Vi åkte vidare

30 juni 2021

I förra inlägget hade vi hamnat i Tobarra.

Igår morse var det dags att åka vidare igen, men först intog vi den medhavda frukosten på hotellrummets balkong.

Den satt bra, men kolla in Anders min! Han höll på att garva läppen av sig när Ama med en ”morgonrostig” röst fick kameran att ta en bild genom att säga ”smaaa-hrm-haaa-hrm-alj!!”. Smajl, skulle ha räckt, men uppenbarligen klarar kameran av en massa olika uttal vid det här laget.

Efter att ha packat in bagaget i bilen så upptäckte Ama att det var en massa fågelbajs på rutorna och så kunde vi ju inte ha det! Men Ama löste det problemet på bästa sätt. Rutorna blev rena igen.

Att komma ut ur stan var inte det enklaste. Den där lastbilen hade kört upp i en trång gränd och hade väldiga problem att komma ut igen. Ama var glad att hon satt i en liten personbil.

Fast det var nog så läskigt ändå när vi siktade på första målet. Trånga och branta gator ledde hit upp:

Till en kyrka (eller vad det nu var). Finns inga bilder på den läskiga vägen dit upp. Ama blundade mest hela tiden. Här var Anders på väg att klättra ännu högre upp via en trappa.

Där fick han en fin utsikt över Tobarra…

… och över dess stolthet – klocktornet.

Ama nöjde sig med att stå kvar nere vid parkeringen och lukta titta på blommorna.

Så småningom kom Anders ner igen och vi åkte vidare.

Från nedfarten finns det heller inga bilder. Ama valde att blunda. Men sen vaknade hon till igen och fotade dom där synnerligen fula växthusen över vissa vinodlingar.

Andra stackars vinstockar var tydligen fattigare och hade inte nåt tak över huvudet alls. Uteliggare?

Vi såg till vår glädje att det verkar satsas mer och mer på solenergi.

På andra sidan vägen fanns det en hel del vindkraftverk, såna har Spanien satsat på sen länge. Ama har faktiskt åkt i en reparationsmanick för vindkraftverk, fast det gjorde hon i Kalmar. Om ni undrar eller har glömt så finns det att läsa HÄR.

Till slut kom vi fram till vårt mål för dagen – Villena.

Anders hade – som vanligt – hittat en braig gratisparkering nära hotellet. Där fanns det ännu en cool väggmålning.

Anders – (pack)åsnan – fick släpa på bagaget. Ja, vaddå? Ama hade ju fullt upp med att dokumentera.

Vi hittade fram till hotellet…

… och checkade in på vårt trevliga rum.

Nu ska vi strax äta vår medhavda frukost. Den har bott i den rödvitrandiga kylväskan under bilturerna och i hotellens kyl när vi väl checkat in. Billigt och bra – ekonomipriset är snart bärgat!

Sen bär det av hemåt igen. Borta bra, men hemma är bra det med.

Gomorron!