Visst fanns det däggdjur!

17 oktober 2010

Först ser vi här den töntiga skogs-muppen. Relativt ovanlig i Costa Rica. I år är faktiskt första gången den har skådats i det här landet.

Låt mig presentera:

Ama de bosque. Även kallad töntarnas tönt. (undrar varför jag ens lägger ut den här bilden?)

Men det fanns även andra däggdjur. Dom var väldigt skygga så man måste smyyyga sig på dom och fota lite i hemlighet, sådär.

Här ser ni dom. (foto: Anders. Och jag lovar, jag har inte vridit bilden)

Här kan vi se var Batman befinner sig när Diana vänder ryggen till. För att ni ska känna igen honom har jag lagt till den obligatoriska ögonlappen. Han hade den inte på sig när vi stötte på honom och hans polare, och jag är inte den som hänger ut folk på bloggen hur som helst.

Det fanns apor också.

Med håriga öron.

Det fanns tvättbjörnar också.

Med håriga öron.

Sen började aporna och tvättbjörnarna slåss. Ser ut som det var en kvarlämnad påse med ostkrokar som utlöste fighten. Den töntiga skogs-muppen (se första bilden) var nästan beredd att lägga sig i. Ostkrokar är gott.

Aporna fegade och hämtade förstärkning. Det gav dom segern i denna match. Det är bra att fega ibland.

Sen såg vi Costa Ricas absolut dummaste apa.

Om man är hungrig – hur bra är då den platsen på en skala?


Ut i skogen ska vi gå

17 oktober 2010

Fast först tog vi bussen från Quepos till Manuel Antonio nationalpark.

Hoppsan. Anders råkade visst få en stock genom huvudet. Jag kan lugna uppskrämda läsare med att det gick bra. Märktes ingen skillnad alls när vi gick vidare.

Vi såg gröna iguaner…

… och svarta iguaner.

Sen var det dags för en drink:

En grasshopper satt fint. Jomen visst satt han väl rätt fint där på grenen?

Ama de casa var mäkta imponerad. När det är så mycket växtlighet…

… så måste det vara jättejobbigt att ha bladglans på alla bladen.

Deras petunior såg en aning märkliga ut.

Ni kanske undrar – fanns det inga däggdjur?

Fortsätt undra ni, så ska jag kolla bilderna en gång till.


Farligt, farligt…

17 oktober 2010

Vi var ju till vulkanen Poás.

Ja, den där alltså, om ni minns.

Det är inte helt ofarligt att vara på såna där ställen.

Nej, nej. Jag tänker inte på själva vulkanen nu.

Det var tydligen toaletterna man skulle passa sig för.

Gomorron!