… det blev det igår.
Den lilla röda väskan som stod framför dörren fick givetvis sällskap av den vanliga röda resväskan som åkte in i bagageluckan, fast inte i vår bil.

Klockan 06:00 stod Ole utanför vår port och lassade in väskan i bilen och sen skjutsade han ut oss till Alicante flygplats. Så snällt och gulligt av honom! Självklart fick han en belöning för det, nämligen en påse med överbliven potatis.

Som vanligt var det trängsel och långa köer vid incheckningen, men det kanske skulle kunna gå snabbt ändå.
Men icket.
Vi hade haft det kämpigt att få fram alla dokument som krävdes för resan. Iberias hemsida är verkligen otroligt långsam, helt kass och levererar mer felsvar än rätt. Gärna när man kommer till slutfasen vid ifyllandet av dokumenten, då kommer den med ett felmeddelande och säger glatt åt en att försöka senare och då börja om från början. Morr och dubbelmorr…
Vi var dessutom sent ute eftersom det antigentestbevis som behövdes inför resan fick vara max 24 timmar gammalt innan man åkte.

Klockan 01:34 på natten innan avfärd fick vi ett bra besked – det skulle bara vara att visa upp det här mejlet vid incheckningen så skulle allt vara frid och fröjd och vi kunde lugnt resa iväg. Pyttsan!!! Hon i incheckningen ville se alla utskrivna papper också, dom på telefonen dög inte. Blir man trött eller blir man trött?

Nu hade vi alla papper med och kunde sätta oss inne på flygplatsen och avnjuta vår frukost. Anders käkade en macka och Ama valde… nåt annat.

Målet var Madrid.

Vi valde att ta bussen.

Dock inte hela vägen. När vi skulle borda planet hamnade vi i en liten kö.

Fast vi har rätt vassa armbågar och hittade bra platser.

Efter cirka 40 minuters flygning var vi framme på Barajas flygplats som den heter i Madrid. En väldigt stor flygplats med långa gångavstånd. Som tur var så befann sig vår nästa flight på samma terminal där vi hade landat.

Även på nästa flyg hittade vi braiga platser.

Efter en nätt liten flygning på 12 timmar och 25 minuter i luften gick vi äntligen in för landning. Det var munskyddstvång på hela resan, men det kan tänkas att vi fuskade med det så snart tillfälle gavs. Vi var inte dom enda som gjorde det kan man säga.

Så efter en lång och jobbig dag tog vi alltså mark i Los Angeles, USA

Där hade vi förbokat en midsize-bil. Dom har vuxit sen vi senast var i staterna… Ändå försökte biluthyraren att få Anders att uppgradera sig till en ”truck” utan kostnad. Det var innan Anders sett bilen men han sa att han ville ha den bil han beställt. Sen ville uthyraren dyvla på honom en himla massa andra grejer för ”en mindre kostnad”, vilket också avböjdes. Det tog tid innan vi fick ut bilen kan man säga, trots att den var förbeställd och klar. Jobbigt sånt där!

Trafiken runtikring LA kan också vara nog så jobbig. Vi är glada att vi inte behöver pendla till och från jobbet där.

Sent på kvällen kom vi fram till vårt motell i Santa Clarita och var glada att äntligen få sträcka ut oss och vila ordentligt.
Ja, det var en lååång resdag igår, men nu befinner vi i Kalifornien och har för första gången lite drygt två år lämnat Iberiska halvön. Det känns bra!
Gomorron!
(”Gomorron” kanske känns fel tidsmässigt för er, men vi ligger 9 timmar efter er i Sverige så här är det morgon)