Ja, det finns en massa anledningar till att göra det, men en av dom främsta är ibland denna:

Det finns en nespressopluttaffär i stan. Vårt förråd av såna var tvärslut.

Man får inte fota inne i den affären – Ama har blivit tillsagd om det många gånger, men hon är tydligen ganska glömsk. Fast hon passade för säkerhets skull på att fotografera när säljaren var dold bakom pelaren.

Ama älskar alla dom vackra färgerna i hyllorna men är lite ledsen över att dom röda pluttarna innehåller koffeinfritt kaffe, så dom får aldrig följa med hem.

När man har handlat blir man bjuden på kaffe, fast nu fick man inte dricka det inne i affären.

Istället fick vi med oss en liten mugg med kaffe som vi inmundigade utanför på en bänk. Det gick bra det med.

Dagen efter – igår alltså – var det dags för hemresa. På förmiddagen släpade vi med oss vårt pick och pack och återvände till butiken. Säljaren hade återigen vänligheten att gömma sig bakom pelaren så Ama kunde fota.
Varför gick vi tillbaks, kan man undra. Jo, förstår ni. Vi var utlovade en present som dom av nån anledning inte hade kunnat överlämna dagen innan och presenter vill man ju gärna ha nu när det är födelsedagsmånad och allt.

Sen traskade vi till garaget för att hämta upp bilen. Som ni kan se så hade Anders parkerat som en hel spanjor och gjort intrång på grannrutan. Till hans försvar måste ändå sägas att när vi kom dit dagen innan så rådde det snedparkering som var orsakad av bilarna på båda sidor. Han kunde inte ha ställt sig på nåt annat vis för då hade han hindrat grannbilen från att komma ut. Sen var parkeringsrutan till höger om silverbilen blockerad så han stod inte ivägen för nån. Inte då i alla fall…

Men vad var det för en lapp som vi hade fått på rutan vid förarfönstret?
Jo denna:

”DU ÄR UTANFÖR PARKERINGSPLATSEN”
”Följ reglerna och instruktionerna från den ansvariga för parkeringen angående användning och säkerhet av parkeringen, dess anställda och användare”.
Jamen vad är det för småaktigt trams att gnälla över ett litet övertramp utanför en parkeringsficka? (Det uttalandet kaaan vara lite av att kasta sten i glashus från Trafikpolis-Amas sida…). Fast visst är det väl lite typiskt att vi får en knäpp på näsan när det för en gångs skull blev så och det var faktiskt dom andra bilarna som började!

På hemvägen såg vi att ett flygplan var på ingång för att lämna av passagerare och hämta upp nya. Ama såg också att det var väldigt mycket skit på rutorna. Så kan vi ju inte ha det!

Så vi tog sikte på biltvätten vid Carrefour. Det visade sig dock att den var stängd på grund av en total ombyggnation.

Bilen fick därför nöja sig med en avspolning. Oftast gör vi detta innan vi åker iväg på våra turer, men det sägs ju att omväxling förnöjer. Nu står den alltså (hyfsat) ren och fin nere i garaget efter vår tripp istället.
Den där presenten från Nespresso då, vad var det vi blev förärade?
Jo detta:

En diskhandduk. Kaffepluttarna hade vi betalat för så presenten var alltså ”bara” en diskhandduk. Inte för att Ama vill vara otacksam, men hade vi vetat det så hade vi inte släpat med oss bagaget till affären utan gått direkt till garaget och fått den där knäppen på näbben av lappen från parkeringsvakterna.
Senare på eftermiddagen fick vi ett mejl från Nespresso som lät meddela att han i affären hade glömt att ge oss två stycken kaffekoppar som vi också skulle ha fått och att vi ska få dom nästa gång. Då var det som vi trodde från början, att vi skulle få både en diskhandduk och koppar vilket hade gjort det mer mödan värt att gå förbi där på förmiddagen. Misstag kan alla göra och det var snällt av dom att meddela i alla fall.
Vi är alltså hemma igen, men man hinner med mycket mer än att köpa kaffepluttar när man tillbringar ett knappt dygn i Alicante. Det lär alltså komma mera från den fina stan.
Gomorron!