Men hoppsan!

 

Vad gör dom där väskorna vid dörren nu igen?

Ja, ja. Det återstår väl att se.

Ha en härlig lördag!

Auckland

 

Vi hade varit på en tur och tittat på landsbygden på Nya Zeeland, studerat vallhundar på en farm och sulor i en stor koloni ute på några klippor vid havet.

Nu var det dags att återvända till Auckland.

Återfärden gick över Harbour Bridge. Man kan gå över den där oppanpå, och det hade Ama sååå gärna gjort. ”Tyvärr” så hann vi inte med det.

Vi siktade istället in oss på det där lutande tornet i Auckland.

Bussen lämnade av oss vid båten och vi styrde kosan mot tornet till fots.

På vägen såg vi att dom tog väl hand om sina hus där i stan. Ett läckande tak fixas tydligen bäst med plåster.

Tornet var hyfsat högt, så Ama var rätt glad att det fanns hiss.

Väl uppe såg vi ända hem! Ja, hem till båten som låg där och gömde sig lite på sin parkeringsplats.

Ni ser snöret där som Ama har pekat ut? Det gick ända ned till marken och via det kunde man göra ett ”kontrollerat bungyjump”.

Tydligen skulle man landa på den där blåa fyrkanten. Oooo… Så frestande! Men tyvärr var biljetterna slut. Ama utgick från det, hon kontrollerade aldrig så noga om så var fallet så hon missade kanske fallet helt i onödan? Så synd.

Anders verkade dock sugen. ”Jag är inte rädd, jag kan flyga…”

Det var nog så otäckt med dom glasrutor som man kunde promenera på.

Men Ama är tuff! Hon inte bara gick på dom där:

Hon hoppade!

Anders, han bara promenerade han. Fegisen!

Sen gick solen ned.

Och vi såg det för gott att ta oss hem till båten där till vänster i bild, innan den också gick.

En underbar heldag i och runt ikring Auckland. Till Nya Zeeland återvänder vi gärna för en betydligt längre tid än så!