Ja, kors som det kan bli…

 

Det här är en dator:

Anders höll på att fixa med den så den skulle ha två operativsystem samtidigt (eller nåt sånt?) och det tog tid. Mitt i alltihop började den låta wee-oo-wee-oo-wee-oo, som en ambulans ungefär. Den stängde av sig och sen vägrade den att starta.

Anders fick ordning på det hela till slut, men vid det laget var Ama i ett tillstånd som man skulle kunna kalla ”lite otålig” om man vill underdriva det hela.

– Jag är klar nu, sa Anders, jag ska bara klä på mig lite snabbt.

Det gick nog lite för snabbt med påklädningen där. Haha!

Ja…

… kors som det kan bli…

Men slutet gott…

… allting gott!

 

Annons

Det höll på att gå riktigt illa…

 

I lördags när vi kom körandes genom en liten by inåt landet så fick Ama syn på den här skylten:

Och tur var väl det! Man kan i och för sig skymta det som väntar där runt hörnet redan på den här bilden…

… men ännu tydligare syns det här. Tomtom ville att vi skulle köra in den där vägen på vår väg mot Yecla, men det ville yeclar i mig inte Ama! (Man kan inte annat än älska den där byns namn, ger en liksom rätt att vara lite mer… frispråkig)

Det höll som sagt var på att gå riktigt illa, marknader är faktiskt ganska lömska när man inte vet var dom befinner sig.

Så det kanske är lika bra att den här fortsätter att vägra flytta på sig. Då vet man åtminstone var och när den är.

Ha en riktigt kulig fredag idag.

Gomorron!