Det blir inte alltid som man tänkt sig…

22 mars 2018

 

Vi tänkte ju åka skidor i Sierra Nevada igår. Det blev inte riktigt så…

Det började här i förrgår:

1.JPG

På vårt nyfunna favoritställe i Granada, en jättetrevlig tapasbar. Strax efter att den här bilden togs sa Anders:

– Jag mår inte riktigt bra, jag känner mig konstig…

Sen började han irra med blicken, vinglade till och segnade ned. Ama skrek utöver sig på hjälp och tillsammans med flera andra på baren lyckades vi få Anders ned på golvet utan att han slog sig på något vis. Han tappade medvetandet kanske en fem till tio sekunder. Det var utan tvekan den otäckaste och hemskaste upplevelsen i Amas liv. Fy fasen vilken skräck!

Han ville genast upp igen, men vi var flera som höll kvar honom på golvet, sen kom det fram en stol som vi hjälpte honom upp på så han fick sitta lite bekvämare. Han själv hade upplevt det hela som att det började med dubbelseende, blev väldigt varmt och sen var det som precis som när man håller på att somna…

Vi fick ut Anders och stolen på gatan så att han skulle få lite frisk luft. Efter ungefär fem till tio minuter kom dubbelseendet tillbaks och han kaskadspydde rakt ut.

Då ropade Ama åt dom inne på baren att ringa en ambulans.

2

Där borta i gränden kom den.

3

Det var tre underbara sjukvårdare som kontrollerade Anders där inne i ambulansen.

4

Blodsocker, blodföde och EKG (krumelurerna ovan) såg bra ut, men blodtrycket var lite högt. Dom tyckte inte att Anders behövde åka med till sjukhuset, och Anders själv hade piggnat till ordentligt.

Deras förslag var att istället för att åka till sjukan så skulle vi fira dom bra resultaten med ett glas vin, det tyckte dock inte vi… Vi tackade så jättemycket och gick hem till hotellet för att vila.

I går morse, när vi egentligen skulle ha åkt upp för att åka skidor åkte vi istället förbi den här byggnaden:

5

”Vårt” sjukhus i Granada.

6

Vi fortsatte förbi dom snötäckta bergen…

7

… och mandelträden som fortfarande blommar.

Här tog vår resa slut:

8

På ”vårt” sjukhus på hemmaplan, Ouirón. Inte kul att vara på sjukhus såklart, men en sån där grej tycker vi borde kollas upp noggrant, och det är ju skönast att vara ”hemma” när man gör det.

9

Efter ungefär en timme på akuten hade det tagits en massa prover och genomförts en magnetröntgen av huvudet. Allt såg bra ut enligt läkaren på akuten. Vi pustade ut, speciellt efter att vi fått veta att den där magnetröntgen såg bra ut.

I dag mellan klockan 9 och 12 kommer specialistläkare för att titta till Anders och se om det är några ytterligare tester som ska göras.

10

Så här fick han skjuts genom sjukhuskorridorerna…

11

… och här har han intagit sin egen kuppe med eget badrum och med Amas gästsäng där i bakgrunden. Minsann om han inte tar sig en svängom med Staffan Stativ också. Fast en sån skulle han ju inte alls behöva egentligen – läkaren på akuten hade klassat honom som ovanligt frisk.

12

Men dropp kommer man inte undan på sjukhus, även om det bara är typ vatten i den där påsen.

Så nu sitter vi här och inväntar ronden för vidare besked – håll tummarna för positiva sådana!

Gomorron!

PS: Anders mår bra, han mår precis som vanligt säger han. Känner sig lite dum att bli skjutsad i rullstol och försedd med dropp när han egentligen är hur frisk som helst. Men såna där attacker kan man faktiskt inte negligera…

Annonser