Vi gjorde vågen!

 

Ja, eller vi åt på vågen i alla fall:

Anders, Patrik, Ami, Peter och Janette. Vi åt på La Ola, som fritt översatt betyder ”vågen”. Anders och Janette verkar kanske lite missnöjda över mängden vätska i glasen…

Vad gör man dårå?

Jo, man går helt enkelt vidare hem till Janette och Peter och ser till att det blir ändring på det.

Det är sååå himla varmt nu, så det är viktigt att få i sig mycket vätska…

… och att inte överanstränga sig.

Tack för en jättehärlig eftermiddag!

Det sista som lämnar människan är…

 

… hoppet.

– Hoppas, hoppas, HOPPAS!

Ama hoppades att den där stegen och sladdarna vid grannporten hade med wiffifiber att göra. Huruvida det var så, det vet hon inte. För när soporna var slängda och hon gick tillbaka för att fråga, ja, då var gubbarna som bortblåsta.

Men det var inte bara Ama som hoppades igår.

– Hoppas, hoppas, HOPPAS!

Dom där barnen på La Zenia Boulevard hoppades på mer vatten.

– JAAAA!!!

Det sista som lämnar människan är som sagt var hoppet. Och det är inte alla som hoppas förgäves. Inte barnen, och inte heller Ama.

Förhoppningsvis.

Gomorron!