Idag när vi skulle gå på en promenad just innan klockan 15 så kom vi på att en viss essentiell vara var slut i detta hushåll.
Nämligen den här. Eftersom affären tvärs över gatan stänger 15 så fick vi inleda promenaden med att köpa detta paket.
För att slippa släpa den runt hela Torrevieja så tyckte Ama att vi lägger upp den i lägenheten på en gång.
Anders sa att vi kan lägga den i brevlådan så länge tills vi kommer tillbaka. Brevlådan är ju på bottenvåningen.
– Ja, sa Ama eftertänksamt, det går nog bra om vi öppnar brevlådan först.
– Nähä! Det menar du inte? Måste man öppna den först?
Men ser man på. Bara man gjorde det så gick det bra! (Fast man hade i och för sig kunnat öppna brödpaketet också och pillat in brödskivorna en och en…)
Andra exempel på Ama’s övertydlighet:
- När vi plockade hallon berättade jag för Anders att han bara skulle plocka dom röda bären.
- När jag skulle hänga tvätt och bad Anders att hämta en galge så påpekade jag nogsamt att han skulle ta en som det inte redan hängde nånting på.
Ama’s övertydlighet är totalt obefogad, men tungan är ibland snabbare än hjärnan. Och ibland inträffar oftare än man tror.