Ama de casa och dagens outfit

Jamen den var väl inte så bra. Hur mycket ser man av outfiten, liksom? Fast Ama har ju lyckats träffa av spegeln i alla fall. En poäng där.

Hmmm… Outfiten är ju med. Men vaaaar är Ama?

Däääär är Ama!

Moget, med flätor och allt.

Vem behöver bli gammal bara för att man råkar fylla femtio?

Weeehoooo!!!

Det låg nåt mycket intressant i brevlådan.

Jag kände genast igen paketet – tänk att det var till lilla (nåja…) mig! 

Det stod en instruktion på baksidan:

Från början var detta paket jättesnyggt, sen blev jag lite osäker på om det skulle hålla så jag limmade ”lite” extra. Efter det var jag fortfarande osäker så jag tejpade ”lite” extra… Fort Knox tar du dig nog bäst in i genom att skära försiktigt i någon kortända. 🙂

Vilken tur att Ama’s middle name är just tålamod.

10 minuter senare. Tänk på att tålamod är en dygd…

Ytterligare 15 minuter senare. Nu börjar jag känna mig odygdig…

Taadaaaa! Man skymtar ett innehåll!

Ett superduperfint kort och ännu mer emballage… Fast dom där pappersgrejsen var ingenting mot Fort Knox, som jag – med stort tålamod och utan blodsvite – lyckats forcera.

Och titta här:

Ama är SÅ lycklig och rörd till tårar. I paketet fanns ett egentillverkat och mycket vackert kort, en wettex som inte fanns i min samling sen förut (med ett budskap också) och sist men inte minst en påse med lavendelfrön.

Tack snälla, söta, goa Diana och Batman!

Men det var då själva tusiken…

… vad ni är misstänksamma av er! Ja, en del i alla fall.

Stattinskan, Sussi,  Gun, Thakock , Glitterögon   och Camilla påstår på lika vis att min morgonpromenad är typ en eftermiddagstur och att det är en gammal bild.

Diana kräver bara bevis i största allmänhet.

Så, okey. Här kommer bevisen för att det verkligen är en morgonpromenad:

• I hörnet av Playa del Cura pågår morgongymnastik.
• Det är låååånga skuggor. Då kan det vara morgon eller kväll.
• Jag har pekat ut åt vilket håll Finland ligger. Alla vet ju att solen går upp i Finland, alltså är det morgon när skuggorna är åt det håll som dom är på bilden.
• Alla som känner till Cura vet att solen stannar länge på kvällen i just det hörnet där morgongympan pågår.

Nöjda? Nähä.

• Stegmätaren står på 3686 steg klockan 10:51, ca 2 timmar efter jag kom hem från promenaden. Det var då jag började ana er misstänksamhet och samla ännu mer bevis.
• Bilden i bakgrunden är min blogg från idag, alltså måste stegen ha utförts samma dag som bilden togs.
• Jag har inte skakat fram stegen. Det är jättesvårt med min stegmätare och skulle troligen vara en större bedrift än att gå på en morgonpromenad.
• Jag har inte åkt buss för att få fram stegen. Det är alltför bra vägar här för att det ska lyckas.
• Jag har inte ställt om klockan, eftersom jag inte vet hur man gör.
• Anders har inte ställt om klockan eftersom det är jag som är fuskaren i familjen.

Nöjda? Nähä.

• Stegmätaren står på 3692 steg klockan 11:58. Det var då jag kom på att ni fortfarande kommer att kunna hävda att bilden från morgonpromenaden var någon annan dag.
• Det är samma antal steg som förut plus dom sex steg det behövdes för att lägga undan stegmätaren och hämta den på nytt.
• Bevis för dagens datum finns på Norrans förstasida.
• Jag har INTE använt paint, annat än för pilarna, texten och ringen på första bilden.

HA! Jag borde tamejtusan ha blivit advokat!

Ama de casa hade fel

 

Det är inte ofta det händer – kan faktiskt inte påminna mig om när det hände sist – men igår hade Ama fel.

Självklart är ju detta ingen märklig petunia utan en helt vanlig vit lavendel.

Tack snälla Ulrika, Karin och Svorskan som påtalade detta.

Gomorron!

Hursa? Väldigt sent för ett morgoninlägg? Ni tror att jag har legat och trynat på kudden hela morgonen?

Pffft!

Ama de casa har varit ute på en morgonpromenad, minsann!