Att resa runt i Vietnam 1994 – del 2

I förra avsnittet hade vi ju fått tag i biljetter och hittat vårt tåg.

Observera att Ama de casa bär sin ryggsäck alldeles själv! Det var innan jag kom på att dom ju hade små praktiska handtag och att Anders som ju har två armar kunde bära båda. Efter den upptäckten övergick vi från att vara backpackers till att åka med resväska. Som Anders sa:

– Det är enklare att dra en väska än att bära två ryggsäckar.

Det fanns fem olika klasser att välja på tågen. Hard seat, hard bed, soft seat och soft bed. Den femte skulle vara finast, men den såg vi aldrig röken av.

Vår första tågresa blev med soft seat. Ama de casa var helt slut och somnade som en stock! Tyvärr inte bara somnade, jag drog såna också. Huvudet bakåt, munnen på vid gavel och mycket långa och ljudliga snarkningar. Det kom säkert drägel i mungipan också. Anders väckte mig och då upptäcke jag att hela vagnen tittade på mig och fnissade. Fast inte lika högt och ljudligt som jag hade levt om. Aja, trött som jag var så brydde jag mig inte så mycket, utan vände lite på mig och somnade om.

Här åker vi soft bed i glada vänners lag. Mycket praktiskt! Man kunde lyfta på madrasserna och där under var det en låda där man hade sina grejer. När man ligger på alla sina saker så känns inte stöldrisken så stor.

Våra nyfunna vänner hade vi väldigt trevligt med. En pratade vietnamesiska vilket vi ju inte förstod. Den andra pratade ryska. Charader igen alltså och en massa pekande i Lonley Planet boken.

Vi bad en konduktör att väcka oss när vi var framme. Vi kunde ju inte riktigt läsa namnen på skyltarna och dessutom skulle vi vara framme mitt i natten. Han väckte oss och vi tittade ut. Var vi verkligen framme? Det var becksvart och vi såg inte ens nån station. Men vi klev snällt av tåget. Det fanns en liten perrong och ett stationshus men det var allt. Var fanns själva stan?

Det slutade med att två killar på motorcykeltaxi lovade att skjutsa oss till ett hotell som vi pekade ut i vår Lonley planet. Kändes väl sådär… Tänk om dom i mörkret åker åt varsitt håll till exempel? Men det fanns inget annat att välja på så vi hoppade upp. Det gick så bra så, vi kom fram säkert och dessutom till samma ställe båda två.

Soft bed-klassen blev vår favorit. Här kommer en icke-favorit:

Hard seat. Hårt, mycket hårt. Dessutom var sätena små och inte särskilt ergonomiskt utformade. Man fick ont överallt! Vi trodde att vi hade köpt soft seat och vi trodde att resan skulle ta 8 timmar. Vi fick hard seat och resan tog 16 timmar.

Det ingick mat i biljetten. Här kommer serveringen. Vi fick lite finare mat än vietnameserna men det kändes inte så fel eftersom vi som inte var vietnameser fick betala väldigt mycket mer för biljetterna.

Det blev bra stökigt och ännu mera trångt. Folk hängde upp hängmattor och la sig på golvet framför våra fötter. Det gick inte att röra sig.

Efter ett antal timmar i totalt stillasittande i samma ställning kom en konduktör och erbjöd oss hard bed för 10 USD per person. Det var ohyggligt mycket pengar på den tiden i Vietnam.

Ama de casa hatar mutor. Men nånstans går smärtgränsen. Han fick mutor. Vi fick hard bed. En stenhård säng med en liten och tunn bastmatta på. Sängen gjorde verkligen skäl för sitt namn, men det var skönt att kunna sträcka på sig i alla fall.

Oj! Nu håller det på att bli så där långt igen, så här slutar Ama de casa att tråka ut er . HOHO! Ni kan vakna nu!

44 Responses to Att resa runt i Vietnam 1994 – del 2

  1. Veiken skriver:

    Vad roligt med din Vietnamberättelse! Jag hittade del ett också!!!!
    Hard seat vagnen påminner starkt om tåget på dödens järnväg i Thailand, som går till River Kwai!
    Jag hoppas det kommer mera! Kram

    • Ama de casa skriver:

      Jag har bara sett det tåget utifrån, på själva bron. Inuti vet jag inte, men det såg inte så väldigt modernt ut heller 🙂

      Det kan tänkas komma mera 🙂
      Kram

  2. Vicke skriver:

    vad duktig du var som kunde bära ryggsäcken själv

  3. Diana skriver:

    Återigen så är jag helt uppslukad i att ni bara vågade. Härligt! Jag gissar att det kommer mera?

  4. Yvonne skriver:

    Tack för resan!Man kan ha en ryggsäck bak och en fram.Som du sov hjälpte det inte att ligga på sina saker det var ju en baggis att ta dem ifrån dej! Menar du att du hade sett den med parkeringen?

    • Ama de casa skriver:

      Hahaha! Jag TROR nog att jag hade vaknat om nån lyfte på sängen som jag låg på 🙂

      Nä, det var den tjattrande lilla flickan jag tänkte på – hur rolig som helst 😉

  5. Kristina skriver:

    Jag har inte somnat! Det är väldigt intressant att läsa dina berättelser. Du har bestämt varit runt mycket i världen? Jag röstar för fler reseberättelser.

    • Ama de casa skriver:

      Vi älskar att resa båda två – och det är ju tur det 🙂 Har varit både här och där men har mycket kvar att se ännu!
      Kram och tack för din röst 🙂

  6. Gilla skriver:

    Fortfarande intressant om er resa. Vill gärna läsa mer.

    Svar: Ja, i Skellefteå kommer väl våren ännu senare än hos oss? Ha en trevlig kväll! Kram/Gilla

  7. Yvonne skriver:

    Men du måste ha varit en rolig syn Varför tog inte Anders att foto?Flickan på videon har kapacitet att bli en bra politiker.Kram!

  8. Augusta skriver:

    Haha, tror att jag också skulle ha mutat för att få ligga ned. Dom bänkarna såg inte sköna ut.

    Tänk, då du rese i Veitnam och upplevde roliga och underliga saker då jag och var gravid och blev bara tjockare och tröttare för varje dag. Min dotter föddes i slutet av jan-95.

    Ha det trevligt där nere i Spanien 🙂
    Kram

    • Ama de casa skriver:

      Det var klart värt priset men jag HATAR mutor!!! Ibland får man rucka på sina ideal för sin egen bekvämlighet. Fast det var inte särskilt bekvämt i den hårda sängen heller 🙂
      Jaha, där ser man – vi hade en liten annorlunda höst du och jag då -94 🙂
      Kram!

  9. Ellis skriver:

    Vad hemskt att de kör hard seat och hard bed, kan de inte fodra dem med något? Jag fick ont av att bara läsa. Ibland kan jag liksom få ont i svanskotan av att sitta på en trästol för länge, och där satt ni i 16 h!!! :O

    Men kul att uppleva stenåldern också, hur gammal sade du att du var ? haha

    • Ama de casa skriver:

      Man tycker ju att dom kunde stoppa sätena med något… Det gjorde ont! Även efter att vi fick ”sängen”. Men, det som inte dödar stärker väl 🙂

      Hmmmpf!!! Jag är INTE gammal! Jovisstja. Det är jag ju 🙂

  10. Diana skriver:

    Sv: Nja, teknik är inte riktigt min grej. Men jag vet att det stått om honom i mina tidningar… fast jag hoppar över det ointressanta. 🙂

  11. Mia systeryster skriver:

    Vilken spännande resa!!Otroligt obekväma säten(och sängar) Snacka om annorlunda mot sverige. Tufft av er att våga göra en sån tripp=D
    Bra tips i förra inlägget om pressning=D
    Sv: Ja det är Aspen han är i.

    • Ama de casa skriver:

      Man fick ont överallt… Men det var en otroligt rolig och interessant resa 🙂

      Weehooo! Guldfisken grejade det, tyckte väl att det såg bekant ut! 🙂

  12. Gun skriver:

    Gud vad spännande! Hard seat verkar inte ha varit någon höjdare, men ni överlevde ju.

  13. Ulrika skriver:

    Hahaha, den där vienamesiska hård-bädden råg verkligen..HÅRD ut! När vi tågluffade hette sätena couchette, sätena mitt emot varann gick att dra ihop till en säng. Mjukt och skönt, men vi höll oss ju i europa förstås..;D

  14. Ellis skriver:

    Haha neeej de har INTE med mina matintag o göra, mina matintag är hälsosamma så du vet! Och jag fick ned 4/5 ! 😀 haha sista biten fick lillebror, fatta HUNGRIG jag var!

  15. Pia skriver:

    Vilken härlig reseberättelse, både med text och bild..
    Kram!

  16. lassika skriver:

    Ja det gäller att kunna muta folk på sådan här resor
    Kram

  17. Sussi skriver:

    Jag är inte alls uttråkad. Jag vill höra mer från den resan. Du berättar så bra och skoj också!

    Helt otroligt att folk står ut med dom där sätena så länge..
    Men men, vad ska man göra om man inte har så mycket pengar

    KRamisar

    • Ama de casa skriver:

      Tack, det var snällt av dig 🙂
      Dom flesta har ju liksom inget val. Vi kallar det att vi åker low-budget, men att vi ens har råd att åka dit gör ju att vi inte alls har nån low-budget om man jämför…
      Kram

  18. Carina skriver:

    Jag är vaken!! Jag hör gärna en saga till 🙂
    Kram

  19. R. in Virginia skriver:

    När jag såg det gula och blå tåget trodde jag att Anders och Ama had hyrt ett privat-tåg, stolt uppvisande sin svenskhet.

    På 30-40 talet brukade jag åka tåg melland Ludvika och Nyhammar och det var bara träbänkar och lok som spydde svart sot. Men det tog inte 16 timmar!

    Motorcykeltaxi är en fin uppfinning. Det är bara att hålla om killen och blunda.

    • Ama de casa skriver:

      Tågen gick bara i typ 30 km/h. Det kändes som om man hade kunnat promenera lika fort (vilket vi naturligtvis inte hade kunnat, men det KÄNDES så).

      Problemet med dom här motscykeltaxisarna var att killarna var så SMÅ! Det kändes som dom skulle gå sönder om man höll om för hårt 😉

  20. Dansbandsfrun skriver:

    För en gångs skull ska jag inte skoja bort det här 😉 HUR kan du ens tro att man skulle somna när du berättar om era underbart spännande resor?? Det är ju superkul och jag blir så fascinerad över vilken typ av resor ni gjort. Ni UPPLEVER verkligen. (jag gjorde så innan sonen kom o banne mig, när han blir lite äldre ska vi ut i världen ”På riktigt” igen…

    Men snälla, MEEEEEEEEEEERR!!!! kramar

    • Ama de casa skriver:

      Oj! Tack så jättemycket för dina fina ord!
      Vi åker runt på liknade vis fortfarande emellanåt, men har blivit en aaaaning mer bekväma kanske 🙂
      Senast var när Anders fyllde 50 och vi åkte till Guatemala, Belize, Mexico och Cuba. Oj! Nu blev jag sugen på att åka igen, tur att jag fyller 50 i höst 🙂
      Kram

  21. Britt skriver:

    Låter som något för SJ? Måste ju vara bra att kunna välja lite billigare klass också om man är urfattig. Jag skulle nog inte välja något ”hard” i min ålder..möjligtvis man ;D

  22. Nattis 2.0 skriver:

    Soft Bed är vad vi siktar på jag och Snorpan när vi ska åka runt i Kina. Himla bra att du sa att man har lådor under sängarna för det där har varit lite oroligt!

    • Ama de casa skriver:

      Det var sängarna på bottenplan som hade den varianten, kändes väldigt tryggt! Vet inte om tågen ser likadana ut idag, men jag skulle gissa det i alla fall.

      Vad kul att åka runt i Kina – ni kommer säkert att få det toppenbra 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: