Tyvärr fick Ama åka in på sjukhuset igen. Inte så roligt men maten är god.
Anders kommer på besök två gånger om dan.
Igår var det partiell solförmörkelse. Det märktes inte alls. När förmörkelsen var som störst så sken solen genom molnen. Vi får vänta tills det blir en total solförmörkelse. Tyvärr inträffar den först i oktober 2126 i Sverige, men vi har tålamod.
Fast så värst länge sen var det inte, det var igår. Men visst kommer ni ihåg den där typen av tjock-TV?
För ett tag sen gjorde vi ett riktigt kap när vi kom över ett strykjärn på Clas O för 42 spänn. Det stora järnet här kostade en femtiolapp, så visst gjorde vi en bra affär även om strykjärnet hemma kommer att stå oanvänt i ett skåp. Men hade vi slagit till på det lilla strykjärnet på bilden hade vi kommit undan med 30 kronor. Attans också, kraftig otur!
Sen ringde det i Amas telefon av den senaste modellen.
Det var dags att packa väskan…
… och vi kollade noga att den var i bra skick, för den gick inte att byta.
Ja, det var då min vän, men visst kommer ni ihåg grejerna på bilderna?
I den här stugan på Svinön utanför Byske tillbringade Ama mycket tid i barn- och ungdomen, i princip varenda skollov packade vi våra grejer och åkte ut hit. Det var även här som hon förlovade sig med Anders i januari 1981 (och blev insnöad på kuppen).
Idag gjorde vi ett återbesök på Svinö (utan ”n”) som ligger väldigt nära det som är ”hemma” nu.
Området ligger nämligen precis under Ölandsbron.
Där finns det fina fikaplatser…
…och gräsligt vass vass.
Som på så många andra ställen finns det populära strövområden.
Fast vi körde vidare över bron mot Färjestaden-hållet…
… och Ama fick där vatten på sin kvarn genom att ha full koll var vi befann oss. Det var inte på Ölands norra udde. Man lär så länge man lever.
Först gladde sig Ama över dom fina wettexarna som hon fått av Susan och Jörgen brevledes.
Sen åkte vi in till centrum och passerade hålet i stadsmulen. OBS! Ingen felstavning, vi har alltid sagt ”mulen” istället för ”muren”. Ett vackert byggnadsverk.
Vi körde utefter kajen…
… och passerade det magnifika slottet.
Sen blev det dags för shopping.
Ett par tassels till Rulle vore väl fint?
Och en hög som bajsande gubben lämnat efter sig i form av en reflex är ju lite julig samtidigt som den ökar säkerheten – perfekt!
På väg hemåt hamnade vi i gott sälskap (inget stavfel här heller).
Visst är dom söta dom små liven? Dessutom har dom en bättre placering där än hemma i badrummet.
När vi kom hem kunde vi se vad det specifika målet hade varit.
Anders hade beställt en pappersförstörare på Clas O. Det sista exemplaret minsann – vilken tur att han hann med!
Den funkade alldeles utmärkt också. Nu kan vi kvadda hur mycket papper som helst – kul!
Allt julpynt – inklusive bajsande gubben – blev kvar i Torrevieja, så det blir till att ”börja om från början, börja om på nytt”. Jobbigt, men det är ju ändå en bra stund kvar. Just nu har Ama ett större beslut att fatta:
Ska hon välja den lilla eller den stora påsen med ostkrokar? Världsproblemen hopar sig…
När vi flyttade in såg Anders kontorsfönster ur såhär.
Ama köpte nya gardiner. Strykjärnet inhandlades för att stryka fast uppfållningen av gardinerna.
Det visade sig vara onödigt. Det gick att grejsa till dom utan fållband. 42 spänn åt skogen! Vi har ett strykjärn i garaget i Torrevieja som vi inte har använt på en sisådär 15 år, så att påstå att vi stryker ofta är en klar överdrift.
Fast helt onödigt var inte inköpen den dagen.
Den lilla röda mojängen i sy-kittet kom till stor användning.
Det fanns fula märklappar högst upp på gardinlängderna. Dom kunde väl åtminstone ha satt dom längst ned?
Anders lyckades med stor försiktighet peta bort dom med hjälp av den lilla röda sprätten.
Vi köpte omtag till gardinerna och hängde upp dom. Visst blev det fint! Vi är mycket nöjda i alla fall.
Att Ama fick en bonus i form av en chick gympapåse med gardinerna gjorde ju inte saken sämre. Den kommer hon att vara mycket rädd om och inte nöta på i onödan.