
Kvällen innan den stora dagen var den vackra månen nästan lika ny som Ama. Fast i ärlighetens namn är nog månen några år äldre trots allt.

När kulmen på födelsedagsmånaden äntligen kom fick Ama en födelsedags-tapa på eftermiddagen. Inte för att hon behövde lugnas på något vis, utan helt enkelt ”because she was worth it!”.

Sen gick vi hem och möblerade om. Det där blev väl bra?

Det där blev nästan ännu bättre.

Precis på utsatt tid – klockan 17 – anlände dom första gästerna och dom hade med sig en mycket vacker ros till Ama.

Strax efter droppade det in fler som också hade med sig presenter. Ama gillar att fylla år!

Vi samlades runt runda bordet. (Okej, det var två ovala bord, men principen blev densamma). Dom som skålade var Lasse, Jörgen, Bosse, A-K, Ami, Fia och Susan. Ja, åsså Stalkern såklart.

Sen kom Jörgen och Susan in med en tårta och alla stämde upp i en vacker skönsång för Ama. Hon blev så rörd så det kom några tårar nedför kinderna.

Tårtan bestod av Jörgens sanslöst goda hembakade biskvier och det fanns så det räckte till alla. Ama har till och med ett gäng kvar – mums!
Ljusen visade att Ama fyllde 16 år i måndags.

Ooops! Det är fult att ljuga. Sådär skulle den visst vändas.

Som ni kan se så ljuger inte rubriken heller – vi hade verkligen ett fantastiskt roligt födelsedagsfirande!

Efter att vi hade snacksat, snackat och garvat hemma hos oss så gick vi ned till en favoritkinarestaurang med god och prisvärd mat. Där finns det ett par stora bord som är runda på riktigt, såna är perfekta när man är många som vill umgås.
Tyvärr lyckades varken Anders eller Ama få med hela sällskapet på bild…

… därför har Ama ”ärligen” (utan att fråga) snott den här bilden av Susan, där kom alla med. Utom Susan själv då, men hon fick ju vara med på förra bilden.
Det blev som sagt var ett fantastiskt roligt födelsedagsfirande – tack så jättemycket allihopa!
Gomorron!