Vädret…

28 februari 2022

… har varit lite si och så på sistone.

Fast oftast orkar solen jaga bort molnen och när den kommer fram får man ju passa på att gå ut.

Även om solen skiner kan vinden vara vass och då är Lizzaran ett bra ställe där man kan få lä bakom glasskivorna.

Ama valde ändå att behålla koftan på.

I tisdags var det en jätteskön dag, Ama vågade plocka av sig koftan och valde till och med att sitta i skuggan. Vi käkade med Ingegerd och Lennart på BarCelona. Se hur glad Ama blev då Ali kom med vinet!

Ja, vi var glada allihopa.

Ama hade ett svårt beslut att fatta. Varmkorv med mos eller falukorv med mos. Varmkorv eller falukorv, varmkorv eller falukorv…

Det blev falukorv och Ama ångrade inte sitt beslut för det var jättegott. Några otäcka orangea saker fanns på tallriken, men dom var stora och lätta att sortera bort…

… och dessutom fanns det en hugad spekulant på andra sidan bordet.

Det blev även förfriskningar på vår terrass under överinsyn av duvskrämmarormen. Som tur var så höll han sig i skinnet, han ömsade åtminstone inte sitt skinn.

Ormen har förresten fått utökade arbetsuppgifter nu.

Utöver att skrämma bort duvor från terrassen…

… så är han en utmärkt servetthållare. Jättebra när vinden friskar i vilket den har gjort en hel del på sistone.

Gomorron!

Annons

Skyltsöndag – konst i Torrevieja

27 februari 2022

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och denna veckas röda tråd är konst i Torrevieja.

Runt om i stan finns det dekorationer som piggar upp gatumiljön, i alla fall tycker Ama att det är så och här kommer ett litet urval av konsten man kan hitta lite här och där.

En del av konsten är målad på kakelplattor.

Riktigt tjusiga verk! Fast antingen är det där lilleputtfolk eller så är vintunnorna i bakgrunden bautastora.

Vissa barer och restauranger har försett sina väggar med snygga och färgglada målningar.

Här har Rosie piffat till en mur.

Många har sett till att dom tämligen fula jalusidörrarna har blivit mer tilltalande.

Även en otäck bilhiss kan se trevlig ut, men det är verkligen ett oskick av klottrare att vara där och kludda. Oftast respekteras dom vackra konstverken, men helt klart inte alltid.

Husfasaden blev verkligen kul med den där utsmyckningen.

Och visst är väl det där betydligt finare än en tråkig, enfärgad fasad?

Ja, visst finns det mycket trevlig konst att fästa ögonen på när man vandrar runt i stan.

Fast en del av konsten är mest bara konstig.

Gomorron!


I onsdags…

26 februari 2022

… fick bilen komma ut för att få lite motion igen.

Bara en liten bit hemifrån blev det en skojig mätarställning ännu en gång. Ooops! Det verkar som att någon fortfarande hade underlåtit sig att damma av instrumentpanelen.

Vi åkte söderut, men undvek N332-an där det var väldigt mycket trafik. Istället körde vi genom stan med start på Diego Ramirez-gatan. Efter att gatan har bytt namn ett flertal gånger kommer man fram till den här rondellen vid Aldi nära det allmänna sjukhuset. Där funkar det bättre att köra upp på 332-an då den större vägen övergått till att bli tvåfilig istället för att bara ha ett körfält åt vardera hållet.

Eftersom det var en ganska gråtrist dag så tyckte vi att det vore lämpligt med en shoppingsväng.

I garaget under shoppingcentret finns det röda och gröna lampor som indikerar huruvida parkeringsplatserna är lediga eller ej så man vet vartåt man kan sikta. Det finns även blåa lampor, dom visar var det finns lediga handikapprutor. Smart!

På denna skylt kan man se vilka sön- och helgdagar som Zenia Boulevard håller stängt. Hela januari, februari, mars och maj är söndagsstängda. I april hålls det tydligen mer öppet på grund av påsken och efter halva juni anses det förmodligen vara högsäsong typ året ut. Det här med att det inte är öppet är inget affärerna har valt själva utan i början av 2018 utgick ett påbud från Valenciaregionen att affärerna fick hålla öppet max 40 röda dagar per år. Detta har Ama berättat om HÄR.

Nå-å? Blev det nåt shoppat då?

Jajjemensan!

Det obligatoriska teet från Alcampo fick följa med hem och i korgen syns även Amas nya Duoapp. Ja, vi använder ett anteckningsblock när vi tittar på ”På spåret” för noteringar och poängsättning och det vi använt tidigare var fullklottrat. Nu är i och för sig det programmet slut för denna gång, men det kommer väl fler säsonger. Om inte annat går det att anteckna andra grejer i blocket också.

Nöjda med vår shopping åkte vi hem igen.

Då hade solen vunnit över molnen ännu en gång så vi gick till La Paramount och fick en belöning för väl förrättat värv.

Gomorron!


Flip eller flop?

25 februari 2022

Att flippa vattenflaskor har blivit poppis nuförtiden.

Häromdan hörde Ama en massa dunsar ute i köket och var såklart tvungen att gå dit och kolla.

En mycket stolt Anders sa att han hade lyckats flippa vattenflaskan så den landade ståendes i minst 50% av försöken.

Okej, sa Ama, upp till bevis!

Anders koncentrerade sig…

… påbörjade svingen…

… och släppte sen flaskan för att få till snurren.

Här är Amas bild från rotationen:

DUM kamera! Den valde att fota insidan av Amas hand istället för att fånga själva snurren.

Fast landningen blev ju hur bra som helst.

Sen var det Amas tur att testa.

Hon koncentrerade sig noga och svingade sen iväg flaskan. Och tamejtusan – hon lyckades redan i första försöket:

Taadaaa!

Fast Anders påstod att det var fusk att den tog stöd av en vinflaska, väggen och tekopparna.

Ama gjorde ytterligare ett försök, men det lyckades inte alls. Flaskan rullade ned på golvet.

Okej. Tredje gången gillt:

Taadaaa!

Även om Anders fortfarande hävdade att det var fusk med stöttningen och påstod att det var en flop så ansåg Ama att det var värt bonuspoäng att flaskan landade på huvudet och tyckte att det var en flip.

Med tanke på att Ama gillar temuggarna och ogillar tanken på att få rödvin över köksbänken så gav hon upp sina försök redan efter tre kast.

Men det var kul så länge det varade och vi fick oss ett par rejäla skratt. Nu har vi alltså enligt talesättet förlängt våra liv. Inte alls så dumt det.

Har ni testat att flippa vattenflaskor och hur har det i såna fall gått för er del?

Gomorron!


Att äta närproducerat…

24 februari 2022

… det ligger ju i tiden nuförtiden och det gjorde vi i måndags.

Det började med att vi åkte ut från vårt garage med en skojig mätarställning i bilen. Kan det börja bättre?

Jo, det kan det faktiskt.

Temperaturen var också bra, men ni kan väl vara snälla att bortse från dammet på instrumentpanelen?

Vi hittade ett perfekt fordon att följa efter! Det borde leda oss rätt. Fast den där cementblandarbilen for iväg åt fel håll.

Sen hittade vi bekanta mördarbackar…

… som ledde oss fram till Leffe och Karlsson. Vi lyckades dessutom med konststycket att smyga oss på dom från ett oväntat håll. Weehooo! (Att hitta rätt uppfart till deras hus är lika svårt varenda gång).

Dom hade härmat våra duvskrämmor för att försöka skrämma bort katter istället och det verkade funka det med. Om bara Karlsson låter bli att trampa dom i skallen hela tiden så kan det nog gå bra. (Plastormarna alltså, katterna kliver hon inte på).

Vacker blomsterfägring där ute hos dom.

Vi fick en välkomst-cava som satt bra. Om ni tycker att Karlsson och Ama ser nervösa ut så beror det på skotträdsla. Men vi klarade oss.

Det gjorde inte alla tidigare i år…

Det bjöds nämligen på supergoda älgfärsbiffar (älgen var skjuten av Karlssons jaktlag), en otroligt god sås med svamp som var plockad intill jaktmarkerna och även lingonen till sylten var plockade där. Salladen och potatisen var också helt perfekta!

Kolla Amas eminenta bloggdressyr! Inte en enda har rört maten innan bilden blev tagen.

Men sen tog vi för oss rejält. Oj så himla gott!

Till efterrätt blev det glass och närproducerad hjortronsylt. MUMS vad gott!

När kvällningen kom så åkte vi hemåt igen. Ama var glad att vi hade bilen med i mördarbackarna.

Sen var det en skojig mätarställning när vi kom hem igen.

Kan det bli bättre än såhär? Tror inte det va?

Fast lite kan man ifrågasätta trots allt… Närproducerat? Jodå, både älgen, svampen, lingonen och hjortronen var närproducerade i Västerbotten. Fast om man inmundigar alla dom godsakerna i Torrevieja, Spanien? Är det så närproducerat då?

Jodå, det är det. Men framförallt så var det jättegott och väldans trevligt.

Gomorron!


En skön söndag och ett lyckat misslyckande

23 februari 2022

I söndags var många ute och strosade på strandpromenaden.

Kanske extra många nu när det pågår en karneval i stan och det skulle gå ett karnevalståg senare på eftermiddagen. Den här skylten visade det aktuella programmet dag för dag.

Den här skylten kändes mindre aktuell. Den 27 november 2021 var det en konsert ”I väntan på julen” på teatern i stan. Liiite sent att göra reklam för det evenemanget nu kan Ama tycka.

Dom här grabbarna var det drag i – fullt ös!

Vi hade stämt träff med Annica och Christer på det vanliga stället nere vid vattenfallet.

Var det en armbågshälsning som Christer körde med…

… eller var det möjligen fågeldansen?

Vi gick iväg till restaurangen Pig’n Pollo.

Där blev det en favorit i repris som Anders och Ama delade på. Dom andra åt gyros och även dom blev nöjda med maten.

Sen gick vi hem till oss och löste diverse världsproblem på terrassen. En väldigt skön och trevlig söndag!

Karnevalståget struntade vi i. Vi är fortfarande ganska folkskygga och vill undvika trängsel så gott det går. Att det uppstår trängsel vid såna där parader är väldigt vanligt, det vet vi av tidigare erfarenheter.

Dagen efter – i måndags – gick vi hit:

Till saluhallen nere i stan. Där inne finns ett ställe där man ska förnya sina busskort. Det kostar ingenting, men man fyller på med ett år i taget. Inte för att vi åker så mycket buss, men gratis är ju alltid gott.

På dörren hängde dom här lapparna:

Den högra lappen visade att det skulle vara öppet till klockan 13, men det var stängt trots att klockan var strax före 12. Den vänstra lappen sa att dom skulle återkomma inom 30 – 50 minuter. Väldigt informativt då det inte fanns nån uppgift om när lappen hade satts upp.

Vi bestämde oss för att ta en kaffe och gå tillbaks vid 12:30.

Då hade dom öppnat igen, men vi misslyckades med att fylla på våra busskort i alla fall. Det visade sig att påfyllningen hade skett med automatik i år. Nästa gång vi ska fylla på själva är januari/februari nästa år.

Nåja, det blev ändå ett lyckat misslyckande. Busskorten är giltiga ett år till, vi fick en skön promenad och en god kopp kaffe. Inte alls så dumt när man tänker efter.

Gomorron!


Paraje Natural La Pilarica

22 februari 2022

Så hette det naturreservat som Anders hade letat upp som en lämplig mellanlandning på vår resa hem från Jumilla.

Det låg uppe i bergen där borta.

Som tur var fanns det en bilväg som nådde minst halvvägs upp på berget och vi parkerade framför en söt liten kyrka.

Såhär såg kyrkan ut från ett lite annat perspektiv.

Det fanns en gångbro som ledde över en tämligen torrlagd flod.

Det såg ut som att det kunde vara rätt mycket vatten i floden emellanåt. Längst ned kan man skymta staden Callosa de Segura…

… fast den verkade Ama inte vara särskilt intresserad av.

Hon tittade upp åt andra hållet…

… och fasade över vad som skulle kunna tänkas komma.

– Kom igen Ama! Vi kilar upp på berget en sväng!

Suck… Uppför är inte Amas favoritriktning, speciellt inte när underlaget är lite si och så.

Då plötsligt kom hon på den perfekta undanflykten!

– Nån måste ju stanna kvar och vakta fikat! Jag tar på mig den uppgiften helt frivilligt.

Sen att det fanns viktigare grejer att bevaka där gjorde uppoffringen ännu mer heroisk. Amas bloggmojäng får ju till exempel inte försvinna.

Men ni kan få följa med Anders på en liten sväng i det här klippet på en dryg minut:

Lägg märke till vilken fin mottagningskommitté Anders fick där i slutet av klippet.

När han kommit tillbaks från sin lilla bergspromenad så fick vi en välförtjänt fika.

Sen blev det dags att åka nedför berget igen på en ganska läskig väg.

Ama hoppades verkligen att vi inte skulle få nåt möte och turligt nog slapp vi det.

Väl nere i civilisationen igen så satte vi kursen hem mot Torrevieja. Det blev ett fint stopp uppe på berget och Ama ska definitivt lägga det där med att ”vakta fikat” på minnet.

Nu till nånting helt annat och väldigt aktuellt:

Idag är det ett sånt där roligt datum igen – Ama älskar såna!

Gomorron!


Jumilla

21 februari 2022

Som Ama skrev i förra inlägget så är staden mest känd för allt vin som produceras där och det lockar många turister.

Som varandes turister i stan så lämnade vi hotellet för att leta upp nån trevlig bodega.

Den närmsta bodegan låg väldigt nära, på andra sidan gatan från hotellet vid parkeringen där vi hade ställt vår bil. Men att säga att den såg trevlig ut är att ta i, dessutom såg den ut att vara ”ganska” stängd.

Så vi tog en kort promenad in till stan.

Där hittade vi ett betydligt fräschare ställe.

Det fanns vinflaskor i varierande storlekar, dom mindre är såna där normalstora 75-centilitersflaskor. Kanske bättre att slå till på dom större?

Fast varför nöja sig med det…

… när det fanns såna här vinboxar? 15 liter räcker nog liiite längre.

En väldigt trevlig tjej ordnade en privat vinprovning åt oss. Två röda viner och ett vitt testade vi.

Eftersom bilen stod kvar på parkeringen utanför hotellet så fick Anders också testa. Det vita vinet var jättegott och dom röda var helt okej, men vi köpte inget. Ville liksom inte släpa runt på flaskorna på vår vidare tur runt stan.

Dags för mat! Ama var väldigt sugen på asiatiskt så vi sökte upp en kinarestaurang.

Vi hade en himla tur som fick ett bord på den knökfulla restaurangen.

Se så fint Ama skötte sig som inte rörde maten förrän kortet var taget!

Fast när hon väl började äta var väl inte bordsskicket det allra bästa.

Mätta och glada efter den goda maten fortsatte vi ut på stan igen.

Gick igenom en fin palmallé med en ganska otäck syn i andra änden. VVB!!! Våga vägra borgen, alltså.

Så Ama inledde en sittstrejk.

Många fina mosaikbänkar med olika mönster fanns det att sittstrejka på.

Det fanns även mer lyxiga varianter, med ryggstöd minsann.

Vi hittade en annan park där Ama vilade upp sig på kanten av en fontän…

… medan Anders beundrade den beskärningsteknik dom har i staden…

… och vädret kunde vi inte alls klaga på.

Det blev verkligen ett jättetrevligt besök i Jumilla. Nästa inlägg från trippen kommer att visa var vi mellanlandade på väg hem mot Torrevieja dagen efter.

Gomorron!


Skyltsöndag – Jumilla

20 februari 2022

Så var det dags för Skyltsöndag med BP igen och denna veckas röda tråd är skyltar från Jumilla. Under veckans lilla minitripp dit så fastnade en hel del såna i Amas mobilkamera.

Tydligen anser dom sig vara smarta i Jumilla. Ser ni oss i speglingen i dörren?

Ama fotade den smarta affären från en annan vinkling och spegling. Det tycker hon var ganska smart gjort om hon får säga det själv.

Runt om i Spanien finns många containrar för insamling av kläder och skor. I Jumilla hade dom utökat insamlingen med leksaker också, även detta tyckte Ama var smart.

Det är trevligt med kartor så man vet var man är och vart man ska gå. Den där var lite svår att få med sig, men vi hade fått en liten pappersvariant på hotellet som vi hade med oss. Även om vi nuförtiden mest förlitar oss på den gps-variant som finns i mobilen så vill Ama gärna ha en ”riktig” karta med sig också.

Det Jumilla är mest känt för och det som lockar flest turister är vinet från trakten.

Man kan åka runt på många vingårdar i omgivningarna.

Även inne i stan finns det många bodegor som ligger inom gångavstånd. Bra att ingen behöver köra när det handlar om vinprovning, trist att bara titta och på sin höjd lukta på vinet. Vårt hotell låg där inne till höger och åt andra håll hittade man några bodegor. Bra med tydlig skyltning.

Här kunde man både smaka och köpa vin.

Stilrent och snyggt inne på bodegan.

Extrapris minsann! Ta 6 betala för 3. Låter som ett bra erbjudande, men vad priset var det framgick inte av historien.

Fast man kan ju inte bara dricka, man måste självklart få nåt att äta också.

Alla bilder är från i torsdags när vi var i Jumilla och traskade runt. Men vad vore väl en Skyltsöndag hos Ama utan en tur ut till bildarkivet?

Vi ger oss av till oktober 2015:

HÄPP! Då var vi till Jumilla förra gången. Det är tur att Anders har så bra koll på bildarkivet för då slapp Ama gå tillbaks till den där rondellen för att ta en ny bild.

Gomorron!


Hemresan från Jumilla…

19 februari 2022

… det blev en trevlig tur även det.

Vi startade som så ofta förr med att inta en medhavd frukost på rummet innan vi checkade ut från hotellet och stuvade in våra grejer i bilen. På den övre våningen i det röda hotellet syns det att vi inte hade dragit ned våra jalusier innan vi drog. Ooops!

Vi åkte ut genom stan.

Temperaturen var väl inte sådär jättebra när vi åkte och för första gången på väldigt länge kände Ama en längtan efter att sätta igång stjärtvärmen i bilen, men hon motstod den frestelsen.

Rondellskulpturerna är ofta väldigt fascinerande här i Spanien.

Här var det ett solur, men det som var mest spännande i just denna rondellen var att vi körde lite fel och på grund av det blev vi tvungna att passera en poliskontroll två gånger. Inte för att vi hade nåt att vara oroliga över, men det är ju alltid trevligt att slippa bli stoppad.

Här varnades det för snö. Det hotet kändes dock inte alltför överhängande, temperaturen hade stigit en del. (Ursäkta den taskiga bilden, motljus i kombination med speglingar i bilrutan blir sällan bra…)

Det växer upp både mandelträd och solceller här i landet. En bra kombination! Där man inte odlar kan man utvinna annan energi, och sol finns det gott om. Det fanns nån fånig lag som typ förbjöd privatpersoner att utvinna sin egen energi, Ama tror att det har ändrats nu – bra så!

Mandelträd som stod i full blomning fanns det gott om. Vackert!

Vi körde in på en mindre väg. Fast den hade åtminstone mittlinje och det tackade Ama så jättemycket för.

Utefter den vägen fanns det ännu fler vackra mandelträd och det tackade Ama ännu mer för!

Sen kom vi fram till ett annat stopp som Anders hade googlat sig fram till. Han är en riktig expert på att hitta såna mellanlandningar! Men det stoppet ber Ama om att få återkomma till.

Till slut kom vi hem till vår hemstad. Ama kallar den här ”fantastiska” bilden för ”Flamingos i motljus kombinerat med fula speglingar i bilrutan”.

Jomen så kan det bli om inte Anders orkar köra ett par varv extra i rondellen.

Gomorron!