blir alltid lika lycklig när hon hittar en sån där lapp på sängen på kvällen.

Nu ligger vi precis 12 timmar efter Sverige och Spanien. Så själva klockslaget är detsamma, men ett halvt dygn skiljer ändå. Så nu när ni precis ska äta frukost idag, så ska vi gå och äta middag igår. Om man så säger.

Idag såg vi land igen.

Vi passerade in genom ett ”hål” i revet.

Lite småtrångt i hamninloppet.

Vi fick putthjälp…

… och kom in till kajen.

Väl iland var det en hel del nödvändigheter att fixa.

Lassa på mer förnödenheter åt oss att tugga på (hoppas dom inte glömde gurkan, den verkade ha tagit slut)…

… tanka båten…

… och putsa fönstren.

Men inget av det där behövde vi bekymra oss över.

Så vi gick in till stan och lämnade båten där vid kajen.

Var hade vi hamnat?

Jo här:

I Papeete på glada Tahiti.

Trevligt att känna fast mark under fötterna igen.

Annons