Dansbandsstaden

 

Ja, så måste man väl kalla den här stan?

Inte för musikens skull.

Särskilt inte för den här ”musiken”. Ama gillar inte alla dessa dragspelare som kommer och stör friden, tvingar på en en massa oljud (dom är inte duktiga) och dessutom vill ha betalt för det. Tror inte att dom får några slantar av oss, va? Dessutom blev dom där stackarna som stod och sjöng med blommorna på skaft liiite irriterade av att bli överröstade.

Men visst måste det väl vara en dansbandsstad när man byter ut alla S-en i namnet mot Z? Zaragoza… Dessutom bor vi på hotell Masa, som dom här kallar Maza. Helt klart dansbandsvarning.

Men det är en helt fantastisk stad!

Stora torget Plaza del Pilar är stooort! Fast den där katedralen är egentligen varken rund eller sned. Ser ni Ama där i mitten?

Så här såg torget ut från hennes placering:

Åt ena hållet…

… och åt andra hållet.

Det fanns fontäner här och där som man kunde svalka sig i.

Fast varför nöja sig med den där lilla?

Det fanns betydligt större vattensamlingar att skvätta i.

Fast varför nöja sig med att skvätta?

När man lika gärna kunde kliva ned i dom.

Men det kunde vi ju inte hålla på med hela dan.

Så vi gick på Goya-museet…

… och åt lunch. En trerätters inklusive en halv flaska vin per person för 8 euro per skalle är ett helt ok pris. Om man letar sig in på gatorna nåt steg innanför dom största turistattraktionerna blir priserna tämligen rimliga.

Stärkta av lunchen kollade vi in katedralen från en annan vinkel…

… och nu tittar vi på utsikten från hotellrummet.

Ja, det var lite av det som vi har gjort idag. Vad har ni hittat på?

PS: Anders hälsar och tackar för all den omtanke ni visat bland kommentarerna. Ögat känns ännu bättre idag, så det blir nog bra det här.

Anledningen till att vi mellanlandade hemmavid…

 

Nu är vi här:

I Zaragoza.

En jättefin stad…

… och det finns till och med folk här som vi kan svinga en bägare med. (Även om dom vid första anblicken kan verka lite stela…)

Vi var bara 10 mil härifrån häromdan, men åkte hem en sväng.

Vad var anledningen?

Jo, förstår ni. Ni kanske minns att Ama fick sommarlov från sjukhuset förut?

Det fick inte Anders.

För några veckor sen fick han plötsligt nåt konstigt seende på högra ögat. Såg ”saker”. Lite vintergatan sådär – en himla massa småprickar, och slöjor som störde synen. Vi åkte till sjukan och fick höra att han hade fått glaskroppsavlossning i det ögat (vilket han i och för sig redan hade googlat sig fram till).

Ett återbesök senare visade det sig att näthinnan tagit stryk och var på väg att lossna. Behandling behövdes å det snaraste!

Man kan skymta Anders bak väggen där till höger. Blev beskjuten i ögat med laserstrålar för att fästa näthinnan mot ögonväggen.

Vi hade planerat en tre veckors semester i Spanien. Den blev tre dagar istället, då ett återbesök och ännu ett laserkrig mot ögat skulle utkämpas. Självklart går hälsan före allt! Så hörrni. Var noga med att lyssna på kroppen och söka upp doktorn i tid. Om näthinnan hade hunnit lossna ordentligt så hade det givetvis blivit mycket värre.

Anders ser inte bara bra ut – han ser bra också, mår bra och förhoppningsvis ska allt vara i ordnings nu. Vi får se vid nästa kontroll.

Var rädda om er!

Kram och gomorron!

PS: Dom där Ray Charles  Ban glasögonen är bara för syns skull…

PPS: Nu rättar Anders. Det är Calvin Blind  Klein glasögon han har.

PPPS: Apropå ingenting, här bor vi nu:

Rätt så trevligt.

Vårt fönster med utsikt mot Plaza España syns här:

Synd bara att det är så folktomt i närområdet.