En massa trevligheter

13 juni 2019

 

Medan bloggen har varit på vift i Madrid nu på sistone så har vi roat oss på hemmaplan.

1

I lördags sprang vi på Ami och Patrik nere på paseon, gick en promenad och bestämde oss för att ta en tapa på baren vid vita kyrkan. Där satt redan Göran och Lena. En trevlig spontanträff alltså.

2

I söndags gick vi helt ospontant ner till 100 Montaditos – det var ju readag.

3

Tog sen en promenad ut på piren. Ami tycks ha anammat Anders vurm för det där med kanter.

4

Nere i gamla marinan mötte vi upp med Lena och Göran igen. Det var precis lika trevligt fast det var planerat denna gång.

5

Efter några glada timmar så vandrade vi hemåt igen.

6

Vid sjutiden på kvällen var det kvar en del folk på Playa del Cura. Tredje sittningen pågick alltså fortfarande.

7

Vid halv ettiden dagen därpå – i måndags alltså – så var det fler människor på stranden. Första sittningen brukar vara den mest välbesökta.

8

Nere vid piren kunde vi se att tivolit hade börjat ta form ordentligt igen. Men där hade vi inte tid att stå och glo…

9

… för vi hade stämt träff med Ingrid (en före detta arbetskollega till Ama) och hennes syster Eva. Vi åt gott och hade det trevligt på Alinghi.

10

Sen gick vi hem och förberedde oss för den kommande dagens evenemang.

11

Då träffade vi det här glada gänget i Jardin de las Naciones (eller Europaparken som den kallas i folkmun). Här ser vi Dan, Anders, Ami, Patrik, Micke, Lena, Carita och Göran.

Patrik tycks ha tagit ut segern i förskott?

12

Men trots djup koncentration…

13

… och noggrann mätning…

14

… så var det tjejgänget (förstärkt med Göran) som tog hem segern – GRATTIS!

Tjejerna vann med en ynka liten poäng. Egentligen ska man enligt regelboken vinna med minst två poäng, men vi hade inte tid att spela längre…

15

… för vi var hungriga. Anspänningen under den mycket nervkittlande matchen hade framkallat en mycket god aptit hos samtliga. Eller ja, vi hade nog haft det aptiten ändå när Ama tänker efter.

Härligt med både spontana och ospontana träffar – tack alla!

Gomorron!