Villanueva de la Jara

31 juli 2021

Det blev första stoppet på vår lilla minitripp i veckan, nummer 1 på kartan HÄR.

I hotellkorridoren hade dom en fantastiskt konstutställning! Nåja, åtminstone höll den sig inom ramarna. Anders som står i vårt rum har inte lagt ut på bredden så mycket som man kan tro, med vidvinkel på mobilkameran ska man försöka att undvika att hamna längst ut på kanterna av bilderna. Ama försöker nuförtiden att hålla sig så nära mitten som möjligt.

Vi hade en stor, härlig och solig terrass. Lite för solig mitt på dan, men det fanns ett parasoll man kunde fälla upp.

Fast parasoller är ofta inte tillräckliga när solen är som mest gassande, så vi försöker alltid hitta det som vi kallar för ”äkta skugga”…

… och det hittade vi i hörnet. Skuggan av ett hus är betydligt mer effektiv än den man får under ett parasoll.

Där kunde vi inte sitta och trycka hela dan, så vi gick ut på stan. (Snygg poesi igen!).

Som vanligt där vi drar fram så kryllar det av människor överallt.

På stora torget hade det tydligen varit nåt evenemang av nåt slag, men det var över när vi gick förbi.

Se där! En riktigt snygg dörr med ett vackert motiv igen. Finns många såna i Spanien.

Kolla! En människa!!! Tittar man riktigt noga så var det faktiskt två stycken. Juldekorationerna hängde uppe över gatorna, undrar om dom varit sena med att ta ned dom eller tidiga med att förbereda inför julen?

Även denna kyrka hade julbelysningen uppsatt.

Det var fint att gå runt och titta i stan och en sak som alltid är lika fascinerande att se är detta:

Dom spanska kabeldragningarna. Ser verkligen ut som spagettihärvor.

Vi blev hungriga av att se all den där spagettin…

… så vi uppsökte en restaurang där vi åt en jättegod meny. En sallad fick det bli till förrätt…

… och kött/fisk till varmrätt.

Det var väldigt god mat och vi var mycket nöjda. Åtminstone ända tills notan kom… På restaurangerna i dom spanska små byarna och städerna brukar ”menú del día” vara prisvärda och ligga runt 10 euro, men dumt nog hade vi inte frågat efter priset innan vi beställde.

När dom kom med notan tappade vi hakorna totalt båda två. 44 euro skulle dom ha, 22 euro per person – ett helt hutlöst pris! När servitrisen såg våra miner prutade hon genast ned det till 40 euro, på tok för mycket även det. Men det var ju bara att betala, om än under protest.

Vi gick till ett annat ställe (konstigt va?) och tröstade oss med en varsin GT. Dom kostade 5 euro per styck vilket var ett klart överkomligt pris.

Vi gick runt på stan lite till. Här fotade Anders en staty…

… och då fick han uppenbarligen en uppenbarelse.

Lite senare passerade vi lunchrestaurangen igen, fast från ett annat håll. Vi hade gått in via uteserveringen tidigare, men nu kom vi till huvudentrén och då fick vi se denna skylt:

Det var precis den menyn vi hade ätit, och på skylten stod priset – 11 euro per person. Tror ni vi gick i taket eller? Gick genast in och klagade ännu en gång. Servitrisen påstod att det var ett annat pris som gällde då det var söndagsmeny, men det spelar ju ingen roll – priset 11 euro stod klart och tydligt på tavlan. Vi diskuterade en lång stund och till slut kom servitrisen på den perfekta lösningen. Hon gick resolut ut och vände på skylten bak och fram så det inte stod nånting alls på tavlan… Vi kokade av ilska, men kunde inte göra så mycket mer annat än att klaga på allehanda sociala medier på deras oskick med prissättningen. Vi är ganska övertygade om att dom lurade oss på grund av att vi var turister. Ama hatar att bli lurad!

Men, men. Att hänga läpp och vara arg nån längre stund är ju inte skoj.

Så vi gick iväg till stora torget igen som nu hade vaknat upp när värmen inte var lika tryckande.

Turligt nog så var det där överprisade restaurangbesöket det enda smolket i bägaren under vår tripp och värre saker har de facto inträffat i världshistorien.

Fast Ama blir fortfarande arg när hon tänker på det – det är inte kul att känna sig lurad. Det allra bästa är då såklart att sluta tänka på det, så det gör Ama nu. Slutar tänka på det och slutar inlägget med att som vanligt säga:

Gomorron!