TACK kära släktingar!

Vilken tur vi har som har så fina och snälla släktingar. Eftersom vi inte är i Sverige så hjälper Anders systrar Lena och Tina samt systerdotter Mia till att införskaffa ett start-kit.

Titta vilka fina handdukar och badrumsmatta som Lena har köpt till vår nya lägenhet. Hon vet precis vilken färg Ama vill ha.

God eftermiddag! (Anders bakom tangenterna)

Skyltsöndag – fådda skyltar

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och denna veckas röda tråd är Fådda skyltar. Det är snälla Ylva som har försett Ama med skyltarna denna gång.

Här var det varningsskyltar…

… och en polis som såg till att allt funkade som det skulle.

Även Kronblom vaktade sin omgivning.

I Norrtälje kunde man bara klippa sig.

Eller förresten, det var visst lite ljug.

Man kunde även köpa papper att klippa till.

Alla dagar är inte lika glada.

Men det kan man alltid avhjälpa med en mycket god glass.

Eller varför inte sätta sig ned och pussas lite? Det var väl en rar skylt?

Tack så jättemycket för dina braiga bidrag till Skyltsönsdagen, Ylva!

Gomorron!

Vår tripp till och från IKEA

Häromsistens åkte vi till IKEA. Den soffan vi hittade där var helt perfekt, men tyvärr finns den inte i Sverige, den finns bara i Spanien. Attans också!

Vi hittade dom här fina fortmopparna – hur snygga som helst! Fast kanske något obekväma att sitta på i vardagsrummet. På vägen hem åkte vi via Siscar. Det stället är helt hopplöst att passera. Att åka förbi där utan att få rött ljus… Just det – helt hopplöst!

Det är väl en sisådär 6 – rödljus efter vägen…

… och vi tror att vi bara har lyckats en enda gång att passera utan att få rött ändes vägen.

Då tycker vi att det är skojigare att åka förbi ett ställe som vi kallar ”stora rör” som för övrigt är ett ställe som även finns på Öland.

Att vi kallar det för ”stora rör” är kanske inte så svårt att förstå.

Gomorron!

Att tjacka nya dojjor

Det kan vara nog så svårt. Men huvudsaken är att dom är små och nätta och kommer i en snygg färg. Dom där ser väl tjusiga ut? Fast Anders slog inte till på dom, konstigt va?

Gomorron!

Ama – mittfältaren

Igår berättade Ama om Anders hårda jobb i anfallszonen och i försvaret, idag är det Amas tur att berätta om sitt eminenta spel på mittfältet.

Ett exempel:

Igår tog Ama hand om tvätten som hängde på tork. Fast hoppsan! Det var visst Anders som tog hand om den också, trots att den hängde på mittfältet.

Ett annat exempel:

Disken! Den befinner sig alltid på mittfältet så den brukar falla på Amas lott. Fast inte igår. Varför kanske ni undrar? Jo men för tusan hakar…

… Ama är ju fortfarande konvalescent, och då kan man inte jobba alltför hårt, inte ens på mittfältet.

Ni kanske tycker att behandlingen ser något burdus ut och att Anders hugger henne hårt i armen, men han är väldigt försiktig. Det känns inte alls när sticket kommer. Bilden är arrangerad – själva nålen är borta. Syster Anders vill inte spruta samtidigt som han fotar, och det är nog klokt.

Okej. Gårdagen var kanske inte den bästa för att visa Amas eminenta spel på mittfältet, men nåt bra måste hon ändå ha gjort då Sverige-damernas match slutade så bra som den ändå gjorde.

Gomorron!

Anders befattningsbeskrivning(ar)

Att Anders går under benämningen ”Syster Anders” är det nog ingen som har missat. Fast han har en massa andra strängar på sin lyra också. Några exempel:

• Alla golvrelaterade uppgifter hemmavid.
• Likaså alla takrelaterade uppgifter – Ama jobbar bäst på mittfältet kan man säga (Fast just nu pausar hon även från detta).
• Privatchaufför till Ama.
• Kock.
• Datakonsult.
• Tekniker.
• Tolkare av diverse instruktionsböcker.
• Personlig tränare och betjänt åt en konvalescent Ama.
• Med mera, med mera.

Skulle inte ni också vara glada över att ha en sån tillgång på hemmaplan? Ama är i alla fall mycket nöjd och belåten.

Vädret kan vi inte heller klaga över – om man gillar sol och värme vill säga:

Gomorron!

Att utnyttja sin försäkring

Så blev det dags igen, ett tredje besök på sjukan på mindre än en månad.

Här väntar Anders ännu en gång på ambulansen.

Det är verkligen mängder av bilar här nu, men ambulansen kom fram i alla fall.

Ama tog plats i en ny sjukbädd.

Fortfarande en ”anings” förvirrad – så göra vi när vi borstar våra tänder…

Just den här dagen var maten riktigt god. En Gazpacho som smakade riktigt bra!

Vår nya kuppe hade en fin Leffe-utsikt.

Leffe-utsikten var inte alls så dum by night heller.

Ama hittade en bilstartare. Kan vara bra att ha.

Efter ”bara” tre nätter på sjukan denna gång fick Ama frigång. Det stod en taxi och väntade…

Men som tur är så har Ama privatchaufför.

Jodå, Ama har varit väldigt duktig på att utnyttja sin försäkring och hon gillar att det inte kostar nåt annat än premien där på sjukan. Frågan är bara ifall dom är lika förtjusta på försäkringsbolaget…

Goeftermiddag!

Vi lämnade stan

Det var länge sen nu, men här kommer beviset:

Flammisarna i rondellen!

Det första vi behövde göra var att tvätta bilen efter sandregnet.

Ibland är vi glada att vi inte har nån cab som bilen några bilar framför oss i kön, fast han hann i alla fall fälla upp taket innan det var dags att köra in i tvättröret.

Det är alltid lika spännande att åka in där.

Sen for vi ut på den riktiga vischan, och målet var det här:

IKEA i Murcia. Vi har ju faktiskt en tom lägenhet i Kalmar som behöver inredas. Nu är det ju inte så att vi har tänkt köpa möbler i Spanien och släpa till Sverige, men dom olika IKEA-butikerna har rätt likartade sortiment så vi tänkte liksom sondera terrängen.

Jodå, nog kände vi igen oss alltid.

Soffan Eskilstuna tyckte vi båda om, den var både snygg och praktisk.

Sen kände Anders att han bara måste ha en korv…

… därefter åkte vi hem igen. Samma flammisar fast från andra hållet. Ombyte förnöjer! Det var i alla fall kul att lämna stan, om än för ett tämligen kort tag.

Goförmiddag!

Syster Anders

Den kan väl knappast ha undgått någon att Ama legat inne på sjukan först 8 dagar, var hemma i 5 dagar och sen blev det en sväng igen i på 9 dagar. synnerligen trist! Alla dagar hade hon doktor Hål som läkare (han heter dr Hoyos och Hoyos är ”hål” på spanska).

Så gott som alla gånger hade han den söta, svenska tolken Emelie med som förklarade läget på ett utmärkt sätt. Fast ibland kunde inte hon närvara och då pratade dr Hål spanska (inte så konstigt) och en riktigt bra engelska. Båda språken framförde han dock i ett kulsprutetempo vilket försvårade det hela betydligt . När doktorn förklarade för syster Syster Anders blev doktorn faktiskt riktigt imponerad.

Anders kom bland annat hem med det här:

En massa medikamenter, blodtrycksmätare, blodsockermätare, insulinnålar med tillhörande instruktionsbok (på spanska). Inte helt enkelt. I och för sig hade Anders fått en snabbkurs i hur insulinet skulle användas, men doktor Hål var ändå väldigt impad att han hade greppat allt med medikamenterna och insulinet.

När Ama förklarade att hon brukar kalla honom för ”nurse Anders” så skrattade han glatt och var övertygad om att allt var rätt – vilket det såklart också var.

Gomorron!

Hemresan

På sjukan åkte Ama hiss och hade alltid på sig sin chica sjukhusutstyrsel.

Sen blev det dags för hemfärd.

Ama använde all sin smidighet för att ta sig ur sängen. Det gick väl sådär.

Men till slut hade hon fått på sig sina egna kläder och var redo för att ta sig till bilen.

Vår fina bil stod på en bra parkering, men det var dagen innan.

På natten hade det åskat och regnat och bilen var inte särskilt fin längre. Detta trista sandregn kan göra en smått galen.

När vi kom hem hittade vi detta fina brev från Anki:

Kolla vilka fina wettexar! Anki hade hittat dom på Jamtli och då genast tänkt på Ama – guuu vad gulligt av henne! Lägg även märke till hur snyggt och försiktigt Ama hade tagit sig in i paketet också. Tack så jättemycket finaste Anki, Ama blev jätteglad!

Nu är det bara att njuta av den härliga tillvaron…

… och vädret kan vi då inte klaga på. Eller förresten, det kanske blir för varmt och soligt.

Gomorron!