Svåra namn

29 augusti 2020

 

Igår lämnade vi Sabiote efter två nätter. Inte ett sådär jättesvårt namn, men vänta bara.

1

Strax utanför vårt hotell låg en av dom gamla portarna in/ut ur den gamla stadsdelen. Man skulle kunna tro att det är vår bil som står sådär knasigt parkerad, men det är det inte. Sådär ”spanskt” skulle Anders aaaldrig parkera.

2

Vi passerade ut genom porten…

3

… och kunde konstatera att marknaden var borta, trots att det faktiskt var fredag. Märkligt.

4

En bit längre bort stod vår bil ordentligt parkerad. Vi hade hittat en plats, oj vilken tur vi hade haft! Var ju knökfullt med bilar.

Vi körde ut från stan.

5

Bredvid kyrkan hade vi bott.

Anders hade hittat ett ställe just utanför stan där vi kunde fylla på ett par 1,5-liters vattenflaskor i en naturlig källa. Helt gratis! Wow, liksom – ekonomipriset hägrade.

6

Men sen ville Ama liksom inte offra livet för tre liter gratisvatten. Ni ser hur vägen (om man nu kan kalla det väg…) gör en 180-graderssväng och då var vi ändå rätt långt från källan. När Ama var väldigt nära tårarna så gick Anders med på att strunta i källvattnet och började backa därifrån. Skitläskigt! Ja, om ni frågar Ama då. Anders var kolugn.

7

Vi åkte vidare mot nästa mål. Passerade ett motorvägsbygge som vi åkte förbi för ett tag sen. Dom hade inte kommit mycket längre även fast dom haft haft säkert minst två veckor på sig. Hur svårt kan det vara att bygga en motorväg, liksom?

8

Stannade och tankade på ASPEC. (Skulle ha stått CEPSA ifall Ama hade kommit ihåg att fota innan vi åkte därifrån). Det är där vi får 4% av det tankade beloppet påfyllt på vårt Carrefourkonto och den här gången kom Anders till och med ihåg att visa Carrefourkortet när han betalade. Se där! 1,60 euro är inte att förakta. Täcker med ganska god marginal det förlorade gratisvattnet. Beroende på var man köper vattnet, vill säga.

9

Vi lämnade Andalucía och åkte in i Castilla la Mancha.

10

Vägarna blev grönare. Eller ja, det blev åtminstone grönare vid sidan av vägarna.

11

Vackra vyer.

Sen kom vi fram till målet och det var här det började med svåra namn.

Sabiote som vi hade lämnat var som sagt inte så svårt. Men var hamnade vi?

Jo, här:

12

I Salobre. Sabiote – Salobre, Sabiote – Salobre, Sabiote – Salobre… Varför måste dom heta så in i norden lika? Eller så in i södern lika ifall ni tycker det låter bättre. Ama blir galen på alla dessa namn som är så svåra att hålla isär. Eller lätta att blanda ihop ifall ni tycker det låter bättre.

Nåja, vi åkte vidare in i stan.

13

Den verkade väldigt trevlig.

Men nu måste Ama rätta sig här.

Om ni minns så fanns meningen ”Sådär ”spanskt” skulle Anders aaaldrig parkera” i bildtexten under den första bilden.

Fel, fel, fel…

14

Anders börjar faktiskt parkera som en hel spanjor. Här hittade han en perfekt parkering på trottoaren utanför vårt hotell.

Idag är det redan dags att åka hem till Torrevieja igen. Oj vad fort tiden går…

Gomorron!