Tjuvmarknaden

 

I söndags åkte vi iväg för att kolla in en marknad hemmavid som vi aldrig besökt tidigare.

Det var rätt stökigt att ta sig dit. Smal väg och många bilar. Nån hade hittat en perfekt parkering ute på en åker.

När vi lyckats hitta en parkering till bilen så gick vi iväg mot marknaden. Anders gick på själva bilvägen, liiite småstökigt var det.

Tjuvmarknaden (som den kallas i folkmun, vad den kallas i andra munnar vet faktiskt inte Ama) ligger precis intill N332-an i höjd med Guardamar. På höjden i bakgrunden ser man borgen i den stan. Marknaden som går av stapeln varje söndag har vi som sagt var aldrig besökt förut, men borgen har vi självklart varit upp på. Konstigt vore det väl annars?

Själva marknaden är faktiskt mer av en loppis än en ”riktig” marknad. Att den kallas Tjuvmarknaden beror på att folk skämtsamt (?) brukar säga att ifall man har haft inbrott, blivit bestulen eller om man ångrat att man lagt ut nåt till soporna, ja då kan man åka till den här marknaden och köpa tillbaks sina forna ägodelar.

Det fanns mycket smått och gott att shoppa på den där marknaden och säkert många fina fynd, men Ama har väl sällan sett så mycket skräp på en och samma ställe.

Eller vad sägs om nedanstående urval:

Några… oidentifierbara objekt och några ”bättre” begagnade toasitsar.

1. ???
2. Gamla duschmunstycken och en låda med sladdhärvor. (Det är Anders skor som syns där vid sladdhärvorna, han var nog intresserad trots allt).
3. Ett gäng välanvända, eldrivna verktyg.
4. Ett gäng välanvända, handdrivna verktyg.

1. Gasmasker från anno… länge sen.
2. En soffa och en flamencoklänning som Ama kunde ha haft nytta av på nyårsafton?
3. En avdankad och slutkörd jultomte samt lite hushållsattiraljer som exempelvis en gammal brödrost.
4. En filmkamera som nog Ingmar Bergmans fotograf kan ha använt sig av när dom första av hans (enligt Ama klart överreklamerade) filmer som nu är kult spelades in.

Ja, nog fanns det väldigt mycket skräp på den där marknaden.

Men Ama kan såklart förstå. Det är inte alla som har råd att köpa nya grejer.

Det fanns dessutom ett stooort utbud av väldigt billiga kläder och textilier.

En sak som Ama däremot inte kunde förstå var denna:

Dom där två borden med huller-om-buller-grejs hörde till samma säljare. På det vänstra bordet kostade grejerna 1 euro styck. Det högra bordet var ett reabord där man fick 2 grejer för 1 euro, halva priset alltså. Men hur sjutton kunde säljaren hålla reda på vilka saker som kom från vilket bord?

Visst fanns det många billiga saker. Som den här växten för bara 1 euro. Sen kunde man säkert inom marknadsområdet hitta en billig spade att gräva upp den med också.

Det näst finaste som Ama hittade på marknaden var den där delvis skymda muralmålningen.

Men det allra finaste var ändå detta:

Kolla vilken snygg tavla! (Och då menar inte Ama den högra).

Nu har vi till slut besökt den där marknaden som vi har åkt förbi sååå många gånger. I framtiden kommer vi att fortsätta med just det. Att åka förbi den, alltså.

Gomorron!