Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och denna veckas röda tråd är Födelsedagsresa.
Idag gratulerar vi nämligen den här grabben:

Anders. Amas älskade Anders. Han har inte växt till sig, han är åtminstone fortfarande inte nio fötter lång. Hur långt det nu kan vara? Varför kan inte alla köra ett metersystem så man begriper?
Födelsedagsresa var det ju, så vi tar det från början.
En knapp vecka innan avresa bokade vi flyget till USA.
Dagen innan planet skulle gå till Los Angeles gick vi hit:

Till IMED i Torrevieja.

Antigentestet fick nämligen inte vara mer än 24 timmar gammalt när flyget avgick. Ama var nervös! Själva ”näsprovet” lät väldigt otäckt och det var vårt första. Sen var det såklart oroande med resultatet också – skulle vi vara positiva? Har inte haft några symptom alls och varit väldigt försiktiga under pandemin, men man har ju hört om symptomfria och försiktiga människor som ändå testat positivt.
Nu var själva provtagningen inte särskilt obehaglig och provet negativt, vilket var positivt (konstigt det där med att negativt kan vara positivt…). Så vi blev godkända för att åka iväg på födelsedagsresan.

På Alicante flygplats köpte Anders lite ”mat”. En mat helt i Amas smak,

Väl framme i Kalifornien fick födelsedagsbarnet välja vilken typ av skådning han ville göra. Ama brukar vilja fågelskåda, men Anders valde planespotting.

När det dessutom finns nåt rymdrelaterat inblandat så blir lyckan ännu större.

Här hade vi hittat en perfekt plats! Ett trevligt motell och en gourmetrestaurang mitt emot. Kan ju knappast bli bättre.

En vacker dukning på restaurangen var det också.

Anders har varit jättenöjd över vår hyrbil, den största midsizebilen vi någonsin haft. Gott om utrymme för både oss och bagaget.

Fast här låg lastutrymmet i lä. Allt i USA är stort! Som tur var stod det att släpet inte var för uthyrning, så det hade vi ändå inte ha kunnat slagit till på. Dessutom var det nästan onödigt stort för vårt bagage.
Ett sånt vidlyftigt leverne som vi har haft hittills på resan – lyxmotell och gourmetrestauranger – det kräver sina resurser. Pengar, typ.
Vi (och amerikanerna) är mycket för den gamla parollen att ”cash is King” så vi åkte till en bankomat för att fylla på dollarreserven.

Sååå amerikansk! Varför ska man behöva lämna bilen för att utföra sina ärenden? Fast Anders är – trots att han lagt till en siffra till på sin ålder – en rask och smidig man. Han parkerade bilen och gick för alldeles egen maskin fram till bankomaten där i tunneln.

Polisen verkade dock lite misstänksamma och hotade med fängelse. Men kollar man på skylten på gallerdörren så kände sig fångarna bara ensamma och ville ha besök.
Jodå, det har varit en jättebra födelsedagsresa såhär långt, och det bästa var nog när till och med vägen hyllade Anders med musik:

En väldigt rolig väg som spelade en trudelutt för Anders. Vägen var ”räfflad” på ett speciellt sätt som gjorde att ljuv musik uppstod när man körde på den.
Här kommer en kort film som visar hymnen, fast ni måste nog ha volymen hög. Ljudet från bilen och vinden gjorde att själva musiken inte framkom lika bra på filmen som i verkligheten.
Haha! Så klurigt gjort av musikmakarna!
Idag gratulerar vi alltså Anders – GRATTIS älskling!
Gomorron!