Vi kom hem igen!

De’ e’ mycke’ nu… Bloggen hänger inte riktigt med. Det kommer garanterat att komma ett flertal eftersläntrande inlägg.

I lördags spenderade vi en dag här:

I Guarda, Portugal. Mer om det senare kanske.

Igår lämnade vi den staden.

Ama tyckte att det var den bästa frukostbuffén ever!

Vi packade bilen igen. Anders hade som vanligt hittat en superfin gratisparkering väldigt nära hotellet som låg där uppe vid pilen. Det hade regnat massor på natten och vi hade i färskt minne hur det hade sett ut i Lepe efter regnovädret. Men bilen stod kvar på gatan utan en massa andra bilar oppanpå sig, så dagen startade bra.

”Någon” installerade vår röda blåtandshögtalare (rödtandshögtalare?) en anings slarvigt i bilen. Ingen nämnd och ingen glömd, men installatören syns i speglingen i växellådan. Ama rättade till det hela.

Apropå ”ingen nämnd och ingen glömd”… Någon annan såg till att vi körde ut på fel utfart för att slippa motorvägsavgifter. Vi får väl se framöver vad det kommer att kosta oss, det fanns nämligen inga betalstationer utan vår framfart registrerades med nån sorts automatik. Ama hävdar att felnavigeringen var en kombination av dålig skyltning och misstag från GPS-en. Apropå skyltning… Visst är det intressant att man i Portugal skyltar med att man varken får ha med sig vagnar eller kossor på motorvägar?

Sen kom vi hem! Till Spanien minsann.

Här får man inte rida eller ha traktorer på motorvägarna, men kossor och vagnar verkar vara helt okej.

En stund efter att vi hade passerat gränsen till hemlandet kom vi fram till vår mål för dagen. Både ett castillo och en katedral mötte oss på vägen.

Anders hittade ännu en gratisparkering. Bra! Ama hade ju sett till att vi kom ut på en betalväg… I och för sig körde vi därigenom först 5 minuter åt fel håll och sen lika lång tid tillbaks, men sparade samtidigt 10 minuter i färdtid och sparade då förmodligen en massa bensinpengar. (Ja, ja… Ama försöker alltid hitta bra försvar…).

Ni kanske ser på en av skyltarna bakom Anders vartåt det barkade?

Statygubben pekade för att leda oss på rätt väg.

Och där, precis bredvid söndagsmarknaden låg vårt hotell för natten.

Ett parador.

Ama bara älskar paradorer! Just det här var inhyst i ett gammalt muslimskt citadell.

Där låg vårt rum.

Ett väldigt stort och fint rum…

… med en riktigt trevlig utsikt. Synd bara att poolen var stängd för säsongen.

Jodå. Ama har – om ni inte förstått det förut – en stor förkärlek till spanska paradorer. Och att hon får bo på ett sånt nu… Fattas bara annat! Det är ju för bövelen hennes födelsedagsmånad!

Gomor…

Jaha? Ni undrar var vi landat denna gång?

Jo här:

I Zamora. En riktigt anrik och trevlig stad.

Jodå. Vi har kommit hem. Till hemlandet alltså, fast ännu är inte själva resan slut.

Gomorron!

Annons