Den svenska nationaldagen

 

Den var ju igår.

Ama grävde i arkivet för att hitta en bra bild som skildrar det svenska.

Den här fasadflaggan hade vi i Sollentuna, men den bilden känns kanske inte så somrig.

Inte den här bilden heller, men lugn är den i alla fall på svengelska – flaggan tar det isigt, kan man säga.

Ama hittade i alla fall dom här typiskt svenska sommarblommorna, bilden är från sommaren 1986 så hon grävde rätt djupt i arkivet. Vasen är förresten den som Ama fick i ett bautastort påskägg från svärföräldrarna.

Men vi firade gårdagen rätt spanskt ändå…

… med blommor i dom spanska färgerna…

… och goda tapas tillsammans med Patrik och Ami på Calabrio.

Sen vandrade vi vidare till Matias och tog ytterligare lite tapas. Tack för en härlig eftermiddag!

När vi kom hem tyckte Ama att vi nog borde vara mer patriotiska så vi gjorde i ordning den svenskaste rätten av dom alla:

Parisare!

Den avnjöt vi ute på terrassen när solen lugnat ned sig så det gick att vistas där ute.

Gomorro… Hursa? Om vi inte hade ätit upp hela parisergrillen med hjälp av vännerna härom dagen?

Jo… Det hade vi ju gjort…

Hur i allsin dar gick det där till då?

Okej. Ama visar en före-bild:

Ooops… Det var visst lite fusk inblandat under gurkmajonnäsen, men det var gott ändå även om den där korven såklart inte är fullt i klass med den äkta varan.

Käkade ni nåt typiskt svenskt på nationaldagen?

Gomorron!