En konstig konstutställning i bergen

19 januari 2022

Förra inlägget avslutades med en klipphängare, skulle Ama våga vägra berget på vår promenad utanför Crevillente?

Nej, det gjorde hon inte. Med lock och pock från dom andra, samt löfte om både drag och putthjälp gick Ama med uppåt berget. Vägen var överraskande bra, men ganska läskig ändå.

Utöver rullgrus…

… så fanns det otäcka odjur.

Som tur var fanns det bänkar där man kunde sätta sig för att vila. Ama slog sig ned mellan Anders och en dam och klappade hennes katt.

Det fanns en uppsjö av allehanda konstverk som han som ägde stället hade knåpat ihop på en sisådär 7 – 8 år.

Här kommer ett urval:

Ett UFO.

UFO-t hade förmodligen haft med sig dessa aliens ned till jorden.

Dom två till höger såg något döda ut, och han på pålen till vänster har nog inte länge kvar.

Vad sägs om den frisyren? Kan vara ett alternativ till korkskruvslockar.

Till slut hade vi nått toppen av berget kullen. Där kände vi oss en aning utstirrade.

Det var en påskö-moai som glodde.

Mohikanen tittade mer avmätt på oss.

Den där figuren hade något som Ama ofta önskat att hon också haft – ett par extra armar.

Dom hade glömt att städa bort julen, fast damen i mitten verkade städa bort hjulen.

Kanske skulle hon skänka hjulen till Idlaflickorna högst uppe på toppen?

Sen hade konstnären kändisar i sin samling också.

Johodå!

Vi såg till exempel Elton John.

Ja, nog fanns det många konstiga konstverk av allehanda slag och det var verkligen både intressant och roligt att gå runt där och titta på alla skapelser som den väldigt trevlige konstnären hade gjort. Hans fantasi var det absolut inget fel på.

Vi hittade även hans förråd med material till kommande verk.

När det var dags att åka vidare funderade Ama på att flyga. Då slipper man rullgrus i nedförsbacken och bara man inte flyger för nära solen så borde väl det gå bra? Nåja, det återstår att se…

Gomorron!