Gårdagens förflyttning

Den började med att snälle Ole kom och hämtade upp oss utanför vårt hus.

Han lämnade av oss och vår blåa resväska här:

Utanför Alicante flygplats. Ja, en röd väska fick också följa med, att resa utan en röd väska det går ju bara inte.

Säkerhetskontrollen passerade vi fort och lätt, det var bara att gå rakt igenom – inga köer alls. Vi var glada att vi inte flög från Arlanda eller Landvetter där det verkar råda totalkaos för att ta sig genom kontrollerna.

Framme vid gaten gjorde vi nåt mycket radikalt.

Inuti den blåa väskan hade vi packat ännu en röd väska. Den plockade vi ut.

Den gamla, blåa trotjänaren som vi har haft i mååånga år fick sen gå i soporna då den hade ett flertal fel. Utöver färgen så wobblade den när man drog den. Dessutom var den något för stor för att gå igenom som handbagage och en osäkerhet angående detta gjorde att Ama kände en viss nervositet. Vi ställde den tomma väskan vid soporna med öppet lock och hoppades att ingen skulle tycka den såg mysko ut och spränga den.

I och för sig var planen att hamstra lite under resan, därav dom dubbla väskorna. Men det får väl Ama lösa på nåt annat vis. Det finns ju påsar om inte annat.

Där stod vårt plan.

Vi intog våra platser…

… och flög över dom molniga Alperna.

Tre timmar och tio minuters flygning senare landade i Växjö. Det kändes lite hurvigt efter att ha lämnat ett soligt, tjugofemgradigt Alicante att mötas av moln och tolv grader. Men det regnade i alla fall inte.

Jodå. Nu har vi svensk mark under fötterna igen för första gången på åtta år. Så det var väl kanske på tiden.

Gomorron!

Annons