♫ ♫♪♪ Sol, vin och vatten ♫ ♫♪♪

31 juli 2018

 

Nej, nej. Det är inget stavfel där i rubriken.

Den här fantastiskt fina låten med Ted Gärdestad:

 

Den skulle egentligen ha hetat så från början. Sol, VIN och vatten. Men det var tydligen inte helt PK då 1973, så vinet byttes ut mot vind.

Nu hittade Ama en bild från i maj i år som illustrerar originaltiteln helt perfekt:

1

När man ändå tar ut bilen så är det ju lika bra att passa på att bunkra. Soligt var det, 6*6 flaskor vin och , 6*8 liter vatten. Sol, vin och vatten.

Vad gick kalaset loss på?

2

Jo, hela 77 euro. Ama kontrollerade kvittot och arkiverade det sen på rätt plats i den där återvinningspapperskorgen, längst till vänster där papperet skulle vara. Att det sen bara finns en gemensam påse där inunder spelade inger roll – huvudsaken är väl att man gör rätt?

Nu till hyfsad nutid – igår:

3

Här försökte Ami och Ama illustrera sången på Calabrio, fast det gick väl sådär. Soligt var det (fast vi satt i skuggan), vin fanns det (fast vissa tog öl). Det enda som fattas helt är vattnet.

Ama kan i detta läget bara hålla med Meat Loaf:

 

Two Out Of Three Ain’t Bad från 1977.

Och vem vet? Idag kanske Ama orkar gå ända ned till havet så att vattnet också kommer med?

Ja, ja. Ama vet. Hennes musiksmak och kunnande i området verkar ha fastnat på 70-talet.

Vilken var er bästa musikepok? Eller den kanske inte har kommit än…

Gomorron!

Annonser

Att förnya garderoben

30 juli 2018

 

Det är något som Ama har börjat med.

Först och främst nya klänningar:

1

Eller okej, en ny klänning, men det är ju en start i alla fall. Ser ni förresten att Ama har blivit morsk och vågat sig ut på stan för att ta lite vin och tapas? I och för sig inom krypavstånd hem, men ändå. Tack så jättemycket för det trevliga sällskapet och för att ni hade tålamod att babysteppa med oss ned till Salt&Peppar, Ami och Patrik!

Sen var det dags att tänka på ass… acc… asc… tillbehören också.

2

Till vänster ser ni Amas nya, exklusiva 7-eurosväska. Den främsta anledningen till inköpet var att den är betydligt mindre än den klassiska skoväskan där till höger. Alltså kan man inte proppa i lika många grejer i den och Ama får inte bära tungt just nu. Finns det mer utrymme så är det väldigt lätt att det hamnar både det ena och det andra i väskan som man sen kan hitta nåt halvår senare. Förhoppningsvis handlar det inte om nåt ätbart som legat och möglat.

Nu när Ama ändå håller på att piffa till sig så är hon inne på att kanske införskaffa lite chicare skor.

3

Nåt sånt här är det hon har i åtanke.

Eller kanske inte. Turerna till sjukhuset är tillräckligt många som dom är utan att hon behöver lägga till ”brutna ben” på meritlistan.

Ama föredrar fotriktiga och bekväma skor och kan absolut inte gå i högklackat. Kan ni, eller vilka är era favvoskor?

Ha en fantastisk start på veckan!

Gomorron!


Skyltsöndag – önskar

29 juli 2018

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Önskar.

Det första Ama kom att tänka på när det kom till veckans ord var det här klippet med Sven Melander:

Vad alla barn önskar mest i hela världen.

Och det är inte bara barn som önskar det.

Här stod Anders i Albuquerque 2013 och petade på ”Fat Man”, och den bakom är ”Little Boy”. Båda dessa två är helt identiska med dom atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Vi är många som önskar att dom där aldrig hade uppfunnits, och framför allt inte använts.

2

Grymhet mot djur är också nåt som man verkligen önskar att det ska upphöra med omedelbar verkan.

3

En annan generell önskan som blivit väldigt aktuell i dessa tider är att folk skulle respektera den här typen av skyltar och uppmaningar betydligt bättre än vad som görs.

5

Andra gånger kan man önska att skyltningen var mer tydlig. Ama undrade väldigt mycket huruvida det var 50 eller 90 som gällde på den där balkongen?

Det finns mer egoistiska önskemål också. Som när Ama var liten och hennes önskedröm var att få jobba i affär när hon blev stor. Det såg så jättekul ut att få stapla varor i hyllorna och framförallt att köra den där prispistolen som satte prislappar på varorna.

Men den drömmen finns det hopp om fortfarande:

6

Här är en ganska färsk bild från en Kinaaffär här i Torrevieja. Se där! Prispistoler används fortfarande – inga streckkoder där inte. Vad drömde ni förresten om att bli när ni blev stora, då när ni var små?

Nuförtiden är Amas önskningar inte så jobbrelaterade, utan har snarare med resor och upplevelser att göra.

7

I dagsläget är en önskan till exempel att det inte skulle finnas så himla många borgar överallt där vi åker omkring.

Sen kommer en väldigt egoistisk och omöjlig önskan som vi nog är många som delar:

Evig ungdom. Det skulle ju inte vara fel.

Ama har till och med försökt göra nånting åt det. Nej, nej. Inte några skönhetsoperationer eller så…

… men hon testade att dricka ur ungdomens källa. Funkade tyvärr inte alls.

Fast just nu är Amas allra största önskan denna:

Att komma tillbaks i gammal god form så det kan bli lite party och fest igen för tanten.

Nu återstår bara en sak i detta inlägg och det är…

11

… att önska er en riktigt härlig och hjärtlig söndag!

Gomorron!


Den förmörkade blodmånen

28 juli 2018

 

Det var verkligen en fantastisk syn.

1

Här började solen skymma månen.

2

Sen blev den halvröd.

3

Om ni frågar Ama så får månen gärna ha den där vackra färgen hela tiden.

4

Men sån tur har man ju inte, här var det nästintill över.

Jo, visst var den fin, blodmånen. Men den här bildserien är lite förljugen på sitt vis. Bilderna tog Anders den 9 januari 1982 då vi såg fenomenet utanför vår lägenhet i Sollentuna. Fast Ama misstänker starkt att det är både samma måne och sol som fixade till himlaspelet då för drygt 36 år sen.

Igår såg vi knappt skymten av nån måne i det dis som rådde.

Tur att det finns repriser att ta till.


Ama vidgar sina vyer

28 juli 2018

 

Igår åkte vi söderut.

1

Vi började här på Diego Ramirez, en gata som ligger ett kvarter ovanför oss.

2

Här, där Ramirez korsar Villa Madrid har det alltid varit enkelriktat rakt framåt förut, men nu har dom öppnat upp så det är dubbelriktat – tack för tipset Maggan!

3

Så istället för att åka på den livliga gatan nere vid havet med en massa gupp och rödljus, eller ännu värre så här års, på den mycket trafikerade N332-an så kan man ta sig söderut genom dom lugnare kvarteren ovanför Acequión och Náufragos.

3b

Raka spåret på Diego Ramirez leder fram till ”nya” Aldi vid rondellen upp mot allmänna sjukhuset.

(I och för sig hinner Ramirez byta namn minst en, förmodligen flera gånger, men raka spåret är det. Ama är lite konfunderad över det där med att gatorna byter namn vid minsta sväng, och ibland behöver det inte ens vara en kurva, det går bra att byta namn i en korsning på en raksträcka också).

Nåväl. Det där sista var en parentes (och en kursiv sådan också ifall ni inte märkte det).

4

Vid den Aldirondellen kan man ta sig upp på N332-an precis där den blir dubbelfilig söderöver igen och därmed inte alls lika igenproppad som den enkelfiliga sträckan. Mycket smidigt!

Vad skulle vi söderut och göra då?

Jo, vi skulle hit:

5

Till Zenia Boulevard.

Ett perfekt ställe för att motionera en konvalescent Ama.

Förutom att det finns en himla massa affärer med AC där man kan pusta ut i hettan…

6

… så sprutar det svalkande vattenånga utomhus också. Skönt!

7

Ama tittade in på sin favoritklädaffär (om man nu kan kombinera orden ”favorit” och ”klädaffär”?) – C&A. En till klänning kanske inte vore fel?

Men det blev ingen shopping för Amas del.

Varför då?

Jo, förstår ni. Amas nya ”personal shopper” tappade fokus en aning. Ni kan nog aldrig gissa anledningen till det?

Eller förresten…

… det kanske ni kan.

Hur som helst blev Ama inte helt lottlös.

Amas personal shopper hittade en fin present där på sin favvoaffär:

9

Kolla vilken ny, fin musmatta! Ama älskar hästar, och namnet på produkten gör henne nästan tårögd.

Och som en alldeles perfekt bonus vid den här tiden på året:

10

En vackert röd papperspåse att hyperventilera i när Ama börjar vandra runt bland alla knasparkerade bilar här i stan. Det finns mängder av dom nu när augusti närmar sig med stormsteg. MediaMarkt kanske inte är en sån dum affär ändå?

Jodå. Igår vidgade Ama vyerna lite till.

Imorgon: Ama tar sig längst ut på piren med hoppsasteg.

Eller kanske inte.

Gomorron!


Ama has left the building!

27 juli 2018

 

Ja, det har hon i och för sig gjort dagligen för att bli omplåstrad på sjukan. Men i tisdags var det återbesök hos Tant Kirurg som då tog bort några av Amas alla stygn på magen samt ett par dränagerör, och sa att nu behövs ingen omplåstring på sjukan längre, utan det kan Syster Anders sköta om på hemmaplan. Bara positiva besked vid det besöket – som att all extramedicinering kunde avslutas igår – samt en ny återbesökstid till på tisdag.

Så igår åkte vi iväg på lite andra skojsigheter.

1

Först till apoteket vid Acequión för att hämta upp lite beställda grejer. Ama varierade sig och hade smurfklänningen på. Den som inte inhandlades inför en kryssning, utan inför ett besök i smurfbyn – Júzcar 2015.

2

Sen blev det ett besök på Carrefour där Ama lyckades masa sig runt hela affären och plocka åt sig saker som dels stod på en lista och även några grejer som bara hoppade på henne när hon babysteppade sig runt där inne.

Efter det så var Ama alldeles matt och svettig…

3

… så då fick hon sig en välbehövlig dusch.

Sedär! Vilket spännande liv Ama börjar få nu igen. Det är kul att se vad som händer utanför lägenhetens fyra väggar. Eller hur många dom nu är, väggarna.

Ha en fin fredag!

Gomorron!

 


Även solen har sina fläckar…

26 juli 2018

 

Anders har som sagt varit (och är!) en riktig klippa nu när Ama är konvalescent och hon är så tacksam och glad för allt han fixar med – puss på dig älskling!

Men ibland blir det kanske inte helt rätt…

Vi – säkerligen precis som många andra – har våra speciella rutiner och sysslor i hushållet. Ett exempel är att Ama alltid bäddar sängen på morgonen, medan Anders är den som bäddar upp då när det blir dags att krypa till kojs.

Nu när Ama inte får sträcka på sig så mycket så har han även fått ta över bäddningen av sängen. Första gången skrattade Ama gott när överkastet nog låg mer på golvet än på sängen när han var klar.

Men skam den som ger sig! Stolt som en tupp ropade han på Ama för att visa att han minsann grejade det dan efter:

1

Kolla bara vad fint! Överkastet ligger precis som det ska.

Det var bara en liiiten detalj…

2

Ama vek upp ett hörn för att visa vad som inte hade blivit riktigt rätt. Anders kliade sig i huvudet och fattade ändå inte riktigt.

En närbild:

3

Jodå. Överkastet låg jättebra placerat – men med avigan uppåt.

Nu har den lilla fadäsen också rättats till och överkastet ligger som det ska på dagarna.

Som sagt. Vi har våra rutiner på vem som gör vad i dom återkommande, vardagliga sysslorna. Har ni också såna vanor hemmavid?

Gomorron!