… det kan göra att en viss förvirring uppstår.

Här står en förvirrad och vilsen bekanting som inte riktigt vet vad han vill.
För lite mer nytillkomna läsare ber Ama att få presentera:

Staffan Stativ. En gång i tiden var han glad i hågen och dansade runt med Ama i sjukhuskorridorerna.
Efter det har han testat på lite andra verksamheter också…

… som toapappersrullehållare till exempel.
Nu stod han bara där i rummet, ledsen och utan sysselsättning. Det måste vi göra nåt åt!

Ama: Nu du, Staffan Stativ, nu är du Staffan Klädhängare!
Staffan: WEEHOOO!!! Äntligen nåt meningsfullt att pyssla med igen! Och apropå meningsfullt – hädanefter kan du kalla mig Klara Klädhängare, för jag identifierar mig som det.
Hmm… Viss förvirring kvarstår tydligen, men så länge Staf… f’låt Klara är glad så är väl alla glada.
Gomorron!