Skyltsöndag – staty

19 maj 2019

 

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och ännu en gång blir det en kombi med Sannas Weekly Photochallenge där veckans tema är Staty.

Ama har sett en hel del statyer genom åren och några av dom har verkligen varit bautastora.

Några exempel:

1

Frihetsgudinnan i New York. Hon är inte så jätteliten (konstigt ord egentligen – jätteliten, en jätte är väl inte liten?). Fast hon ser ganska pyttig ut när man ser henne från en helikopter ovanifrån.

2

Desto större ser hon ut när man tittar från färjan som går från Manhattan till Staten Island. Den turen är dessutom betydligt mer ekonomisk ifall man vill titta närmare på den damen. Här skyltade Anders med datumet som vi var där och kollade ”The Low Budget Way”.

3

Året efter – 1989 alltså – var första gången vi såg den där utpekade bautastatyn. Nu ser han väl inte sådär jättestor (betydligt mer logiskt ord än jätteliten!) ut på den där bilden från 2017…

4

Men han är trots allt ganska gigantisk i verkligheten. Klicka på bilden så ser ni hur små människomyrorna är vid statyn.

Även i Spanien finns det stora statyer:

5

Ama har klistrat in den utpekade skylten i nedre bildhörnet. (Ja, bloggen råkade visst hamna i Cartagena igen…). Anders tröstar den ledsna statyn.

6

Även denna ofullbordade staty fanns i Cartagena. Saknar både huvud och en arm.

Men det där borde dom kunna lösa lokalt i staden, för gick man bara några hundra meter bort så fann man denna:

7

En staty som enbart har ett huvud och en arm. En fusion av dessa båda borde faktiskt ge en komplett staty. Hursa, ledarna i Cartagena? Jahaja. Jomen det var så lite så. Ama hjälper så gärna till.

8

I Cartagena finns det faktiskt precis huuur många statyer som helst! Fast här var Ama mest fascinerad av den tjusiga regnbågskrukan.

Ama har också funderat lite på vad som egentligen räknas som staty? Måste det vara personer av nån sorts metall?

Det här är personer på Amas favoritmuseum – Seward Johnson Center for the Arts i Trenton, New Jersey. Fast dom är inte i metall, så då är dom kanske skulpturer? Var går gränsen?

På samma museum:

Är det kanske en skulptur som flirtar med en staty? Ama vet inte…

Avslutningsvis några statyer här hemma i Torrevieja:

11

Tres Hombres del Mar. Statyn, Stalkern och kiosken. Den sistnämnda visar att vi inte riktigt har sommar här ännu – den kommer först när kiosken Hombre del Mar har öppnat för säsongen.

12

Här är den klassiska orkestern nere vid paseon inne i stan. En av dom där statyerna är faktiskt ingen staty, han statyerar bara exempel. Ni får själva gissa vilken av dom Ama menar.

Ha nu en riktigt skön vilodag!

Gomorron!


Konst i Key West

04 augusti 2017

 

1

Vi hittade ett ställe där dom hade ställt ut konst-iga skallar. Säkert en massa berömdheter från stan.

Men sen – Ama blev överlycklig!

2

Visst måste det väl vara… En glutt på skylten och visst var det som Ama misstänkte – hennes favoritskulptör, Seward Johnson!

Vi har sett honom på flera ställen, och att hans verk även fanns i Key West var verkligen en positiv överraskning.

3

Anders gick fram och gjorde high five med den där grabben.

4

Medan Ama kollade in det där pussande paret fick Anders tydligen syn på nåt annat och gick ditåt med bestämda steg.

5

Ja, ja. Han blev väl hungrig igen.

6

Man måste bara älska Sewards verk – vissa är verkligen nästan verkliga! Ooops… Dom där var nog mer än bara nästan verkliga…

Sen blev Ama lite nervös och skyndade sig bort därifrån…

7

… för visst var det väl Stalkern som stod där och spanade?

8

På andra sidan huset fanns den här klassikern. Vi har sett den på Seward Johnson Center for the Arts i Trenton, i San Diego och förebilden till skulpturen på ett vackert fotografi hemma hos Ruth i Virginia. En underbart fångat ögonblick.

9

Nöjda och belåtna kom vi tillbaks till båten och började lägga ut. Före det där andra kryssningsskeppet som trängde sig före oss när vi kom in till hamnen. HA!

10

Ama kunde fortfarande inte förstå varför man inte fick fotografera den där intetsägande, militära piren?

11

Kan fotoförbudet ha berott på den där ”spännande” kuren? Jo. Så var det nog.


Det där med att äta…

18 oktober 2016

 

… det måste man ju. Ett trevligt ”måste” tycker Ama.

Men det finns olika sätt.

1

Man kan gå på restaurang. Vi försökte påkalla den där kyparens uppmärksamhet, men han struntade blankt i oss. (Är det möjligen Stalkern som smyger omkring där bak?)

2

Vissa av gästerna såg också en aning stela ut, och kyparen stod kvar där och glodde…

Nej, vi bestämde oss för en picknick.

Och vilken TUR vi hade!

3

Ute där i parken kunde vi sätta oss till ett dukat bord. Men dom måste ha vetat att vi var på väg, för alla grejerna satt fast i bordet. Inte ens en slurk vin kunde vi få i oss. Attans också!

Men sen vände turen:

4

Där på stigen stod några gubbar och lagade till en gryta.

5

Looks yummie! Eller vad tycker ni? Och tur som vi hade så fick vi receptet. Nån som vill komma över på middag?

Nu är det alltså snart dags att börja laga till den där goda middagen…

6

… men först en liten siesta.

Om ni inte redan har gissat det så är detta återigen bilder från Ama’s favoritställe, Seward Johnson Center for the Arts.

Att vissa verkar lite stela här och där har alltså sin naturliga förklaring – dom är skulpturer.


Dessa tjuvar alltså…

13 oktober 2016

 

… dom är bra fräcka.

Kolla här nedan bara:

1

Här låg det där paret och hade det mysigt.

2

Ojdå. Det ser ut som om dom hade somnat?

Och vad hände då?

Jo:

3

Genast smög sig någon fram och försökte lägga vantarna på killens mobiltelefon!

4

Här satt samma person och såg oskyldig ut, men funderade säkert ifall tjejen hade nåt ”intressant” i sin lilla väska.

Men även den klåfingrigaste tjuv…

5

… kan ta sig vatten över huvudet ibland. Den där väskan orkade han inte rubba.

Fast ni kan vara lugna. Allihop var skulpturer på det där fantastiska stället i Trenton, Seward Johnson Center for the Arts, som Ama har visat figurer från tidigare, HÄR och HÄR.

Ja, alla var skulpturer utom den där tjuven då, han rörde på sig… Var han inte väldigt lik den där Stalkern, förresten?


Taskig tajming!

11 oktober 2016

 

Idag fyller Ama år. Hurra!!!

Men attans vilken taskig tajming… Att flyga långt österut just på sin födelsedag? Inte så smart. Själva födelsedagen blir ju för tusan sex timmar kortare i år! TUR att Ama firar hela månaden, sex timmar utspritt på 31 dagar blir ändå inte så farligt.

Jodå, vi är på väg hem nu efter sex veckor på luffen.

Ama har uppnått en aktningsvärd ålder vid det här laget, men känner sig fortfarande inte stor. Och det är hon inte heller! Det finns det bildbevis för:

1

– Hur tusan ska man komma upp här?

2

– Hallå, damen? Kan du hjälpa till lite?? Snälla???

3

– HALLÅÅÅ!!??!

Men dom bara babblade på utan att visa minsta lilla intresse för att hjälpa Ama. Taskigt!

(Bilderna är från det underbara Seward Johnson Center for the Arts i Trenton)

Gomorron!


Ett fantastiskt konstmuseum!

08 oktober 2016

Det besökte vi igår, i Trenton.

1

Ama har nog aldrig känt sig så välkomnad till en konstutställning i hela sitt liv. Och alla dom där figurerna, dom är skulpturer. Fantastiskt gjorda!

Här var det:

2

Seward Johnson Center for the Arts. Lägg märke till det lilla dansande paret där till höger i bild.

3

Det var här dom hade det där skojiga rummet där man tyvärr inte fick bo. Eller förresten, kanske likaså bra det, sängen var i smalaste laget.

4

Kolla vad tuff Anders var! Han vågade posera där med Mona Lisa, trots att polisen stod precis bredvid. Fast det är lätt att vara tuff när polisen är en skulptur.

5

Ama gjorde också en tavla.

6

Anders var mest intresserad av katten, trots den nakna damen?

Men museet var inte bara inomhus. Långt därifrån!

Samma skulptur som på bilden här ovan…

7

… den fanns i megaformat ute i parken. Och parken… Den var också helt gigantisk med mängder av konstverk. Lite förvirrande dock, för hela parken var lite av en enda stor labyrint. Vi fick en karta, men den gjorde inte saken lättare trots att Ama har varit med i SOK (tyvärr inte Sveriges Olympiska Kommitté, utan förkortningen står för Skellefteå Orienterings Klubb).

8

När man gick runt så stötte man hela tiden på den här typen av skulpturer. Mycket naturtrogna! Det kändes verkligen som: Ooops! Här vill vi inte störa…

En helt underbar park att gå runt i, men Ama får be om att återkomma med mer från detta museum en annan gång. För just nu känner hon sig så här:

9

GAAAAHH!!!

DUMMA INTERNET!!!

Och detta trots att Anders verkligen har gjort allt för att hitta det ställe i rummet där mottagningen fungerar som bäst.

Och det är här:

10

När manicken står preciiis där och i det läget, då fungerar det som bäst. Och ”bäst” är att överdriva.

Nåja. Kul att man kan få nytta av en strykbräda nån gång emellanåt i alla fall.

Gomorron!