Det känns lite märkligt att åka så långt bort för att komma till en stad som egentligen bara ligger ungefär sex mil hemifrån, men igår anlände vi hit:
Till hamnen i Cartagena. Fast det här Cartagena ligger inte i Spanien, utan i Columbia.
Vi lämnade vår stora båt där i bakgrunden, och hoppade på en mindre variant.
Den tog oss in till gamla stan, som var sig lik. Vi var här ifjol och det var kul att återse den igen.
Mysiga gator.
Schackpartiet verkar inte ha tagit slut. En duva sitter där under och bevakar det hela. Eller så sover den.
Stalkern var där. Ama hade inte förväntat sig nåt annat.
Stadsmuren var sig också lik.
Men vissa saker förändras på bara ett år.
Poliserna var snälla och ville gärna vara med på bild. Det var dom säkert ifjol också, fast då såg vi inte till dom. Men han där i bakgrunden… Undrar hur många gånger han försökte sälja på oss den där duken? Säljarna var som flugor runt oss hela tiden. Så var det inte förra året. Kan ha berott på att vi nu var inne i stan redan vid 8-tiden på morgonen och att det inte fanns så många turister att trakassera vid den tiden?
Ja. Ama vet. Det är deras levebröd. Men det är irriterande i alla fall, då när dom inte kan ta ett ”nej tack”.
Vi åkte vidare med den lilla båten från gamla stan och tittade på den nya delen av Cartagena utifrån vattnet.
Det var obligatoriskt att göra alla hus vita. Fint!
Se där! Det fanns förfriskningar ombord. Trevligt!
Dansen satte igång och alla var glada och nöjda.
Sen blev allt lite snett…
Till och med fåglarna såg en anings märkliga ut?
När vi så småningom lämnade Cartagena framåt kvällen så verkade allt vara som vanligt igen. Skönt.
Gomorron!