Hemresan från Calpe – Altea

13 januari 2020

 

På hemresan från Calpe tog vi en sväng inom Altea.

1

Där är det fina men trånga gränder och fullt med illa parkerade bilar. Här hade vi som tur var redan gjort oss av med bilen. Parkerat den alltså, på en ”riktig” parkering.

2

Med apostlahästarnas hjälp kom upp till en utsiktsplats med en frän skulptur och en rolig lykta.

Vi tittar närmare på grejerna i tur och ordning:

3

Utsikten. Den var formidabel! Annica, Anders och Christer beundrade den. Eller förresten, det ser mer ut som om dom beundrade fotografen, va? Fullt förståeligt… Längst ut till höger i diset där vid udden kan man skymta Calpeklippan. Anders mätte och det var 11 kilometer dit bort fågelvägen. Tur vi hade bilen med, då slapp vi dessutom simma. (Nej, han använde inte det medhavda måttbandet den här gången, han tog telefonen till hjälp).

4

Skulpturen. Den var… Men vad gööör grabbarna? Likaså bra att vi kilar vidare till den sista grejen på en endaste gång.

5

Lyktan. Den var hur läcker som helst!

6

När vi gick runt i stan såg vi väldigt många fint målade lyktor. Kul! Måste nog åka dit nån gång och stanna en natt så vi får se hur dom ser ut när dom lyser i mörkret. (Alla anledningar är bra, utom dom dåliga…).

7

Kunde konstatera att den där rånarligan med rödklädda gubbar fortfarande härjade i stan.

8

Altea är både en backig och trappig stad och Ama hade en tendens att hamna på efterkälken. Skyllde på att det fanns så många lyktor som måste fotas.

9

Till slut kom vi upp till toppen och det fina kyrktorget.

10

Och där var själva kyrkan.

Sen blev det en premiär för oss:

11

För första gången var kyrkan öppen så vi kunde gå in och kolla. Den var ljus och vacker. Framme till vänster vid altaret hade dom en krubba med rätt stora figurer. Annica sa att hon ville se Jesusbarnet så vi gick ditåt. Preciiis när vi nästan var framme så kom det en gubbe och kånkade iväg med ungen. Haha! Väldigt snopet.

12

Sen var det dags att gå ner igen. Hmm… Ama tycks vara på efterkälken även i nedförsbackarna? Men ni ser den fina gröna lyktan där va? Klart den måste fotas.

13

Här blev det riktigt brant! En ”snyggt” parkerad Folka stod mitt i vägen också.

14

En riktigt fin gammal goding – en 57:a eller äldre men med lite nyare delar. Nu blev ni allt impade över Amas bilkunskaper! (Okej. Frågade folkaexperten. Patrik alltså).

Men en sak funderade vi över. Hur skulle den komma därifrån? Det var en väldigt brant backe den stod parkerad i.

Skulle den orka backa därifrån…

15

… eller skulle den fortsätta framåt och ta trapporna ned?

Den frågan får ni inget svar på, för själva fortsatte vi nedför trapporna, gick till vår (betydligt bättre) parkerade bil och körde vidare hemåt.

Kanske blev det ett till stopp på vägen?

Många öppna frågor i det här inlägget…

Idag är det Knut och julen ska ut. Men vet ni vad? Ama tjuvslutade julen i fredags och kan alltså ta en vilodag idag. Inte dumt alls.

Hur är det med julen hos er?

Gomorron!