Till Madridejos

 

När vi lämnade Villarrobledo förra veckan så styrde vi kosan mot Madridejos, nummer 2 på kartan HÄR.

På vägen hade Anders sett ut en sträcka-på-benen-plats vid dom där kvarnarna.

Läskig väg upp den sista biten (enligt Ama). Tänk om vi får möte – det kommer aldrig att gå!

Men det gick och vi kom upp till dom maffiga och vackra kvarnarna.

Utsikten där uppifrån var milsvid.

Här ser vi bildbevis på Ama-fusk med munskyddet.

Som ni kan se så fuskade även Anders.

Efter att ha vädrat oss uppe hos väderkvarnarna åkte vi nedåt igen. Det kommer aldrig… Ja, ni förstår väl vid det här laget vad Ama tänkte? Ett positivt mantra det där.

En bit ned stannade vi till och tog en medhavd fika. Hmm… Anders verkade ha fått det där med väderkvarnar på skallen? Åtminstone hade han fått en väderkvarn på skallen.

Vi skulle meddela personalen på vårt boende (en liten lägenhet) en halvtimme innan ankomst och det där var ett bra ställe att ringa från. Ama föreslog att Anders skulle säga att vi var vid dom vita kvarnarna, för dom måste dom väl veta var dom är? Han nöjde sig dock med att säga att vi var framme om cirka en halvtimme. Likaså bra var väl det, ni anar inte hur många vita kvarnar det fanns där i närområdet.

När vi körde in i stan såg vi ännu en trevligt utsmyckad rondell.

Vi checkade in på boendet i utsatt tid och gav oss sen ut på promenad.

Vid en första anblick verkade stan precis lika livad som Villarrobledo.

Men vände man sig om från ayuntamientot och tittade åt andra hållet så såg man detta:

En trevlig uteservering.

Vi beställde en öl och ett glas vin och fick då en rejäl tapa till det.

Man satt väldigt bra där i skuggan, och det kom puffar med svalkande vatten med jämna mellanrum. Det var nog hela stans favoritställe sådär mitt på dagen, en hel del besökare satt och njöt av svalka, god mat och dryck.

Vi satt rätt länge och hann få i oss tre drycker var med tillhörande bautatapas. Hade ingen aning om priset, men vi chansade på att det nog inte var så dyrt.

Vi blev ändå väldigt överraskade när notan kom:

8,40 euro för hela kalaset! Inte underligt att stället var poppis – det där blev verkligen en billig lunch för oss.

Att sen Ama blev lite dyrare i drift med sitt vin, ja det är smällar man får ta. (Man = Anders. Ama är kvinna).

Gomorron!