Det visade sig…

… att det där parasollet på stranden imorse inte alls var vårt. Ingen bokning fanns åt oss, alltså.

Ändå lyckades vi ta oss ner till vattnet och bada i det för dagen 28-gradiga vattnet. Vassa armbågar är bra att ha. Eller så kan man göra som vi – vänta till andra sittningen. När folk går hem för att äta och sova siesta vid 14-tiden så uppstår det lite mera space på stranden.

Istället för att gå hem och äta kan man då gå ut och äta. På stranden. Här är det en lök och tomatsallad (tyvärr var tomaterna slut) och rester från gårdagens köttfärspaj.

(Som för övrigt såg ut så här i original)

Ursäkta parentesen och återblicken till gårdagen. Nu är vi tillbaka på stranden och avnjuter efterrätten.

Jodå. Den här dagen dög.

León

 

Det var i León som vi bodde på vår finaste camping.

Den hette Parador och är en hel kedja av lyxiga, statliga ”campingar” som finns över hela Spanien. Ofta är dom inrymda i historiska byggnader som kloster eller slott.

Vi ville ogärna lämna ”tältet”, men gav oss ändå ut på stan en sväng.

Här hittade vi ytterligare ett slott. Men när vi kom närmare såg vi att det var en bank som huserade där. Där ser man vad sparpengarna används till.

Dom hade pyntat fint med blommor på dom spanska franska balkongerna i hela stan. Verkar dock finnas en lag som påtvingar pelargon-lavendlar.

Som i varje spansk stad med självaktning fanns här givetvis en katedral…

… och en Plaza Mayor.

Små trevliga gränder fanns det också. Fast just där kunde vi inte gå in. Jamen ni ser väl att det är enkelriktat?

Sen tappade vi bort oss lite.

Men som tur var hittade vi hem till campingen igen.

Näe. Här kan vi inte stanna och smyga i buskarna. Vi drar till Bilbao!

Bokat och klart

 

Sådärja!

Nu på morgonen har ”vi” varit ner och bokat en plats på mini-Cura. Ni ser väl det där blåa parasollet? Perfekt. Bra att man har sin plats klar liksom.

(Fast ärligt så hade jag ingen aning om att vi hade ett blått parasoll. Vanligtvis är det gult. Men man ska inte bry sig så mycket om detaljer)

Gomorron!