… men hemma är inte så tokigt det heller.
I morse vid frukosten såg vi dom här ”fina” parkeringarna i rondellen utanför caféet. Tokigt att parkera i rondeller och speciellt den främre bilen kunde väl åtminstone ha ställt sig liiite närmare trottoaren?
Vi åkte söderut igen. (Ser ut som om Ama borde ta och tvätta bilrutorna snart…)
Är det där bra reklam egentligen? ”Vi är nummer 2”. Vem minns väl en tvåa?
Vi kom hem till den sportiga staden Torrevieja.
Den där blommande lavendeln i rondellen är rätt frän.
Sen blev det parkeringstrubbel igen. Den där bilen som var parkerad halvvägs på trottoaren var verkligen ivägen. Han/hon som hade parkerat visste nog innerst inne att den inte var helt lyckad eftersom varningsblinkersen var på. Det var en himla massa tutande, men vi kunde komma undan genom att svänga vänster.
Anders blev tydligen inspirerad och visade att han kunde minsann parkera som en hel spanjor.
Väl hemma igen så gick vi ut på en promenad. Såg att det var nån som hejade på Spanien och kombinerat detta med en möjlighet att hitta hem till sitt eget parasoll.
Själva gick vi hem för att heja på Danmark, och det gick hyfsat ändå. Oavgjort. Danmark ska vara glada för poängen, för Australien blev vassare och vassare ju längre in i matchen dom kom. En pigg och schysst match. Men kommentatorerna? ”Det bästa med danske Xxx är att han har en svensk fru”, ”Den där spelaren är gift med Xxx dotter”, ”Xxx spelade matchen och sen blev han pappa”… (Ama är inte så bra på namn som ni kanske märker). Man kan ju undra ifall det var fotboll som kommenterades eller om han var utsänd från Hänt i veckan? Men grattis Danmark, en poäng närmare slutspelet.
Och som sagt – borta bra, men hemma är inte så tokigt det heller.