Nästa förflyttning

31 juli 2020

 

Vi började med frukost på hotellet i Pozoblanco. Den ingick, så det vore ju dumt att skippa den.

Och ser ni?!?

1

Det var till och med en annan gäst på frukoststället. WOW liksom – det är vi inte vana vid. På TV-n var det skojiga djur, sånt älskar Ama. Den lilla hunden drog den stora hunden i svansen. Haha! Ama kan inte se sig mätt på sånt, men frukosten mättade i alla fall.

2

Vi checkade ut från det trevliga hotellet med den supervänliga personalen och gick mot garaget. Ett gratisgarage under tak mitt i centrum. Jo, man tackar!

3

På väg mot nästa ställe körde vi förbi Montoro där vi bodde ifjol. Nu stannade vi till för att få en vy över den fina – men mycket branta! – stan.

4

Kyrkan som man ser i fjärran, den passerade vi med bilen ifjol precis när det var marknad där. Att köra bil genom marknader är verkligen ingenting som Ama rekommenderar.

5

Här hade någon/några valt att slå ned sina bopålar mitt i en olivodling. Ser rätt fint ut, men oj så långt till närmsta bar.

6

Sen blev det lite dammigt.

7

Såg ut som en smärre sandstorm.

8

En motorvägsbro var tydligen på gång…

9

… det kommer nog att bli bra bara det blir klart. Vilket jätteprojekt det måste vara att bygga nya motorvägar! Här kände sig Tomtom mer bekväm, på den hederliga gamla N322:an. Tidigare hade han varit ute och åkt i spenaten, motorvägen före det här nybygget hade han nog ingen större koll på. Nya GPS-en var mer med på noterna.

10

Vi närmade oss målet, stan med det krångliga namnet Villanueva del Arzobipso. Vi såg flera ”Villanuevas” på vår väg och ännu fler finns det runt om i Spanien. Det gäller att skilja dom åt. Vi bestämde oss för att det här var Villanueva del Abisko. Lättare att komma ihåg och dessutom lät det svalt och skönt.

11

Efter en del felkörningar där både båda GPS-erna och vi själva var helt lost (kanske mer om det nån annan gång) så kom vi fram till vårt blåa hotell.

12

Vi checkade in på vårt rum och fick sen äntligen svaret på den frågan som ALLA måste ha undrat över i hela sina liv: Hur förökar sig kaktusar?

13

Jamen här syns det ju klart och tydligt.

14

Jodå. Bara så att.

I Amabloggen får man verkligen svar på alla frågor.

Gomorron!


Vi åkte vidare

30 juli 2020

 

Från punkt M (Madridejos) mot punkt P.

1

Eftersom vi hade bott i en lägenhet under natten så fick Ama se (den halvnakne) kocken in action på morgonen. En trevlig syn.

2

Frukosten var inte dum den.

3

Sen lämnade vi Madridejos under den hektiska morgonrusningen…

4

… och åkte ut på Spaniens kringelikrokiga vägar på landsbygden.

5

Den där vägskylten har inte Ama sett nån annanstans än här i Spanien. Varning för hagel? Regn? Stenskott? Enligt translate är betydelsen av ”deslumbramiento” att ”lysa starkt”. Kan det vara solen dom menar? Ama förstår inte riktigt skyltens symboler ändå.

Nåja.

Vi hade ett mål. Bilen behövdes tankas och Ama hade en rabattkupong med sig.

6

Om vi hittade en Carrefourmack så kunde vi få 2% rabatt ifall vi tankade för mer än 25 euro. Är man ute på en roadtrip i Spanien är det inte svårt att uppnå det målet.

7

Vi skulle passera Puretollano på vägen. Där var vi förra våren, det där borrtornet i rondellen kände vi mycket väl igen…

8

… och på det här hotellet bodde vi då. Det är kul att vandra (eller bila) runt i minnenas kvarter.

Och ser man på!

9

Här fanns det mycket riktigt en Carrefourmack. Anders hittade den med hjälp av sökfunktionen på vår nya GPS, plattan alltså. Utöver att Ama börjar gilla den där plattan mer och mer så kände hon hur ekonomipriset närmade sig med stormsteg! Tyvärr hade hon inte läst det finstilta, rabatten började inte gälla förrän den 30/7 och vi var där en dag för tidigt. Där förlorade Ama en sisådär 0,8 euro. Shit!

Nåja. Vi fick i alla fall påfyllning av vår kommande rabattcheck på Carrefour med 8% av det tankade beloppet, alltid något. På CEPSA-mackarna får vi bara 4% och på andra mackar ingenting alls.

Vi åkte vidare.

10

Här såg vi en alternativ Veterano-tjur. Kanske en andalusisk ren?

11

På vissa ställen såg det ut som det skulle ha kunnat stått giraffer och betat i dom där akaciorna, som förmodligen var nåt annat slags träd. Girafferna lös med sin frånvaro.

12

Ama tyckte att dom kunde ha målat mittenstrecken i samma hållbara färg som pilarna, ibland såg det väldigt förvirrande ut.

Till slut kom vi fram till målet.

13

Upploppet skedde på en trevlig väg.

14

Efter en mycket hjärtlig incheckning med en synnerligen vänlig och tillmötesgående kille så intog vi vårt rum.

Vi blev uppgraderade till ett rum som hade en liten balkong…

15

… med en fin utsikt över folklivet i stan.

Ja, nu hade vi alltså kommit fram till P.

16

Pozoblanco. Helt klart en svintrevlig stad.

Idag bär det av igen mot nya mål. Vi siktar på V, fast ett annat V än vårt första stopp och som dessutom har ett ännu svårare namn att komma ihåg. Men vem har väl sagt att det alltid ska vara så lätt?

Ha en härlig torsdag!

Gomorron!


Från punkt A till punkt B

29 juli 2020

 

Eller snarare från punkt V till punkt M, så styrde vi färden igår.

Vi började i punkt V.

1

Det vill säga i Villarrobledo. Där var det 40 grader varmt i skuggan dagen innan, lite väl mycke’ i Amas tycke.

2

På det här hotellet hade vi bott i två nätter, hotell Castillo. Ama gissar att Anders valde det efter namnet?

3

Visst är det bra när det finns säkerhetsskåp på hotellrummet så man slipper att släpa runt på alla värdesaker?

Men om man ändå känner sig lite osäker…

4

… så är det ju jättebra att man kan ta med sig skåpet under armen när man går ut på stan. Då kan man känna sig extra säker på att ingen snor grejerna av en.

Igår skulle vi som sagt var lämna punkt V, men först frukost.

5

Efter en stunds velande hittade vi till slut ett bord där vi kunde slå oss ned. En frukost med kaffe, tostada och apelsinjuice för 2,50 euro per person. Helt överkomligt.

6

Första stoppet gjorde vi här.

7

En bodega som till Amas stora glädje faktiskt var en bodega till skillnad från senast då vi hittade ett ställe som sålde motorolja och andra bilrelaterade prylar. Inte fullt lika intressant.

8

Vi tittade lite där vinet lagrades i stora krukor. Nån vinprovning hade dom inte ”i dessa dagar”, men vid den tiden på förmiddagen var Ama inte särskilt intresserad av av att testa olika viner. Vi slog till på en låda med 6 flaskor vin utan att ha testat – modigt va!

Efter ett par timmars körning (inklusive ett annat stopp som Ama ber att få återkomma till) så kom vi fram till punkt M.

9

Där checkade vi in i en liten lägenhet med ett kombinerat vardagsrum och kök.

10

Sovrummet hade en avsvalkande bild vid gaveln som visade området i vinterskrud. (Han som checkade in oss berättade att dom hade haft 43 grader varmt dan innan…).

11

Toan var väldigt grön och hade gjort alla hamstrande människor i början av pandemin gröna av avund med tanke på toarullens storlek.

Var fanns punkt M då?

Jo här:

12

I Madridejos. Stan var inte ett dugg tjurig oavsett vad man kan tro när man ser ännu en av dom bautastora Veterano-tjurarna i bakgrunden.

Idag är det dags att resa vidare igen. Ingen rast och ingen ro…

Ama lär dock nån gång i framtiden återkomma till både punkt A och B (dvs V och M) och resan däremellan.

Gomorron!


Kanske borde man köpa sig ett sista boende?

28 juli 2020

 

Igår skulle vi titta runt här i Villarrobledo. Vanligtvis vill vi helst gå runt till fots även om avstånden är lite längre…

1

… men eftersom temperaturen på kvällen innan var liiite i mesta laget så valde vi att ta bilen istället.

3

Ama blev nervös eftersom Tomtomens plats var tom. NEJ!!! Det kommer aldrig att gå!

Sen när Anders blev lite extra wild & crazy…

2

… så vände han plattan på högkant. Då fick Ama ett akutbehov av en papperspåse att hyperventilera i. Som tur var gillade inte Anders det där riktigt heller, så plattan kom åt rätt håll igen och Ama kunde andas ut. Fast Tomtomen fick ändå stanna i ryggan hela dagen. (Plattan gjorde för övrigt bara ett enda misstag när den ville ha in oss på en enkelriktad gata. Misstänker att den vill hålla oss alerta).

4

Här blev vårt första stopp. Vid en bar som inte verkade alltför poppis hos grannarna om man ser på skyltarna i fönstren bredvid. ”Inget oljud!”, ”Inga flaskor!”. Fast baren var stängd, så just då var allt frid och fröjd.

Vi tog en liten promenad.

5

Stora krukor i parken.

6

Hjälp med färdriktningen fick vi också trots att all GPS-info låg i ryggan.

7

Ama klättrade nedför den ojämna trappen till en annan liten park.

Hon har hört att svampsäsongen är på uppsving i Sverige, och ser man på!

8

Till och med Ama kunde hitta en kantarell (?) här i Spanien! Man lär sig mycket av att läsa bloggar.

Vi åkte vidare till ytterligare en park.

9

Där fanns det också stora krukor, men fy vad trist det är när folk klottrar ned såna där fina grejer.

10

I ena änden av parken fanns det här fantastiska stället.

11

En bautastor, otroligt fin och välordnad begravningsplats.

12

Det fanns stora familjegravar och dom mindre låg i två våningsplan.

13

Platserna sträckte sig lååångt och allt var väldig snyggt, rent och stämningsfullt.

14

En del hade till och med låtit bygga ståtliga hus för hela släkten.

15

Men man kan aldrig vara för säker. Likaså bra att skaffa både galler och lås för säkerhets skull.

Tja… Man kanske borde man köpa sig ett sista boende?

16

Här fanns det till exempel ett till salu för hugade spekulanter.

Idag åker vi vidare till… till… till… Ja, det lär väl visa sig ifall ni återkommer till bloggen och Ama inte missar att fota skylten till nästa ställe.

Gomorron!


Gårdagens förflyttning

27 juli 2020

 

1

Ama bara älskar att åka runt i vårt nuvarande hemland – Spanien. Och tur är väl det med alla reserestriktioner som råder nu. Vi är dock noga med att kolla utbrotten, just nu undviker vi exempelvis dom norra delarna.

2

Igår morse tog vi hissen. Ja vi är tuffa med tanke hur den har betett sig! Fast vi valde den högra som inte går ända ner i garaget. Om ni tittar på hissknappen till vänster så lös den rött. ”Fungerar inte” betydde det, för den var inte upptagen.

3

Sen gick vi ut runt hörnet och tog bilnedfarten istället.

4

Fick på köpet återuppleva den ”härliga” garagepromenaden. Framför gallret letade vi efter skruven som vi såg i sju veckor. Den hade rymt nu. Tror sjutton det! Inte fasen var det så himla kul att tillbringa sin ”frihet” i garaget.

5

Väl nere så packade vi in grejerna i bilen.

6

Här kan ni se projektet som Anders hade inlett på kinaaffären ett par dagar innan. Dom inhandlade magneterna har han fäst med dubbelhäftande tejp på radioskärmen i bilen. Till vänster är Tomtomen och till höger den där andra magnetgrejen som inhandlades på MediaMarkt tidigare.

7

För att citera Ernst – plattan satt som en smäck!

8

Från Amas synvinkel var plattans kartvisning betydligt bättre, även om det var trevlig att se naturen runt omkring i speglingen i Tomtomen.

9

Sen kan man såklart inte åka utan både hängslen och livrem. Självklart var kartboken med. Med två GPS-er och en kartbok kan man väl inte komma fel? Men det där med ”ouppdaterade kartor”? En kartbok från 2004 är väl kanske inte den mest aktuella.

Ama hittade en del andra fördelar med plattan.

Som den här till exempel:

10

Jodå. Inte så dumt alls. Den där faciliteten finns inte på Tomtom.

11

Vi stannade till och intog frukost…

12

… och åkte vidare utefter dom fina motorvägarna.

13

Sen fick plattans GPS spel. Den tyckte att vi skulle åka slalom förbi motorvägen medan Tomtomen lugnt dirigerade oss vidare på motorvägen.

14

Vi körde förbi ett ambulerande vägarbete och kom till slut fram till vårt hotell.

15

Där var vi tuffa och tog hissen upp till vårt rum. Ama var nog lite skakis trots allt, varför skulle bilden annars vara så suddig? Äsch. Ama skyller på dåliga ljusförhållanden.

16

Rummet hade en fin utsikt både över en skylt (dom på hotellet kände nog till Amas fäbless över skyltar) och en park.

Hur gick då jämförelsen mellan plattan och Tomtomen? Vi körde dom båda GPS-erna parallellt. Ibland pratade dom i mun på varandra, ibland låg den ena före den andra i snacket om vad som komma skulle och vice versa. Dom var dock tämligen överens om vilken väg vi skulle ta, fast plattan gjorde vissa avstickare helt i onödan. Kändes ungefär som den läste kartor ”i verkligheten” och körde över ”gupp” mellan sidor. Ama kan känna igen sig där, ibland sitter vägarna liksom inte ihop mellan bladen.

Den är inte alls så dum, plattan, men det kommer nog att ta ett bra tag att övertyga Ama helt och hållet.

Gomor…

Hur sa? Var har vi hamnat?

Jo här:

17

I Villarrobledo. Varför måste så många ställen i Spanien ha så krångliga namn?

Gomorron!


Skyltsöndag – mask

26 juli 2020

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Mask.

Inte ett jättesvårt tema att kombinera med skyltar i dessa dagar, så då kör vi väl igång direkt.

1

Här är en mask. Eller det är nog en larv? Det blev kanske en larvig start, men vi kör vidare.

Maskera sig kan man göra på olika sätt.

2

Är man en sprittjuv så kan detta vara en variant. Kan förstå tjuven, man förordar hela tiden att det är jätteviktigt att sprita sig nu.

3

Såna här skyltar med att det är obligatoriskt med ansiktsmask kom upp i varenda affär, hotell och andra offentliga lokaler så snart det fanns masker att tillgå för alla att köpa. I början av karantänen var det en bristvara.

4

Vi åkte ut på en tur i inlandet, Ama visar stolt upp sitt handskydd. Då behövde man inte ha det över näsa och mun utomhus ifall det gick att hålla säkerhetsavstånd.

5

Här får vi hoppas att Ama hade fått på masken på rätt ställe för hon verkade redan ha kommit innanför dörren.

6

Av dom tre skyltuppsättarna var det bara en som hade mask.

7

Dom offentliga toaletterna desinficerades noga efter varje besökare. Dom som jobbade hade munskydd, men det satt på hakan när ingen var där.

8

Inåt landet var det fortfarande brist på masker så affärerna ransonerade på dom. När vi åkte från Torrevieja fanns det munskydd så det räckte åt alla, däremot var det brist på engångshandskar. Om dom fanns i hyllorna fick man köpa max en förpackning per kund. Nu är det ingen brist på såna heller (och toapapper finns det hur mycket som helst av…).

9

Man kunde köpa mer snitsiga munskydd ifall nu dom vanliga var slut i affärerna. (Fast Ama är inte så säker på att dom modellerna är tillåtna nu? Tydligen anser myndigheterna att tygmasker inte är lika säkra?).

10

Här och där fanns det pedagogiska skyltar som talade om hur maskerna ska användas.

Åter till Torrevieja.

Munskyddstvånget på alla allmänna platser oavsett avstånd (med vissa undantag) kom hastigt – men inte oväntat – den 18/7. Folk är relativt duktiga på att följa reglerna.

11

Maskerade personer på köpcentret Habaneras…

12

… och på Zenia Boulevard.

13

Munskyddstvånget gäller tydligen både folk och fä. Undantag finns för dom som har andningsproblem (måste ha intyg med sig) och för små barn.

Sen om man vill säkra sitt hem för att leva extra skyddat…

14

… ja, då kan man ju köpa sina egna skyltar och sätta upp i alla rum. Fast det kanske är att överdriva.

Nej, nu kan det väl vara dags igen, va?

15

Att lämna Torrevieja för en liten tur, alltså. Självklart får maskerna följa med.

Gomorron!


Ett par otäcka hissupplevelser – igen!

25 juli 2020

 

Häromsistens hade vi en hemskeupplevelse i en hiss, något som Ami berättade om HÄR.

Igår var det dags igen.

Redan när vi skulle gå ut och promenera så inträffade den första incidenten. När hissen kom upp till vårt plan var den inte tom!

Nej, kolla bara:

1

En helt obemannad skurhink var ute och nöjesåkte. Ama hoppade till när hissdörren öppnades men var ändå tuff nog att åka med.

2

Vi gick ned till Playa del Cura och strandpromenaden. Där kan man ofta se roliga saker, till exempel som den här tandem… mopeden(?) med tillhörande barnsits.

3

Såhär såg det ut på playan den 13/3 i samband med att karantänen skulle införas. Ett enda litet orosmoment – porom-pom-pom-mannen. Men han var utan sin gitarr så det kändes rätt lugnt i alla fall.

4

Såhär såg det ut igår. Tyvärr börjar folk slarva med avstånden. Dom flesta håller sig inom sina rutor, men i vattnet är det lite si och så med distanseringen.

5

Det ökar med folk hela tiden nu. Augusti brukar vara den månad då det är som allra mest människor här.

Men det är ändå en västanfläkt mot hur det brukar se ut på stränderna vid den här tiden på året.

6

Såhär såg det till exempel ut på playan i La Mata för precis ett år sen.

Vi hade tänkt gå en långpromenad och sen ta nåt att tugga på en bit bortanför Playa de los Náufragos…

7

… men Amas krafter bakom munskyddet räckte bara ned till vattenfallet i stan. Fasen vad varmt det blir! Fast Alinghi är en väldigt bra restaurang det med. Vackert röda stolar och dukar dessutom.

8

Vi slank in på en kinaaffär på vägen hem och hittade några grejer till Anders nästa projekt.

Sen när vi kom hem igen inträffade hissincident nummer två, och den var riktigt läskig.

Vi klev in i hissen på bottenplan och tryckte på femman.

9

Hissen åkte upp, stannade till… nånstans, displayen visade bara två streck. Sen började vi åka nedåt igen utan att några siffror visades förrän vi var längst nere på plan -2 (vårt garageplan dit det krävs nyckel). Där stod hissen still en stund utan att dörrarna öppnades och började därefter åka uppåt igen utan att vi tryckt på nåt. På femman stannade den och dörrarna öppnades så vi kunde komma ut. Phu! Det var faktiskt en otroligt obehaglig upplevelse, hissen åkte upp och ned lite som den själv ville.

Trots att Ama tycks ha lite otur med hissar (som HÄR i Ibi 2012) så föredrar hon ändå hissen framför trapporna. Nej, det beror inte på mod, det är ren och skär lathet.

Har ni fastnat i nån hiss eller varit med om nån annan otrevlig hissupplevelse?

Gomorron!


Nymodigheter?

24 juli 2020

 

Det är ingenting för Ama det. Så fort Anders föreslår nån ny manick av teknisk natur eller nåt att göra som verkar läskigt är Amas spontana reaktion ”NEJ!!!”. Ibland förstärkt med ”aldrig i livet!” eller ”över min döda kropp!”. (Ett exempel på det senare är när Anders föreslog att vi skulle flyga biplane i Louisville 2016).

Nu är det dags igen.

1

Vår gamla trotjänare – GPS-en Tomtom – vill Anders byta ut. NEJ!!! var Amas direkta reaktion. Första modellen av den, en tjock-Tomtom, köpte han 2006. Då var Ama väldigt skeptisk och kände sig detroniserad som kartläsare, nu älskar hon Tomtomen som har magrat betänkligt och som (oftast) är en väldigt bra vägledare som gör att den före detta kartläsaren kan slappna av under bilresorna på ett annat vis än förr om åren.

Problemet är att kartorna i Tomtomen bör förnyas emellanåt och det är ganska dyrt. Dom blir dessutom rätt snart föråldrade och stämmer ibland inte ens när man precis har uppdaterat dom.

2

Anders gjorde en egenhändig lösning. Han köpte en sugproppskrok som han fäste på radioskärmen i bilen och sen hakade han fast sin platta på den i ett hål som han hade gjort i skyddsfodralet. På plattan hade han laddat ned en offlinekarta över Torrevieja.

Ama var mycket skeptisk. Igen.

3

Och hon fick vatten på sin kvarn. Plattan var väldigt instabil där den hängde och guppade och det syntes dåligt på skärmen. Kartbilden vred sig inte efter körriktningen vilket var förvirrande och den svenska tanten tjatade öronen ur oss genom att rabbla upp varenda liten gata vi kom in på. Detta gjorde hon med ett väldigt felaktigt spanskt uttal (som kan vara kul, men irriterande när hon tjatade så dant) och till vilken nytta då? Gatuskyltar är dom väldigt snåla med i det här landet.

4

Dessutom om man råkade vara lite klåfingrig – som Ama ofta är – så kom man in på helt andra program på plattan. Som här ”Den här dagen” som visar bilder från samma dag bakåt i tiden som laddats ned från stora fotoarkivet som finns vårt moln på nätet. Trevligt i och för sig, men inte när man är ute och kör och vill ha anvisningar om vägval.

Ama satt knäpptyst. Det brukar innebära att hon inte är alltför glad om man så säger.

5

På MediaMarkt i tisdags köpte Anders den där fyrkantegrejen som man med ett lätt handgrepp fäster i luftintaget.

6

Den nya sitter där i det högra intaget och i det vänstra sitter den mer permanenta Tomtom-hållaren.

8

Den nya hållaren är helt enkelt en magnet som håller fast plattan på ett stadigt vis. Till plattans fördel kan man ju säga att det är en något större bildskärm också. Dessutom kan man zooma in och ut så man får en mycket bättre överblick av omgivande byar, vägar mm. Tomtom har en ganska snäv världsbild.

Anders hade även fixat till några grejer genom att se över inställningarna:

  • Ljuset på skärmen var åtgärdat så det syntes tydligt
  • Kartbilden hängde med i svängarna
  • Han hade hittat en tant som inte tjatade om varenda liten gata och hon hade dessutom en behagligare röst – i och för sig på engelska, men det var helt OK

Amas klåfingrighet har han dock aldrig lyckats fixa till.

9

Fast i ärlighetens namn är det väldigt kul att se vad man har pysslat med genom åren. Ifjol den 23/7 tog vi tydligen bussen till La Mata.

Ama börjar tydligen tina upp lite?

10

Fast gårdagens tur gick till Mercadona. Dit hittar vi utan GPS, så då behövde Ama inte vara så nervös.

När vi ger oss ut på mer okända vägar igen så kommer Ama att hävda:

– Inte utan min Tomtom!

Utöver det – nymodigheter i all ära – Ama kommer alltid att vilja ha papperskartor med för säkerhets skull.

Vad använder ni för hjälpmedel för att navigera rätt när ni är ute på bilresor?

Gomorron!

PS: Nu verkar WP ha fixat tillbaka den gamla versionen av ”klicka-på-bilder-visningen”. Förmodligen är det fler än Ama som inte gillar nymodigheter…


Kanske en onödig shopping?

23 juli 2020

 

I tisdags gav vi oss ut med bilen.

1

Det börjar verkligen vara många bilar här nu mot hur det såg ut innan man hävde inresestoppet och resor mellan regioner.

Målet var detta:

2

Zenia Boulevard och främst då affären Alcampo. När Ama bytte disksvamp samma morgon så märkte hon att hon tog den sista och så kan vi inte ha det. Favoritmodellen finns just på Alcampo. Säkert på många fler ställen, men det är där som Ama brukar köpa dom.

3

Först blev det ett oundvikligt besök på Leroy. Vad är det med karlar och den typen av affärer? Precis huuur länge kan man stå och kolla in skruvar, muttrar, spikar, verktyg och alla andra tråkprylar som finns där?

Nåja, till slut kom vi kom ut därifrån och gick vidare.

4

Inte alltför trångt och alla bar munskydd.

5

Man fick inte bada i fontänen. För en gångs skull hade Ama kommit ihåg att ta med badkläder, så det var väl synd… (Små lögner är väl OK?).

6

I alla affärer finns handsprit vid ingången. Den här varianten gillar Ama bäst, en automatisk manick som man slipper peta på. Som ni kanske ser så hamnade vi även på MediaMarkt, lika oundvikligt som Leroy. Vad är det med karlar och den typen av affärer? Precis huuur länge kan man stå och kolla in… ja vad det nu är dom kollar in för nåt? Hallonpajer, eller? (Fast en del grejer är såklart bra att ha, bloggmojänger och kameror och sånt).

Nåja, till slut kom vi kom ut därifrån och gick till Alcampo där Ama inhandlade det hon var ute efter (disksvampar om ni minns?). Hon köpte tre förpackningar med tre svampar i varje.

7

Och kolla vilken tur att hon gjorde det, förrådet var ju alldeles tomt!

Eller snarare så var förrådet alldeles tömt. När Ama skulle klämma in svamparna bland all bråte i skåpet så såg hon att hon hade en kvar. Eller en?

Ama hade tömt skåpet och lagt delar av innehållet på köksbänken:

8

Hmm… Det där var nog ett skåp vi missade vid karantänsröjningen av förvaringsutrymmen. Ama hittade till och med ett paket med 10 användbara wettexar som hon inte hade en aning om att hon hade. Lycka!

9

Nu behöver nog inte Ama köpa fler disksvampar på nåt år eller så. Hon misstänker även starkt att Anders kommer att hindra henne att köpa diskborstar när vi hamnar på IKEA nästa gång.

Så svaret på frågan i rubriken (Kanske en onödig shopping?) blir både ja och nej.

Onödigt – ja: Det var nog inte direkt ett nödvändigt inköp med tanke på att det inte riktigt var den sista disksvampen som Ama tog på morgonen.

Onödigt – nej: Skåpet blev ju städat.

Jodå. Det finns både plus och minus med det mesta.

Gomorron!


Den maskerade tillvaron

22 juli 2020

 

Vi tycker fortfarande att restauranger och barer sköter sig föredömligt här i stan, även om det såklart blir svårare och svårare ju fler människor som kommer hit.

1

Det spritas och desinficeras efter gästerna, både bord och stolar torkas av.

1b

Det står handsprit utanför alla restauranger. Och ser man på! Den där spriten var till och med glutenfri.

2

Här mätte dom upp så att avstånden mellan borden följde reglerna.

3

Även fotspolargrejerna på stränderna desinficeras noga.

Stränderna, ja…

4

Så här såg det ut den tredje juli när turisterna hade börjat strömma in. Betydligt mer folk på Playa del Cura än då när rutmönstret infördes och stranden öppnades, men det fanns ändå lediga rutor där man kunde boa in sig.

5

Den tjugonde juli var varenda ruta upptagen…

6

… och det var kö ned till stranden i avvaktan på att någon skulle ge sig av därifrån. I kön fanns det förresten corona. Killen som stod sist hade med sig två sexpack av den ölen till sig och sina kompisar.

7

Vi lämnade strandpromenaden då Ama höll på att förgås av värmen bakom masken. Skugga tack! Stod och pustade en stund då det kom en skön fläktande vind just där och passade samtidigt på att fundera över skyltningen. Den blåa skylten säger att påbjuden färdriktning är till vänster, alltså får man inte köra rakt fram in i den där återvändsgränden. Ändå är det stopplikt ut från gränden? Hur sjutton tar sig bilarna dit utan att bryta mot trafikreglerna? (Anders tycker ibland ofta att Ama funderar för mycket och är för nitisk i sitt trafiktänk).

8

Anders hittade en borg inne i stan som vi inte tänkt på tidigare. ”Tyvärr” var den stängd.

9

På Indalo vid busstationen för lokaltrafiken tog vi lite att tugga på. Äntligen fick Ama ta av sig munskyddet! Testade en empanada som väl var lite i torraste laget, men den slank ned. Anders gick på ett säkrare kort – hamburgare.

10

Nej, den maskerade tillvaron är inte den lättaste – fasen vad varmt det blir!

11

Speciellt när man ger sig ut i solen för att få en ljusare bild. Men ni vet ju – allt för bloggen.

Sen kom Ama på ett trick:

12

Lätta på masken, drick vatten och passa på att tjuvandas samtidigt. Simultanförmåga när den är som bäst! För ingen kan väl hindra en att dricka vatten i värmen som råder?

Hmm… Vi har åttalitersdunkar med vatten i garaget. Om man tar med sig en sån i dramaten så kan man ju stanna och dricka jättejätteofta! Smart, Ama.

Gomorron!

PS: Det verkar som om WordPress har lagt in en – mycket oönskad – nyhet. När man klickar på en bild kommer en märklig visning fram och det går inte ”dubbelförstora”. Backar man tillbaks och klickar igen blir det ungefär som det var förr, i alla fall på Amas dator. Jomen ”tack” för det, WP…