Skördefest

En sån startar på Öland idag. Trevligt, synd på det taskiga vädret bara. Det är utställningar och marknader runt hela ön och mängder av folk. Själva har vi hittat egna odlingar, frukter och blommor utan att behöva trängas, men mycket vackert har vi sett, det mesta på Anders syster Tinas kollo.

Det här äppelträdet är väl fint?

Sen är dom goda också.

Vi träffade även vännerna Lennart och Ingegerd som vi blivit bekanta med i Torrevieja. Dom hade landat med sin husbil i Kalmar, det var väldigt trevligt att ses…

… och Ama förärades med ett gäng färgglada rosor.

Tillbaks till Tina med familj. Nova hade bakat en supergod hallon/rabarberpaj med hemodlad frukt, Mums!

Vi fick en hel del andra hemodlade grejer med oss hem, bland annat den här grönkålen. Med den kan man göra krispiga chips i ugnen.

Dock inget som Ama kan rekommendera. Kladdiga grejer som fastnade mellan tänderna värre än spenat.

Nej allra bäst var dom sanslöst goda hallonen. Försvinnande goda! Skördefesten fortsätter veckan ut, så vi hoppas verkligen på en förbättring av vädret.

Vilken är era favoritfrukter/bär såhär på hösten?

God eftermiddag!

Annons

Att utnyttja det utrymme man har

Vår lägenhet här i Kalmar är 63,5 kvadratmeter. Inte så stor men något större än den som den vi har i Spanien som är 54 kvadrat (+ en terrass). Det känns ändå rymligt här och det funkar bra att svänga runt med Rulle utan att krocka med alltför många grejer.

Lägenheten är som sagt var inte stor, fast vi har lyckats med konststycket att klämma in ett varsitt kontor:

Anders kontor.

Amas kontor.

Inte illa att lyckas med det om Ama får säga det själv, det funkar väldigt bra med våra datahörnor. Hur har ni löst det hela, sitter ni vid köksbordet och pickar på era datorer eller?
God morgon!

Extrautrustning

Sån är alltid bra att införskaffa till sina fordon.
Rulle hade ju redan fått en egen p-skiva. En himla bra variant som är kombinerad med en inbyggd isskrapa. Dessa tider närmar sig nu.

Skylten med övningskörning är jättebra både för Ama, Rulle och resten av omgivningen.
Sen måste man väl ha lite luktagott också, så ett wonderbaumträd är nästan en nödvändighet.

Ama hittade ett jättefint exemplar i julgransutförande med jordgubbsmöster. Perfekt! Då blir det ju användbart året om. Ekonomipriset börjar åter hägra i horisonten.

Nej, nu är det nog dags att ge sig ut och övningsköra igen. Snart blir det väl dags att träna på halkbana.

Fast ännu så länge är det blöta på vägarna inte i vit kristallform. Hur är det hos er, har halkan slagit till?
God eftermiddag!

Skyltsöndag – att leva som andra lär

Förra söndagen visade Ama prov på en riktigt dålig parkering, ni kanske minns:

Nu har hon fått hjälp med många bestyr av Rulle.

Så här ska det se ut! Jodå. Ama ska ta lärdom av sin nya hjälpreda.
God eftermiddag!

Olikheter man kan fundera över

I Sverige är så gott som alla ägg vita, medan dom i Spanien nästan uteslutande är bruna och otroligt svåra att skala. Varför då kan man undra? Ja, vem vet.

Det enklaste är att knäcka äggen i en skål. Då blir man själv inte helt knäckt och skillnaden mellan äggen är så gott som obefintliga.
Men att skala bruna, kokta ägg är minsann ingen barnlek trots att Ama har testat en himla massa metoder. Hur gör ni när ni ska klä av era ägg?
God eftermiddag!

Dresscode och orättvisor

Det kan väl inte ha undgått någon vad som pågår i Iran nu. Vi var där våren 1995 och då fick Ama känna på hur det kunde vara.

Det började redan på ambassaden i Stockholm. På det där viset skulle Ama minsann se ut på visumet. Så snart hon hade fått sjalen över huvudet tystnade hon – det var som att lägga en filt över en papegoja.

Väl framme i Iran framgick det tydligt hur kvinnor skulle vara klädda.

Ama fick låna en klädsel som var gladare i färgen och som inte var så gräsligt varm som dom svarta. Temperaturen i april -95 var inte att leka med.

Inne i templet hade kvinnorna en avdelning att hålla till i och männen en annan.

På bussarna var kvinnorna hänvisade till bakre delen av bussen och männen satt fram. Helt klart en känsla av apartheid… När det var trångt sökte sig alla mot mitten av bussen, dom ville väl ha närhet till varandra kan tro.

Vi blev faktiskt lite matta av alltihop. Eller ja, vi köpte åtminstone en matta.

Trots det läge som gällde så hittade vi på en massa saker, det fanns en hel del att göra.

Bland annat kunde man åka skidor, men det fanns ingen snö i backarna så det blev inget av det.

Fast bada det kunde man göra, så det gjorde vi. Eller vi och vi… Dresscoden var som sagt en anings orättvis.

Tänk att det nu har gått mer än 27 år och läget är fortfarande minst sagt katastrofalt.
God eftermiddag!

Bofinkarna

Här på vårt boende i Bovieran är det många aktiviteter nere i den härliga vinterträdgården mest hela tiden.

Vi brukar packa vår fikakorg…

… och gå ned i grönskan där vi träffar grannar och umgås.

Det är ofta en stor uppslutning och ett glatt umgänge.

Bland annat är det körsång en gång i veckan. Emellanåt har dom uppträdanden inne på gården. Med tanke på boendets namn har kören det passande namnet ”Bofinkarna”.

Jodå. Det är ett glatt sällskap som träffas med sång, musik och dans. Väldans trevliga tillställningar.
God eftermiddag!

Ibland vimsar man till det

Som för nån dag sen är vi var och handlade. Vi var klara och Anders stod i kassan för att betala. Då passade Ama på att ta några varv bland allt godis som dom har i korgarna vid diskarna. Tanken är väl att locka barn, men det finns fler som blir sugna och snurrar runt där.
När Anders var klar och redo att betala så gick Ama fram till honom för att följa med till bilen. Då var det ett gäng människor i kön som hojtade till Ama: ”Stopp, stopp, stopp!!!” Är inte den där din, sa dom och pekade…

…. på en övergiven och bortglömd Rulle.

Jomenvisst var det Rulle som stod där alldeles för sig själv.

Ja, ibland vimsar man till det och då är det ju en himla tur att det finns en massa snälla och omtänksamma människor i omgivningen. Sen känns det ju bra också att Ama är så pass pigg nu så hon inte märkte att hon lämnat Rulle åt sitt öde.
God eftermiddag!

En nära döden-upplevelse

Anders är som regel lugnet själv och tar det mesta med en klackspark, men det finns undantag.

Häromdagen ”studsade” Ama och Rulle in på Cervera. En porslinsaffär med mängder av roliga och fina pryttlar med grejer i parti och minut både högt och lågt (mest lågt). En nackdel är att det är otroligt trångt mellan hyllorna där och det mesta såg ut att kunna rasa ihop när som helst där vi tog oss fram.

I den här miljön var Andes inte lugn, blodtrycket och hjärtfrekvensen var långt ifrån det hälsosamma läget. När han till slut hade lyckats baxa ut Ama och Rulle från affären – konstigt nog utan att en enda pinal hade åkt i golvet – så sa han med trött röst:

”Nu åker vi till IKEA istället.”

Där är det bra mycket större svängrum och inte så ömtåliga och dyra grejer.
Sen dess har Ama kastat trånande blickar på Cervera, men av någon anledning stannar inte bilen i närheten, Undrar varför?
God förmiddag!

Det rullar på

När Ama blev krasslig tidigare i år fick hon väldigt svårt med balansen. Hon klamrade sig fast vid Anders och stapplade fram på gatorna.
Skitjobbigt!
Men nu börjar det ordna till sig för Ama, hon har fått en extra stöttning här i livet.

Säg hej till Rulle Rullator!
En stilig herre i röd metallic. Jörgen har sagt att han skulle kunna fixa motivlackade eldsflammor och det skulle ju bli precis hur snyggt som helst.
Ama tänkte sig även lite mer pynt:

Några lampor och kanske såna där strimlade läderhandtag som grabbarna med HA-fortmoppar har, det vore väl snitsigt? En glansig jacka med ett häftigt emblem skulle bli pricken över i-et.
Jodå. Ama tänker sig att få till den snyggast pimpade rullatorn i hela Kalmar och Rulle är med på noterna. En nackdel är dock att vi inte är riktigt överens när det kommer till framfarten. Anders har kommit med vissa restriktioner att vi inte får köra på exempelvis folk och inredning, men det går väl sådär. Det står en himla massa grejer ivägen hela tiden…. Men, men. Övning lär ge färdighet sägs det.
God morgon!