… det borde väl egentligen vara en måndag? Men i verkligheten var det en onsdag. Igår alltså.

Vi lämnade hotellet i Valladolid och gick mot vårt första mål som låg där i slutet av allén.

Bilen. Den hade övernattat på en gratisparkering på en sisådär 5 minuters gångavstånd från hotellet.

Vi åkte vidare på vår färd. Anders kollade framåt, medan Ama kollade bakåt. Ett riktigt bra samarbete.

En bensträckare är alltid trevlig och bra, så vi stannade till vid en kyrka på vägen som låg i… i… i… Ja, nånstans ändes vägen låg den.
Där fick vi till vår förskräckelse se en otäck dödsolycka!

Ni ser väl?
Okej. Ama zoomar:

En duva hade trasslat in sig i nätet som skulle förhindra duvor att sitta där och bajsa på både människor och skulpturer. Med facit i hand så borde den nog ha fattat piken och hållit sig därifrån.

Vi åkte vidare över bergen. Som högst var vi på cirka 1500 meters höjd. Inte jättevarmt där uppe kan man säga.

Vi såg den typiska spanska tjuren.
Men inte bara den!

Vi såg kossor också. Dom vände bättersidan till och struntade fullkomligt i oss.

Efter drygt två timmars bilfärd kom vi fram till vårt mål. Ett parkeringsgarage som hörde till vårt hotell. Inte gratis, men 2 euro per natt för att parkera i ett garage är helt överkomligt.

Att det var lite trångt, ja det får man väl stå ut med till det priset.

Vi checkade in på rummet som hade en vacker utsikt över New York. I alla fall tror vi att det var den utsikten vi såg.
Var har vi bott nu i natt då?

Jo här. I Fuenlabrada. Man kan kanske säga att det är en förort till Madrid, bara cirka 2,5 mil från storstan. En förort till Madrid med utsikt över New York. Inte illa alls med såna välkända storstäder i närheten.
Fast båda dom städerna har vi besökt tidigare, så vi åker vidare redan idag.
Gomorron!