Men först frukost på hotellet i Zaragoza. Att den var så populär berodde säkert på att dom bara tog tre euro för en liten – men naggande god – frukostbuffé.
Dörren till frukostrestaurangen hade en anings knepig placering.
Sen hämtade vi bilen från parkeringsgaraget. Att få ut den därifrån var nästan svårare än att få ut den från garaget hemmavid på fredagar.
Men Anders körde så fort att den var snabbt över. Turen från plan minus fem tills vi var ute. Att bilden sen blev suddig på grund av rörelseoskärpa, ja, det är smällar man får ta.
Lite intressant var det att dom hade speciella parkeringar för gifta kvinnor.
Vi kom ut i alla fall. Då kändes det som om vi var lite fel där, att det var tänkt att spårvagnarna skulle köra där och inte vi? Det visade sig att den känslan var helt rätt. Så vi flyttade oss ett snäpp till höger. Nu är det bara att hoppas att det inte kommer böter på posten sen, som det gjorde när vi körde i bussfilen i Granada.
Vi åkte ut från Zaragoza, förbi en massa väderkvarnar, över en läcker bro och passerade ett gäng fårskallar.
Fortsatte in i provinsen Navarra, in genom stadsporten, in i dom trånga gränderna som blev extra trånga när bilarna var parkerade utefter sidorna.
Till slut var vi framme på vårt hotell.
Vaaaar är Ama?
Jo här:
I Pamplona.
En härlig stad – igen!