På väg igen!

26 juli 2021

Äntligen!!! Länge sen sist…

Det började som vanligt i garaget, med en fullpackad resväska och en påse med kuddarna.

Det är väldigt mycket folk nere i Torrevieja nu, det märks inte minst på alla parkerade bilar, här brukar det vara tämligen tomt när det är lågsäsong. Vi är väldigt glada att ha ett garage där vi kan parkera bilen utan att behöva leta efter nån ledig plats. Att det finns en hiss upp till lägenhetsplanet är också en klar bonus.

Vi hade en ganska lång väg att åka igår, men tiden går fortare när man kan lyssna på sommarpratare. Vi hann med två pratare och sen hann vi dessutom prata med varandra också. Helt perfekt!

Vi stannade ungefär en timme hemifrån och åt en medhavd frukost. På bilden kan ni se anledningen till att vi har en så pass stor resväska även för kortare resor. Halva resväskan upptas av en kylbag för diverse mat och dryck, enklare att dra den i resväskan än att släpa på den vid sidan av. Det var förresten på det här stället som en polis ifjol upplyste oss om att man inte ska stå med bagageluckan öppen på rastplatser – det kan locka till sig tjuvar som sen följer efter och rånar en.

Lärda av visdomen tog vi med oss frullen och satte oss vid ett bord istället för att inta den från bakluckan, Man lär så länge man lever.

Vi åkte vidare på motorvägen. Många filer blir det ibland.

Frukosten hade vi intagit just när vi lämnat Valenciaregionen och åkt in i Murcia. Därefter passerade vi gränsen mot Castilla – La Mancha…

… Don Quijotes hemtrakter.

Där pågick det bränder som inte såg helt kontrollerade ut. Läskigt!

Sen närmade vi oss gårdagens mål.

Det var Villanueva de la Jara.

Anders hittade en perfekt gratisparkering just utanför vårt boende. Fast helt perfekt var det inte, för en kille just bortanför meddelade att han precis hade tänkt att börja måla med sprutfärg. Jamen det var väl snällt att säga till om detta i alla fall, Anders flyttade bilen till andra sidan av gatan. Damen som sticker upp bakom bilen i förgrunden var hon som checkade in oss på pensionen.

Rummet var väldigt trevligt och hade en härlig terrass utanför. Det enda man kanske skulle kunna klaga på var att det tydligen fanns en Stalker där ute? Han syntes i speglingen i dörren… Men det är nog smällar man får vara beredd på att ta ibland.

Nu blir det frukost snart och sen åker vi vidare.

Gomorron!

Annons