Gårdagens tur…

18 februari 2022

… den startade som oftast nuförtiden nere i garaget med att vi stuvade in väskan och kuddpåsen i bagageluckan. Lägg märke till tavlan i bakgrunden. Materialet till den samlade Ama in under en vandring i Kanada 1996 (?), precis då OJ Simpson blev friad från mordet. Ama hade då inte fattat att ”utsiktspunkt” innebar att man var tvungen att gå uppför… Nu vet hon bättre. På vägen till den där utsiktspunkten samlade hon löv för att hämta andan. Fanns liksom inga skyltfönster att glo i just där.

Fågelskådning i rondellen nära Carrefour. Den här gången kunde inte Ama låta bli att fota igen! Dom är ju så fina.

Vi bilade vidare ut på landsbygden.

Bergen är rätt magnifika där dom tornar upp sig i fjärran.

Det som inte är så magnifikt är långtradare som passerar varandra i myrhastighet. Man kan tycka att den som blir omkörd borde släppa förbi den andra för att låta snabbare bilar passera.

Men å andra sidan…

… en del kan man spegla sig i när man väl kommer förbi.

Efter ungefär en och en halv timme såg vi målet för dagen.

Anders hade letat upp en perfekt gratisparkering ”hyfsat” nära boendet. På andra våningen i det röda huset har vi bott i natt.

Vi checkade in på Hotel Pio XII.

Rummet var fint och fräscht…

… men att kalla det där för en terrass var en klar överdrift. Dom hade dock utlovat en utsikt över en sevärdhet därifrån och ni ser väl?

Okej. Ama zoomar:

Vår bil måste väl ändå klassas som en sevärdhet!

Fast vred man huvudet 180 grader åt andra hållet så såg man detta:

En borg… Ama kan faktiskt inte instämma i att en borg är sevärd. Hon valde att titta på vår bil istället.

Var hade vi hamnat nu då?

Jo här:

I Jumilla.

Det blev en kort liten semester, idag styr vi kosan hemåt igen. Fast även korta resor verkar ha en tendens att hänga med länge i bloggen, så det kommer mer från Jumilla framöver.

Gomorron!