Vart tog vi vägen igår?

 

Vi började som vanligt här:

I garaget. När man åker ganska ofta blir man till slut lite nonchalant och glömmer bort vissa detaljer. I det här fallet glömde Anders att det är bäst att öppna bagageluckan innan man stoppar in bagaget. Nåja. Bättre än att glömma pass, pengar och piljetter i alla fall.

Vi brukar alltid kolla väderprognosen innan vi ger oss ut på våra turer så det är hyfsat väder.

Tyvärr så stämmer inte prognosen med verkligheten alla gånger.

Men vädret skärpte till sig efter vägen, det kändes bra.

Aj då… Hade Ama blivit lurad? Var vi på väg mot en borg? Nej, det där var borgen i Cocentaina, och den har vi besökt tidigare. Phu!

Efter en sisådär en timme och fyrtio minuter kom vi fram till vårt mål.

Men? Var det en trappa upp till en borg ändå?

Nej. Tack och lov så var det bara ingången och trappan inne på vårt boende.

Här var Anders sovrum. Han hade många sängar att välja på.

Ama hade lite luftigare och något högre i tak.

Okej. Efter lite övertalning så gick Ama med på att dela rum.

Vi hade en vardagsrumsdel också.

Ett riktigt läckert boende…

… med många roliga detaljer. Den här radion hade tillhört ägarens farmor/mormor. (Ägaren pratade bara spanska och abuela på spanska motsvarar grandma på engelska/amerikanska).

Men en sak ska man säga… Om man tar in på det här boendet så är det nog bra om man känner varann rätt väl.

Ja, med tanke på badrumsdörren då, vill säga. Men vad kan man väl förvänta sig för 60 euro natten?

För att återkoppla till rubriken, vart tog vi vägen igår?

Jo, hit:

Till Albaida.

Nu är det strax dax att ge sig ut på vägarna igen.

Gomorron!

Annons