Rush hour

02 april 2016

 

Det är jobbigt med all rusningstrafik här i USA.

Som nu i morse, när vi lämnade Naples:

1

Det var himla svårt att komma fram. Tur att Ama är behäftad med ett väldigt stort tålamod.

2

Vi började med att åka ut på Marco Island.

Där studerade vi ett par saker:

3

1: Djurlivet. Dom här sjökorna verkade behöva extraknäcka åt postverket. Tänk förresten vad det svenska sche-ljudet (hur nu det stavas?) kan göra skillnad. Sjökor och skökor är inte riktigt samma sak.

4

2: Återvinningen. Första gången som Ama ser en återvinningscentral för fiskelinor.

Sen begav vi oss norrut. Ruth i Virginia hade rekommenderat staden Sarasota, och blev ivrigt påhejad av Karin och BP. Eftersom det är trevligt med tips nu när vi är ute och irrar runt i ”The Sunshine State” så styrde vi kosan ditåt.

En lite längre körning.

5

Då är det bra med nyttigt bilgodis…

6

… och intressanta saker att titta på. Som den här käckt lackade bilen, till exempel.

Vi kom fram till Sarasota, men vaddå ”The Sunshine State”?

7

Så här såg det ut när vi kom fram. Den blåa skylten där till vänster hör till vårt motell.

Men vädret är faktiskt helt perfekt när man tänker efter!

8

Då kan man bada där i vår pool, och duscha – samtidigt! Då tjänar vi in den tiden vi förlorade i morse när det var rush hour. Perfa!

9

Eller också kan man bara sitta lugnt på rummet, låtsas som det regnar och vänta ut det där regnet.

Så får det bli.


Alligatorerna i Everglades

02 april 2016

 

Såg vi några sådana?

Ja, faktiskt. Flera stycken.

Till att börja med såg vi bara ett par överkörda sköldpaddor vid vägkanten. Sen såg Ama en alligator där vid vägen också, men hann inte med att fota. Inte för att den rörde sig så snabbt (möjligen död även den?) men när kameran ligger i handväskan så är det svårt att hinna med att vara naturfotograf.

Ama skärpte till sig, fick upp kameran och satt på helspänn.

Och se på tusan!

1

Där var en! Ni får ursäkta den dåliga kvalitén, men det det är inte så lätt att fota djurlivet från en bil i rörelse.

För att råda bot på det så stannade vi bilen och klev ur. Och genast blev det lättare att fota. Men man får se upp! Alligatorer är nämligen väldigt lömska djur.

Som här (känsliga personer varnas för otäcka bilder):

2

Kolla vad glad, snäll och välkomnande den verkar.

Men sen när man vänder ryggen till, då kan det bara smälla till i dom där käftarna!

3

Den stackars flamingon hade inte en chans…

Nej, nu ska vi ge oss iväg ut och se oss omkring lite igen – see you later alligator!

Gomorron!


Till andra sidan

02 april 2016

 

Vi inledde dagen med att åka tåg från vårt hotell på flygplatsen i Miami.

1

Trångt som sjutton. Men vi lyckades knö oss med.

2

Sen trängdes vi vid biluthyrningen…

3

… och ”fick” vår bil. Tyvärr inte av Flinta-modell, men det fick gå ändå.

Därefter hastade vi tvärs genom Everglades till andra sidan av Florida. Åt Norge till, västerut alltså.

Men man kan ju inte passera hela Everglades utan att göra nåt stopp, såklart att vi gjorde det!

4

För att äta i Everglades City. Det visade sig att vi var lite ringrostiga på det där med maten i USA. Eftersom vi inte var sådär jättehungriga så tog vi bara en liten clam chowder och en förrätt var. Men visstja. Portionerna i USA är inte att leka med… Behöver ingen mer mat idag kan man säga.

Vi kom fram till andra sidan, till Naples på Floridas västkust. Där kilade vi ut på piren som gick rakt ut i havet.

5

Rakt ut i havet? Jo, faktiskt. Det är bara en liten synvilla som gör att det ser ”lite” böjt ut där.

Utöver alla badande människor så fanns det en hel del djurliv att studera.

6

En pelikan uppe i det blå.

7

En krokig tärna uppe i det blå. (Här kände sig Ama lite i skottlinjen…)

8

Och aj, aj, aj! En HAJ i det blå. Fast det var visst en söt delfin (med trasig fena – troligtvis hade en haj tuggat på den (en icke-bekräftad Ama-teori) )

Sen hade vi inte tid att stanna längre och fick bråttom därifrån.

9

Fast kanske inte lika bråttom som dom här verkar ha haft…

10

Nu är vi här. På vårt motell i Naples. Ska nog bara slappa ikväll. Det där med att ränna till andra sidan (först till andra sidan av Atlanten och sen till andra sidan av Florida), det tar på krafterna.